Områden förorenade med PFAS
Länsstyrelsen kartlägger var det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten. Vi tar även prover och kontrollerar verksamheter som kan sprida PFAS. Bland annat undersöker vi vattenkvaliteten och ger råd för provtagning på livsmedel.
PFAS (Per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor grupp ämnen som används brett i samhället men som inte finns naturligt i vår miljö. Ämnena är svåra att bryta ner och kan vara en hälsorisk om det finns i för stora mängder i naturen och människan. Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser.
Föroreningarna kan spridas från exempelvis industrier, avloppsreningsverk och brandövningsplatser. Svårigheten att bryta ner PFAS i kombination med att många av ämnena är vattenlösliga och rörliga i mark innebär att dricksvattentäkter riskerar att bli förorenade under lång tid framöver. Spridningen och exponeringen av PFAS-ämnen sker dessutom under ämnets hela livscykel. Alltså från tillverkning till avfallshantering.
Hur giftigt är PFAS?
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framför allt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
De effekter som beskrivs här kopplas till PFAS 4 som är de PFAS-ämnen som den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa har riskvärderat.
Om risker med PFAS, Livsmedelsverket
Länk till annan webbplats.
Kartläggning av PFAS
Sedan 2023 kartlägger Länsstyrelserna var i länet det kan finnas PFAS i marken, ytvatten och grundvatten för att skapa en bild av hur omfattande problemen med PFAS är. Kartläggningen ska rapporteras till Naturvårdsverket.
PFAS-förorenade områden, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens arbete med att upptäcka och hantera PFAS
Flera aktörer arbetar med att se till att PFAS inte sprids i vår natur eller till människan. Förutom att kartlägga var det finns PFAS har Länsstyrelsen följande uppdrag:
- Länsstyrelsen bedriver tillsyn av miljöfarliga verksamheter som kan hantera PFAS. Exempelvis industrier, deponier och avloppsreningsverk och ställer krav på sanering av förorenade områden när det behövs.
- Länsstyrelsen undersöker kvaliteten på vatten. Upptäcker vi för höga värden av PFAS i sjöar, vattendrag och fisk kontaktar vi Livsmedelsverket och kommuner för åtgärd. Länsstyrelsen har gjort särskilda insatser för att kontrollera halter av PFAS i exempelvis fisk och kräftor.
- Länsstyrelsen guidar primärproducenter, lantbrukare, yrkesfiskare och växtodlare, hur de ska genomföra provtagning på livsmedel och hantera primärproduktionen så att PFAS minimeras. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
- Om PFAS skulle upptäckas i ett område så samordnar Länsstyrelsen länets arbete med förorenade områden, bedriver tillsyn och ger stöd till kommunerna.
På Kemikalieinspektionens webbplats kan du läsa om vilka olika uppdrag som myndigheter har för att kontrollera och hantera PFAS:
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
Länsstyrelsens strategi för PFAS och sediment
PFAS i miljön kommer i första hand från användningen av brandsläckningsskum. Förutom räddningstjänsternas brandövningsplatser finns det brandövningsplatser på flygflottiljer och flygplatser. Avfallsanläggningar, inklusive deponier, och avloppsreningsverk är också spridningsvägar till PFAS. Länsstyrelsen prioriterar att PFAS ska utredas och åtgärdas vid dessa verksamheter.
Länsstyrelsen bedriver vattenförvaltning, vilket innebär klassificering av vattenförekomster genom provtagning i vatten och fisk. Detta i syfte att kartlägga vattenkvaliteten.
Inom den regionala miljöövervakningen har det gjorts en miljögiftsscreening av havskräftor från Kattegatt, där bland annat 26 olika PFAS analyserades. Även halländska uttrar och tånglake har analyserats på PFAS.
Screening av miljöfarliga ämnen i havskräfta från Kattegatt Länk till annan webbplats.
