Information om fågelinfluensa

Fågelinfluensa orsakas av influensavirus typ A. Virusets varianter kan vara både låg- och högpatogena. Den högpatogena formen leder till mycket hög dödlighet hos fåglar och kan orsaka epidemier som kan spridas snabbt. Den lågpatogena formen av virus orsakar vanligen endast milda symtom. Det virus som konstaterats i Sverige är en högpatogen virusvariant som kallas H5N1.

Symptomen kan vara allt från att fåglarna är dämpade till att de uppvisar tecken på neurologiska störningar som kroppsryckningar och bakåtvänt huvud. Fåglar som drabbats av fågelinfluensan kan exempelvis simma eller gå i cirklar och bete sig onormalt.

Förutom lidande hos enskilda fåglar som smittas av viruset så skulle influensautbrottet kunna få konsekvenser för den biologiska mångfalden.

Om smittan tar sig in bland tamfåglar eller kommersiella djurbesättningar så kan det få stora konsekvenser. Den drabbade anläggningen blir spärrad och inga djur, produkter eller gödsel får lämna anläggningen. Anläggningens fjäderfän måste avlivas och ägg destrueras, därefter ska anläggningen saneras. Runt den smittade anläggningen inrättas en skyddszon och en övervakningszon med särskilda restriktioner.

Det är Jordbruksverket som ansvarar för att förebygga, hantera och motverka djursjukdomar i Sverige. Vid ett fågelinfluensautbrott på tamfågel är det Jordbruksverket som tar beslut om eventuella restriktioner och hur smittan ska hanteras. Länsstyrelsen är den regionala myndighet som ser till att Jordbruksverkets beslut efterföljs.

På Statens veterinärmedicinska anstalts webbplats kan du hitta aktuella lägesbilder över fågelinfluensautbrott och annan viktig information.

Aktuell lägesbild över fågelinfluensautbrott i Sverige, sva.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Det finns en risk att fågelinfluensa smittar människor, men Folkhälsomyndigheten bedömer den risken som låg. Symtomen för fågelinfluensa hos människa har varierat mellan olika utbrott. En del varianter har enbart orsakat mild sjukdom med exempelvis ögoninfektion medan andra har drabbats av milda till allvarliga influensaliknande symtom.

I de få fall som en människa blivit smittad av viruset har det skett i samband med hantering av sjuka eller döda fåglar. Det är därför viktigt att vara försiktig vid kontakt med fåglar som misstänks vara sjuka i fågelinfluensa. Folkhälsomyndigheten rekommenderar att man i områden med pågående utbrott av fågelinfluensa undviker direktkontakt med fåglar och fågelspillning. Det är även viktigt med god handhygien, speciellt efter djurkontakt.

Det största hotet mot människors hälsa är inte smitta av fågelinfluensa i sig, utan möjligheten att den ska ge upphov till en för människa helt ny influensavariant. I synnerhet en variant med en bättre förmåga att spridas mellan människor och mot vilken vi inte har skyddande antikroppar. Detta skulle kunna ske om en människa eller annat djur samtidigt var infekterad av både fågelinfluensa och vanlig säsongsinfluensa.

Hur viruset kan påverka människor, Folkhälsomyndighetens webbplats Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Fågelinfluensa, 1177.se Länk till annan webbplats.

Det finns inga rapporter som tyder på att fågelinfluensa smittar via badvatten, men om du befinner dig i ett område där det finns döda fåglar ska du undvika kontakt med de döda djuren.

Det finns rapporter om smitta till däggdjur både i Europa och runt om i världen. För att förhindra att andra djur såväl som människor blir smittade av fågelinfluensa är det viktigt att undvika direktkontakt med sjuka och döda fåglar.

Statens veterinärsmedicinska anstalt har under våren 2023 bekräftat fågelinfluensa hos rävar i samband med utbrottet vid Råstasjön i Stockholm. Detta kan innebära en förhöjd risk att exempelvis hundar smittas. Som hundägare rekommenderas du att hålla din hund under uppsikt i områden där fågelinfluensa misstänks finnas.

