Invasiva främmande arter

Människan har medvetet eller omedvetet fört in främmande arter i Sverige över lång tid. Vissa av dessa arter har förvildats, blivit dominanta och konkurrerat ut inhemska arter. De arter som människan aktivt infört i Sverige efter år 1800 kallas för främmande. De arter som framgångsrikt etablerar sig och orsakar betydande negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald kallas för invasiva.

Utbredningen av invasiva främmande arter leder inte bara till att inhemska arter konkurreras ut, utan även att hela ekosystem förändras. Ett exempel på förändrat ekosystem är dynlandskapet i Halland som har invaderats av vresros. Vresrosen konkurrerar effektivt ut andra inhemska arter som strandråg, sandrör och sandlevande insekter.

Vilka invasiva arter handlar det om?

En EU förordning 1143/2014 som är gällande från 2015 förbjuder odling, spridning och försäljning av ett antal invasiva arter inom EU och är noterade på en EU lista. Det är arter som gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka och smal vattenpest. Det finns tre arter som anses ha en stor spridning i Sverige där särskilda hanteringsåtgärder krävs. Åtgärder för arter med stor spridning ska vara proportionerligt i förhållande till miljöpåverkan och kostnadseffektivitet. Signalkräftan ingår i ett särskilt hanteringsprogram och särskild hantering för jätteloka och jättebalsamin är ännu ej beslutat.

Därutöver finns ett antal problematiska arter som av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten föreslås noteras på en nationell lista med liknande förbud inom Sverige likt de ovan nämnda arterna. De arter som föreslås på den nationella listan är bland andra parkslide, vresros, sjögull, sydfyrling, kanadensiskt gullris och blomsterlupin.

Bekämpning och information- Hur går man från ord till handling i Halland?

De nämnda exemplen på invasiva främmande arter finns alla i Halland och måste bekämpas långsiktigt och uthålligt. Dessa arter finns på kommunal mark, på statlig mark inom naturreservat samt på privat mark. Det är markägaren som har en skyldighet och ansvar för att hålla invasiva främmande arter borta från fastigheten.

De statliga och kommunala resurserna för bekämpning är varierande över tid och är därmed begränsade i arbetet mot invasiva arter. Här spelar de ideella organisationerna en viktig roll med sitt frivilliga deltagande i den praktiska bekämpningen där resultat snabbt kan ses i den halländska naturen. En del i detta arbete är även att nå ut med information och kunskap om ämnet som når ut till den breda allmänheten. De ideella organisationerna uppmuntras att delta i nätverket och ses som mycket värdefulla med sitt engagemang.

Det finns ett stort behov av samordning av insatser tillsammans med de ideella organisationerna där Länsstyrelsen har en drivande roll och kommunerna med lokal förankring kan vara ett stöd i det arbetet.

Det är av stor vikt att ideella natur- och samhällsorganisationerna, enskilda personer och privata markägare, på frivilliga grunder, deltar i den praktiska bekämpningen av invasiva främmande arter. Arbetet bör drivas konsekvent och långsiktigt för att nå målet att få bort dessa invasiva främmande arter från vår halländska natur. Det är viktigt att vara ute i tidigt skede där nya invasiva främmande arter etableras i Halland eller på nya lokaler.

Mot bakgrund av behovet av samordning skapar vi nu Naturvårdsnätverket – samarbetsprojekt för bekämpning och information om invasiva främmande arter i Halland.

Naturvårdsnätverket består av lokala grupper i varje kommun där Länsstyrelsen kommer att samordna nätverket på länsnivå med stöd av kommunernas ekologer eller tjänstepersoner som arbetar med invasiva främmande arter. De lokala grupperna tillsammans med kommunernas ekologer eller tjänstepersoner bidrar till den lokala kunskapen i varje kommun.

Inom varje lokal grupp finns representanter från ett flertal ideella organisationer med intresse för naturvård. Det är organisationer som Naturskyddsföreningen, Hallands Botaniska Förening, Vattenråden, Fiskevårdsområden, Sportfiskarna och andra samhällsföreningar. Det finns även representanter från gymnasieskolan liksom jordbrukare och arrendatorer med naturvårdsintresse.

Primärt är det Länsstyrelsen som ska göra prioriteringar om vilka arter och lokaler som ska bekämpas. Kommunernas ekologer eller tjänstepersoner och nätverkets representanter för de olika organisationerna kan delta i diskussioner kring detta och bidra med lokala kunskaper och erfarenheter. De ideella organisationerna inom nätverket kan på eget initiativ ordna aktiviteter med bekämpningar och/eller information kring invasiva främmande arter. Länsstyrelsen och kommunerna kan ge råd och stöd i detta och i mån av tid vara delaktiga i sådana aktiviteter.

Vad händer under 2025?

Årets fokusarter i Halland är gul skunkkalla, jättebalsamin och vresros. Bland dessa har gul skunkkalla och vresros högst prioritet i södra Halland och jättebalsamin i norra. Givetvis genomförs även andra mer lokala åtgärder beroende på behov. Exempel på detta är planerad bekämpning av den inplanterade främmande arten guldkolv som sprider sig i Skärsjön (Varberg).

Information om när och var bekämpningsarbetet sker?

Information om invasiva arter, tidpunkter och platser för när bekämpningsinsatser planeras kan du hitta på respektive organisations webbplats och sociala medier, kommunerna i Halland, Naturskyddsföreningen, Hallands Botaniska Förening, och Sportfiskarna.

Hallands natur behöver din hjälp med bekämpning av invasiva främmande, arter!