Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med bekämpning. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan också göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Fastighetsägare, anläggnings-, växt- eller zoobransch
Du som äger en fastighet, arbetar inom växt och zoo eller inom markentreprenad är extra viktiga i arbetet med att förhindra spridningen.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva arter på din mark och i ditt vatten. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden om det behövs. Länsstyrelsen har tillträde till fastigheter och byggnader om det behövs för tillsynsarbetet.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att känna till och följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten behöver vara medveten om riskerna med invasiva arter. Vissa arter kan orsaka problem även för själva projektet under och efter byggtiden.
Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du som entreprenör både skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.
Förhindra spridning och bekämpa i tid
De invasiva arterna utgör en risk för utarmning av den biologiska mångfalden och det är därför viktigt att hindra deras spridning.
Naturvårdsverket har en portal med samlad information som stöd i arbetet med invasiva arter och råd till allmänheten om hur spridning kan minskas. Där finns vägledningar till hur de olika arterna bekämpas och vad du kan göra för att minska spridningen.
Samlad information om invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Så sprids främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Affischer
Du sprider väl inte invasiva växter?, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Broschyrer
Har du något förbjudet som växer i din trädgårdsdamm?, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Rapporter
Behovskartläggning för akvatiska invasiva arter i Hallands län Länk till annan webbplats.
Uppföljande inventering av den invasiva arten solabborre Länk till annan webbplats.
Inventering av vattenpest 2023 Länk till annan webbplats.
Kunskap och attityder kring invasiva främmande arter i Halland
Filmer
Film på Youtube från Länsstyrelsen Skåne om spridning av invasiva arter Länk till annan webbplats.
Film på Youtube från Naturvårdsverket om hur du tar hand om avfallet Länk till annan webbplats.
Film på Youtube från Naturvårdsverket om hur du tar bort jättebalsamin Länk till annan webbplats.
Film på Youtube från Naturvårdsverket om hur du bekämpar jätteloka Länk till annan webbplats.
Vägledning och försiktighetsåtgärder
För dig som arbetar inom verksamheter eller organisationer som kan komma i kontakt med eller riskera spridning av invasiva främmande arter finns stöd och vägledning.
Vägledning och försiktighetsåtgärder i arbetet med invasiva arter
Parkslide (Reynoutria japonica) kommer ursprungligen från Japan och introducerades i Sverige som trädgårdsväxt. Den har sedan dess fått stor spridning i landet. Den sprider sig vegetativt med växtdelar eller rotfragment. Parkslide kan ibland förväxlas med den närbesläktade arten jätteslide och det förekommer även hybrider mellan arterna. Alla tre varianter räknas som invasiva och bör bekämpas.
Parkslide är sedan den 7 augusti 2025 upptagen i EU förordningen 1143/2014 som en invasiv främmande art om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter. Det innebär att parkslide därmed är förbjuden att sprida, sälja och transportera.
Antalet oroliga fastighetsägare som hör av sig till länsstyrelsen har ökat sedan parkslide blev upptagen i EU-förteckningen över invasiva främmande arter som är reglerade enligt lag. Många blir förskräckta när de upptäcker parkslide på eller kring sin tomt och undrar hur länsstyrelsen kan hjälpa till. Vi har därför tagit fram riktlinjer kring frågor om den invasiva arten.
Länsstyrelsen i Hallands riktlinjer vid frågor om parkslide pdf, 61.7 kB.
Bekämpning av parkslide
Vi får många frågor om bekämpning av parkslide, och vilken metod som bör användas. Parkslide är tyvärr svårbekämpad och det finns idag ingen enkel beprövad bekämpningsmetod som fungerar i alla lägen. Det behövs uthållighet då bekämpningsarbetet ofta löper över flera år och kräver en kombination av metoder. Undvik grävning i närheten av växten då det ofta leder till att den skjuter nya skott. Tänk också på att inte flytta jordmassor som kan innehålla fragment av rötter då det är en stor källa till spridning. Rötterna kan sträcka sig så långt som 7 m från plantan.
Att knäcka av växtens ovanjordiska delar för att därefter täcka med markduk och slutligen ett minst 30 cm tjockt lager jord eller grus kan möjligen lugna ner växten. Det görs med fördel när man har ett rejält skott att ta tag i och knäcka precis vid jordkronan. Denna metod kan i vissa fall kombineras med eller ersättas av behandling med bekämpningsmedel innehållande glyfosat. Vidta stor försiktighet vid användning av glyfosat då det kan skada annan växtlighet och är mycket giftigt för vattenlevande organismer. Håll skyddsavstånd till eventuella vattentäkter och ytvatten i närområdet.