I regel ska man låta döda fåglar vara. Om det skulle uppstå större ansamlingar av döda fåglar på platser där många människor vistas, kan fåglarna behöva samlas in.

Om fåglarna ligger på kommunal mark gäller miljöbalken; att det är kommunens ansvar att samla in fåglarna om de blir en sanitär olägenhet.

Om det ligger döda fåglar på privat mark är de markägarens ansvar.

Om fåglarna ligger i ett naturreservat kan det bli aktuellt att länsstyrelsen medverkar i insamlingen tillsammans med kommunen, då länsstyrelsen har ansvar för naturreservaten i länet.

Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär:

Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.

Beroende på var fågeln ligger kan du också göra något av följande:

• Låt fågeln ligga kvar. Att vilda fåglar dör är en naturlig företeelse.
• Gräv ner fågeln så att inga andra djur kommer åt den.
• Förpacka dem i dubbla plastpåsar som är väl tillknutna och lägga dem i vanliga soporna för brännbart avfall.
  
• Kontakta din kommun om du bedömer att kropparna bör samlas in men du inte kan göra det själv.
  

Om du får syn på en sjuk fågel ska du låta den vara. Det kan kännas sorgligt och svårt, men om fågeln är smittad av fågelinfluensa går sjukdomsförloppet snabbt och tyvärr går fågeln inte att rädda. Vilda fåglar med misstänkt fågelinfluensa ska inte tas till veterinär då det kan bidra till ökad smittspridning.

Om du hittar en död eller sjuk fågel kan du rapportera in fyndet till Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) via deras digitala formulär:

Rapportera vilt på sva.se Länk till annan webbplats.

Tamfåglar kan smittas av vilda fåglar genom både direkt och indirekt kontakt. Var uppmärksam på dina fåglar och håll dem borta från vilda fåglar. Var även noga med att rengöra exempelvis skor, redskap, foder eller strömedel så att du inte riskerar att ta med smittan hem.

Om du har andfåglar som till exempel ankor och gäss på samma anläggning som du har dina fjäderfän, ska du förhindra att de har direkt eller indirekt kontakt med varandra. Håll dem i olika byggnader eller på olika delar av anläggningen. Andfåglar kan sprida fågelinfluensa utan att de har symptom eller är sjuka.

Fler smittskyddsåtgärder, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om Kalmar län ingår i ett så kallat Högriskområde för fågelinfluensa gäller specifika restriktioner. Ta del av vad som gäller i länet på Jordbruksverkets webbplats:

Vad som gäller i ett högriskområde för fågelinfluensa, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Symptomen kan variera beroende på vilken typ av fågelinfluensa det är. Det är därför viktigt att du är uppmärksam på både små och stora tecken på sjukdom. Vanliga symptom är diarré, försämrat allmäntillstånd och plötslig död.

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Om du misstänker att dina fåglar är sjuka ska du genast kontakta din veterinär. Eftersom sjukdomen är oerhört smittsam bör du även försöka begränsa smittan genom att stänga in det sjuka djuret och övriga djur som ingår i flocken. Inga personer, ägg eller djur som haft kontakt med misstänkt smitta får lämna anläggningen förrän en veterinär har bedömt situationen och meddelat vad som gäller.

Mer information om fågelinfluensa bland tamfjäderfän, Jordbruksverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Nej, just nu är det inte aktuellt med restriktioner för fjäderfän i Kalmar län. I nuläget är det bara vilda fåglar som drabbats av viruset. Restriktioner införs om Jordbruksverket väljer att höja skyddsnivån i samband med ett konstaterat fall av fågelinfluensa bland tamfjäderfän.

Kontakta smittskyddsläkare för rådgivning. Om du insjuknar med influensaliknande symptom eller ögoninflammation inom 10 dagar efter det att du hanterat ett djur med konstaterad fågelinfluensa ska du skyndsamt kontakta sjukvården via telefon och uppge att du har utsatts för smittrisk. Du kommer då att få instruktioner om hur du ska bete dig.