Primärproduktion innefattar livsmedel såsom fisk, skaldjur, kött från tamdjur, björnkött och ägg. Utifrån Livsmedelsverkets vägledning ger Länsstyrelsen primärproducenterna guidning för hur de ska provta livsmedel och hantera primärproduktionen för att minimera PFAS-intaget. Det kan till exempel handla om att djuren ska dricka sitt vatten i badkar med kranvatten i stället för i bäckar och åar.
Nationella kontrollplanen, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Om provtagning av primärproduktion
Provtagning av livsmedel för analys av PFAS bör göras om det finns välgrundad misstanke eller vetskap om att livsmedlen har producerats i områden som är kontaminerade av PFAS.
En allmän provtagning av livsmedel i Sverige är i dagsläget inte aktuell. PFAS bör ingå i företagens faroanalys över kemiska faror men behöver inte följas upp om inte information finns om förhöjd risk för kontaminering av livsmedlen.
För fyra av de cirka 10 000 PFAS-föreningarna gäller sedan den 1 januari 2023 gränsvärden i olika kategorier av animaliska livsmedel i förordning (EU) 2023/915.
När ska man ta prov?
Kunskapen om i vilken utsträckning PFAS överförs till vegetabilier är ännu låg, men det är känt att PFAS anrikas från foder och vatten till livsmedelsproducerande djur. Forskning pågår nu bland annat i Sverige för att kvalitetssäkra korrelationen mellan den halt av PFAS som kan analyseras i blodserum kött, ätliga organ, mjölk och ägg av livsmedelsproducerande djur och den halt av PFAS som finns i djurens dricksvatten och foder.
Om du som inspektör eller företagare känner till att det finns risk för förhöjda nivåer av PFAS i områden där livsmedel produceras, både på land, i sjöar och i vattendrag, bör du överväga provtagning av de livsmedelsproducerande djuren eller produkter av dem. Det bör ske både i företagets verksamhet och i den riskbaserade kontrollen om det bedöms att animaliska livsmedel som produceras i dessa områden kan ge ett betydande tillskott av PFAS i maten hos befolkningen. Vid länsstyrelserna finns information om var det finns eller kan finnas PFAS-förorenade områden i Sverige.
Bara ätbar del av livsmedlen analyseras
Gränsvärdena för PFAS gäller de ätbara delarna av de råa produkterna. Detta uttrycks i förordning (EU) 2023/915 som våtvikt. För kräftor och krabbor gäller gränsvärdena bara det vita muskelköttet, inte kräftsmöret. Hepatopancreas i kräftor och krabbor, alltså kräftsmöret och det bruna krabbköttet, kan innehålla höga koncentrationer av PFAS så innan analysen är det viktigt att inte något av kräftsmöret eller brunt krabbkött oavsiktligt ingår i provmaterialet som ska analyseras.
Länsstyrelsen gör tillsyn av avloppsreningsverk för att säkerställa att de arbetar så effektiv som möjligt med sin rening av avloppsvatten inom ramen för de lagar och regler som gäller.
PFAS i vattnet, Halmstads kommun Länk till annan webbplats.
PFAS i dricksvatten, Laholmsbuktens VA Länk till annan webbplats.
Kartlägga och inventera PFAS-förorenade områden inom ramen för Regeringsuppdrag PFAS-förorenade områden (RUPFO), vilket är Naturvårdsverkets regeringsuppdrag.
Information om PFAS från andra aktörer
Det är fler aktörer än Länsstyrelsen som har information om PFAS. Här finns länkar dig som vill veta mer om vad PFAS innebär och hur det kan påverka till exempel dricksvatten och livsmedel.