Tänk på att inte lägga växtmaterial i naturen eller komposten då det snabbt ger upphov till nya plantor. Det bör istället fraktas till återvinningscentralen i slutna påsar och sorteras som brännbart för att minska risken för spridning.
Utförlig och uppdaterad information om parkslide, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Film på Youtube från Naturvårdsverket om hur du hanterar parkslide Länk till annan webbplats.
Gul skunkkalla har sitt ursprung i Nordamerika och hittas främst i våta miljöer, som kärr och längs vattendrag. Plantorna blir mycket stora och konkurrerar ut i princip all annan växtlighet i de områden där de förekommer. Skunkkalla sprider sig framförallt med frön. Den börjar blomma när den är mellan tre och sex år gammal och sprider då stora mängder frön med mycket lång grobarhet. Skunkkalla är en EU-listad växt vilket innebär att den ska bekämpas och att det är förbjudet att plantera och sprida den.
Bekämpning av gul skunkkalla
Den enklaste metoden för att bekämpa skunkkalla är genom att gräva bort plantan. Gärna tidigt på säsongen innan plantan blir för stor. Det är viktigt att avlägsna hela jordstammen som kan sträcka sig ganska långt ner i jorden på större exemplar. Bekämpning bör även utföras tidigt för att hindra spridning av frön från blomman.
Tänk på att inte kompostera växtmaterialet då det kan ge upphov till spridning. Lämna det i slutna påsar som brännbart till återvinningscentralen eller bränn det i egen regi om det är möjligt där du bor.
Länsstyrelsen håller på att kartlägga förekomsten av gul skunkkalla och vill gärna ha information om nya växtplatser.
Rapportera in fynd på invasivaarter.nu Länk till annan webbplats.
Under 2017 påträffades den främmande arten puckellax (Oncorhynchus gorbuscha) i flera åar längs den svenska västkusten. Arten kan utgöra ett hot mot våra inhemska fiskarter genom att den till exempel stör leken eller sprider sjukdomar och parasiter.
Om puckellaxens spridning ska kunna stoppas krävs snabba och omfattande åtgärder. Forskare tror att det är omöjligt att utrota puckellaxen. Istället bör man försöka begränsa fiskens möjligheter att etablera sig och sprida sig vidare. Detta kan göras genom att placera fällor nära mynningen i lämpliga vattendrag, fånga all uppvandrande fisk, släppa ut de inhemska arterna och avliva puckellaxen.
Vi vill uppmana fiskare att fånga så många puckellaxar som möjligt och avliva dem. Rapportera också in eventuella fynd till oss på Länsstyrelsen.
Enklaste sättet att rapportera fynd är via Rappen, en digital tjänst för rapportering av vattenorganismer som Hav- och vattenmyndigheten ansvarar för. Notera gärna fyndplats, datum samt längd och vikt på fisken. Vi behöver även dina kontaktuppgifter och om möjligt ett foto som verifierar uppgiften.
Solabborren (Lepomis gibbosus) är en främmande art som lever på grunt vatten i bevuxna sjöar och dammar. Arten har sitt naturliga utbredningsområde på USAs västkust och observerades i Sverige första gången 2012. Undersökningar har visat att solabborren kan utgöra ett hot för inhemska arter.
2018 påträffades solabborrar i en grävd damm i Halland. Vid elprovfiske hittades både yngel och könsmogna solabborrar i bäckfåran nedströms dammen till ett vattenförande vattendrag. För att bli av med solabborren har dammen tömts under samma sommar. Liknande projekt har genomförts i Jönköping.
Människan har medvetet eller omedvetet fört in främmande arter i Sverige över lång tid. Vissa av dessa arter har förvildats, blivit dominanta och konkurrerat ut inhemska arter. De arter som människan aktivt infört i Sverige efter år 1800 kallas för främmande. De arter som framgångsrikt etablerar sig och orsakar betydande negativ påverkan på ekosystem och biologisk mångfald kallas för invasiva.
Utbredningen av invasiva främmande arter leder inte bara till att inhemska arter konkurreras ut, utan även att hela ekosystem förändras. Ett exempel på förändrat ekosystem är dynlandskapet i Halland som har invaderats av vresros. Vresrosen konkurrerar effektivt ut andra inhemska arter som strandråg, sandrör och sandlevande insekter.
Vilka invasiva arter handlar det om?
En EU förordning 1143/2014 som är gällande från 2015 förbjuder odling, spridning och försäljning av ett antal invasiva arter inom EU och är noterade på en EU lista. Det är arter som gul skunkkalla, jättebalsamin, jätteloka och smal vattenpest. Det finns tre arter som anses ha en stor spridning i Sverige där särskilda hanteringsåtgärder krävs. Åtgärder för arter med stor spridning ska vara proportionerligt i förhållande till miljöpåverkan och kostnadseffektivitet. Signalkräftan ingår i ett särskilt hanteringsprogram och särskild hantering för jätteloka och jättebalsamin är ännu ej beslutat.
