Gamleby runsten

I Gamleby Folkhögskolas trädgård står en speciell runsten. Gode-Skägge ristade runorna någon gång i slutet av 800 efter Kristus, under den period vi kallar vikingatiden. På 1800-talet stod runstenen på säteriet Gurstens ägor – och det är sannolikt stenens ursprungliga plats. Därefter har den flyttats flera gånger.

Smidda föremål bytte ägare

Runskriften finns på flera sidor. Det finns flera tolkningar av stenens skrift, beroende på i vilken ordning man läser sidorna. Oavsett tolkning rör sig om någon form av arvs- eller rättsprotokoll där smidda föremål bytte ägare. Att föremål omnämns på detta vis är lite speciellt.

Den senaste tolkningen lyder:

sunuR na ut smiþ a kata uifrþaR…

un…kuþaskaki faþi

Sunr naut smida Kåta, Véfríðar (s)un(ar).

Guða-Skeggi fáði.

Gode-Skägge (godens eller godarnas

Skägge) ristade. Sonen fick (eller fick nytta av) Kåtes smiden. Hustrun förunnade

(eller gav lov) senare.

Vattenvägar och kontakter

De flesta runstenar restes vid vikingatidens slut, på 1000-talet. Den här runstenen är förhållandevis ”tidig”. Gode-Skägge högg runorna någon gång under 800-talets andra hälft eller tiden närmast år 900. Runorna är en av typ som kallas kortkvistrunor som var i bruk då.

Kring Dynestadsviken mellan Gamleby och Gursten finns många fornlämningar som visar att det här har varit en livaktig bygd under vikingatiden. Vattenvägarna gav goda förutsättningar för handel och kontakter. Det fanns minst en hamn i viken. Ute i vattnet vid Stäket inte långt härifrån finns en stor mängd träpålar nedkörda i havsbottnen, en så kallad pålspärr. Vikingatidens människor byggde den för att kontrollera vattenleden och använde den också som bro över det smala sundet.

Mer information

Vill du veta mer om runstenen så rekommenderar vi Veronica Palms ”Runstenar i Tjust”, publicerad i Västerviks historia: förhistoria och arkeologi (2015).

På Riksantikvarieämbetets webbsida hittar du mer information om runor och runstenar:

Riksantikvarieämbetet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.