Mer om vad PFAS är för något och hur det kan påverka hälsan:
PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
PFAS – Per- och polyfluorerade alkylsubstanser, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Gränsvärdena för dricksvatten samt för livsmedel så som fisk, kräftdjur, kött och ägg när det gäller PFAS:
Rekommendationer för dig som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning:
Frågor och svar
Det finns gränsvärden för kött och ägg och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Det finns just nu inga särskilda rekommendationer för PFAS för egenfångad fisk, kräftor och musslor. Det kan finnas lokala rekommendationer för vissa områden där man påvisat förhöjda värden.
Det finns gränsvärden för fisk, kräftdjur och musslor på marknaden och livsmedelsföretagarna ansvarar för att gränsvärdena inte överskrids:
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel - kontroll, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart om några år, 2025.
Varje kommun har ansvar för att det kommunala dricksvattnet håller god kvalitet. Om du är orolig, kontakta din kommun.
Livsmedelsverket har information om gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel.
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Du som äger en enskild brunn eller enskild dricksvattenanläggning ansvarar själv för kvaliteten på dricksvattnet och för att hålla anläggningen i bra skick. Det betyder att du till exempel är ansvarig för undersökningar av dricksvattnet.
Myndighetsnätverket för PFAS-frågor har tagit fram rekommendationer.
Guide för ansvar, kontroll och hantering av PFAS, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men vissa PFAS-ämnen lagras länge i kroppen. Om man får i sig PFAS under lång tid skulle det kunna påverka hälsan. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen, framförallt innan man får barn.
Foster, spädbarn och barn är troligen extra känsliga för PFAS. Ämnena förs över till foster via moderkakan och till ammade spädbarn via modersmjölken. Studier har visat att PFAS-ämnen kan påverka immunförsvaret, födelsevikten, kolesterolhalten i blodet och leverenzymer.
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Vi kan påvisa höga värden i sjöar, vattendrag och fisk. Om det visar sig vara höga värden har vi dialog med berörda kommuner och Livsmedelsverket.
Länsstyrelsen är kontrollmyndighet för primärproduktion av livsmedel och kontrollerar att producenterna (lantbrukare, yrkesfiskare, växtodlare etcetera) följer livsmedelslagstiftningen och att gränsvärdena inte överskrids.
Livsmedelsverket är med och förhandlar om gränsvärden för att säkerställa att livsmedel finns i tillräcklig mängd på EU-marknaden, utan att innehålla alldeles för höga halter PFAS.
Perfluorerade alkylsubstanser (PFAS), Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Vi gör kartläggningar, ställer krav på sanering av förorenade områden, provtagningar i fisk, kräftor och vatten, vi gör tillsyn på industrier, deponier och avloppsreningsverk. Vi gör också klassificering av vatten och guidning till primärproducenter. Läs mer om Länsstyrelsen uppdrag och vilken myndighet som har vilket ansvar ovan.
Gränsvärden för PFAS
I dricksvatten
Livsmedelsverket har tagit fram nationella gränsvärden för PFAS i dricksvatten:
- PFAS 4: 4 ng/l
- PFAS 21: 100 ng/l
Gränsvärdena beslutades i början av 2023 och ska tillämpas från 1 januari 2026.
I livsmedel
Den 1 januari 2023 infördes gemensamma gränsvärden inom EU för PFAS 4 i animaliska livsmedel. Gränsvärdena gäller bland annat ägg, kött, fisk, kräftdjur och musslor. Gränsvärdena kommer så småningom att utökas till flera kategorier av livsmedel.
Gränsvärden för PFAS i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Kostrekommendationer för egenfångad fisk
Livsmedelsverket har tagit fram tillfälliga rekommendationer för egenfångad fisk i avvaktan på den risk- och nyttovärdering av fisk som Efsa fått i uppdrag av EU-kommissionen att göra. Efsa viktar i sin bedömning nyttan med att äta fisk mot risken att utsättas för olika miljögifter, bland annat PFAS-ämnen. Detta arbete beräknas vara klart 2025.
PFAS och andra miljögifter i dricksvatten och livsmedel, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.
Kostrekommendationer för fisk och skaldjur, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.