Därutöver finns ett antal problematiska arter som av Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten föreslås noteras på en nationell lista med liknande förbud inom Sverige likt de ovan nämnda arterna. De arter som föreslås på den nationella listan är bland andra parkslide, vresros, sjögull, sydfyrling, kanadensiskt gullris och blomsterlupin.
Bekämpning och information - hur går man från ord till handling i Halland?
De nämnda exemplen på invasiva främmande arter finns alla i Halland och måste bekämpas långsiktigt och uthålligt. Dessa arter finns på kommunal mark, på statlig mark inom naturreservat samt på privat mark. Det är markägaren som har en skyldighet och ansvar för att hålla invasiva främmande arter borta från fastigheten.
De statliga och kommunala resurserna för bekämpning är varierande över tid och är därmed begränsade i arbetet mot invasiva arter. Här spelar de ideella organisationerna en viktig roll med sitt frivilliga deltagande i den praktiska bekämpningen där resultat snabbt kan ses i den halländska naturen. En del i detta arbete är även att nå ut med information och kunskap om ämnet som når ut till den breda allmänheten. De ideella organisationerna uppmuntras att delta i nätverket och ses som mycket värdefulla med sitt engagemang.
Det finns ett stort behov av samordning av insatser tillsammans med de ideella organisationerna där Länsstyrelsen har en drivande roll och kommunerna med lokal förankring kan vara ett stöd i det arbetet.
Det är av stor vikt att ideella natur- och samhällsorganisationerna, enskilda personer och privata markägare, på frivilliga grunder, deltar i den praktiska bekämpningen av invasiva främmande arter. Arbetet bör drivas konsekvent och långsiktigt för att nå målet att få bort dessa invasiva främmande arter från vår halländska natur. Det är viktigt att vara ute i tidigt skede där nya invasiva främmande arter etableras i Halland eller på nya lokaler.
Mot bakgrund av behovet av samordning skapar vi nu Naturvårdsnätverket – samarbetsprojekt för bekämpning och information om invasiva främmande arter i Halland.
Naturvårdsnätverket består av lokala grupper i varje kommun där Länsstyrelsen kommer att samordna nätverket på länsnivå med stöd av kommunernas ekologer eller tjänstepersoner som arbetar med invasiva främmande arter. De lokala grupperna tillsammans med kommunernas ekologer eller tjänstepersoner bidrar till den lokala kunskapen i varje kommun.
Inom varje lokal grupp finns representanter från ett flertal ideella organisationer med intresse för naturvård. Det är organisationer som Naturskyddsföreningen, Hallands Botaniska Förening, Vattenråden, Fiskevårdsområden, Sportfiskarna och andra samhällsföreningar. Det finns även representanter från gymnasieskolan liksom jordbrukare och arrendatorer med naturvårdsintresse.
Primärt är det Länsstyrelsen som ska göra prioriteringar om vilka arter och lokaler som ska bekämpas. Kommunernas ekologer eller tjänstepersoner och nätverkets representanter för de olika organisationerna kan delta i diskussioner kring detta och bidra med lokala kunskaper och erfarenheter. De ideella organisationerna inom nätverket kan på eget initiativ ordna aktiviteter med bekämpningar och/eller information kring invasiva främmande arter. Länsstyrelsen och kommunerna kan ge råd och stöd i detta och i mån av tid vara delaktiga i sådana aktiviteter.
Vad händer under 2025?
Årets fokusarter i Halland är gul skunkkalla, jättebalsamin och vresros. Bland dessa har gul skunkkalla och vresros högst prioritet i södra Halland och jättebalsamin i norra. Givetvis genomförs även andra mer lokala åtgärder beroende på behov. Exempel på detta är planerad bekämpning av den inplanterade främmande arten guldkolv som sprider sig i Skärsjön (Varberg).
Information om när och var bekämpningsarbetet sker?
Information om invasiva arter, tidpunkter och platser för när bekämpningsinsatser planeras kan du hitta på respektive organisations webbplats och sociala medier, kommunerna i Halland, Naturskyddsföreningen, Hallands Botaniska Förening, och Sportfiskarna.
Hallands natur behöver din hjälp med bekämpning av invasiva främmande, arter!
Från den 1 januari 2024 gäller krav på utsortering och separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Detta innebär att den som har biologiskt nedbrytbart trädgårds- eller parkavfall som innehåller parkslide eller invasiva främmande arter som finns upptagna på unionsförteckningen enligt förordningen (EU) nummer 1143/2014, ska sortera ut och förvara dem skilda från varandra och annat avfall.
Krav på separat insamling av bioavfall, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.