Frillesås by

Frillesås by är idag ett värdefullt kulturlandskap med tydliga spår av det gamla bondesamhället.

Frillesås äldsta historia är dränkt i vatten. För 10000 år sedan hade den flera tusen meter tjocka inlandsisen förvisso smält bort men området bestod av små öar. Det är de högsta bergstopparna kring Löfta å som stack upp ur ett hav som stod 70 meter högre än idag.

Jägarstenåldern (14 000 f.Kr – 6 000 f.Kr)

Man har inte hittat några fynd från den äldsta tiden men det är troligt att det har funnits människor här – vattnet var näringsrikt och säljägare och fiskare från fastlandet på kontinenten kan ha kommit hit på jakt- och fiskeexpeditioner – precis som till andra delar av det som skulle bli det halländska fastlandet.

Karta över fornminnen

Det är gott om fornminnen i den här trakten. Fornminnesregistret är tillgängligt för alla i tjänsten Fornsök på Riksantikvarieämbetets hemsida. Några av de fynd som nämns i texterna är utmärkta med siffror.

Bondestenålder (6000 f.Kr– 1800 f.Kr)

Det äldsta beviset för mänskligt liv i den här trakten är en slipad flintyxa som är 6000 år gammal. Den är från bondestenålderns början och hittades i åkern norr om ödekyrkogården i Frillesås (1). I närheten av Prästgården har man gjort fler fynd av flinta. Det tyder på att här funnits en bosättning när människor börjat bli bofasta och byggde rejäla stolpbyggda hus.

De odlade även små åkrar i moränjord och hade boskap som kan tänkas ha betat i markerna närmare ån. Vid denna tid var ån ett mycket större vattendrag än nu. Vattnet stod 15 meter högre än idag.

Bronsålder (1800 f.Kr–500 f.Kr)

Det finns spår från bronsåldern nära vägen till Tenesdalen (3). Det är tre små skålgropar som är inhuggna i ett stenblock. Dessa kan ha använts i ritualer, kanske man la en fin sten eller ett värdefullt sädeskorn på vägen till utmarken för att få tur.

Järnåldern (500 fKr–1050 eKr.)

Gravarna kring Frilles grav (4) är troligen alla fyra från järnålder, (500 fKr–1050 eKr). En av högarna blev undersökt på 1700-talet då en gravurna med brända ben hittades i en stenkista som också innehöll ett bronssvärd.

Fotografi av bronssvärd

Bronssvärd liknande det som man fann vid gravfältet vid Frilles grav.

Järnåldersspår vid kyrkan

Spåren från järnåldern syns mest i området kring kyrkan. Där finns fyra stensättningar och en rest sten (5). På höga platser i mellan dessa stensättningar finns enstaka spridda stensättningar som är från samma period. Ungefär 500 meter väster om kyrkan har man hittat en sländtrissa av täljsten som har använts för att tillverka ulltråd (6).

Orostider och sjukdomar

Spåren från forntiden visar också att livet här har varit svårt och farligt. Fornborgen som ligger på Snipeberget väster om området användes som tillflyktsplats i orostider för järnålderns befolkning från ett ganska stort område. En kolerakyrkogård ligger långt från bebyggelsen ungefär en kilometer söder om kyrkan (7). Det finns varken synliga gravar eller någon begränsning men tre personer skall ha blivit begravda här under 1800-talet.

Medeltidskyrka (Medeltiden 1050–1525)

En kyrka av sten byggdes på 1100–1200-talet i socknen 850 meter väster om platsen för nuvarande kyrkan. Den revs när nya kyrkan byggdes 1864 men en dopfunt av täljsten från 1200-talet finns kvar i nya kyrkan.

Landsbeskrivningen 1729

En kunskapskälla med uppgifter om forna tiders byliv är landsbeskrivningen från 1729. Den var ett slags föregångare till folkräkningarna. Hallands län hade nyligen blivit svenskt territorium och på uppdrag av landshövdingen upprättades listor över vilka gårdar som fanns, hur odlingsbetingelserna och befolkningen såg ut – allt med tanke på framtida skatteuttag.

1729 fanns det elva åbor, och sammanlagt 29 personer på gårdarna i området samt minst fyra personer i backstugorna (barn under 15 år togs inte med i beskrivningen).

Det är knappa och sakliga uppgifter i landsbeskrivningen men livsbetingelserna skymtar mellan raderna. Den som bodde och brukade Prästgården hade tjänstefolk, kor, häst, fruktträd och till och med ett hemlighus, en exklusivitet vid denna tid. I Prästgårdens backstuga bodde en avskedad ryttare som levde på allmosor.

Prästgården. Var ett mantal utsocknes frälse. Brukades av en åbo med hustru och de hade fyra tjänstehjon. De bodde i ett manhus och de hade ovanligt nog ett hemlighus. I kålgården växte aplar, plommonträd och kring den var stengärdesgård. De fick fiska i ån. I beteshagen, där det växte ek och enbuskar, fanns foder till tre kor och en häst.

Frillesås nr 1. – Börges gård Ett mantal kronogård, vilket innebar att bonden arrenderade marken av kronan. Gården brukades av två åbor med varsin hustru och en inhyses. Det fanns två manhus och en kålgård med stengärdesgård runt. I lerjorden odlades korn och havre som gav två korn på ett sått.

Kyrkobyn nr 1. Ett mantal insocknes frälse. (Markägare var godsherren till Ellekärr eller kyrkoherde Cervin.)Två åbor med två hustrur brukade markerna där de sådde korn och havre som gav 2–3 korn på ett sått. De hade varsitt manhus som var i ”gott stånd” och en kålgård som inhägnats med sten och ris och där det fanns päronträd och en surapel. I ängen växte al, hassel och småekar.

Kyrkobyn nr 2 – Klockarebolet. Här fanns det inget hus utan gården brukades av Prästgården.

Kyrkobyn nr 3?

Kyrkobyn nr 4. Ett mantal insocknes frälse. Markägare var kyrkoherde Cervin. Tre åbor brukade markerna med tre hustrur. Två manhus och två kålgårdar delade de på. I kålgårdarna växte krikon, pil, aplar och askar.

Kyrkotorp nr 1. Ett mantal krono. (Arrende betalades till kronan)Gården brukades av tre åbor med varsin hustru samt två inhyses. De tre åborna delade på två manhus men hade varsin kålgård. På utmarken fanns ljung, berg och någon gräsväxt.

Backstugor. De backstugor som är omnämnda i landsbeskrivningen är en på Kyrkobyns utmark med två allmosehjon och i en backstuga vid Prästgården bodde en gammal avskedad ryttare och allmosehjon.

Historisk karta över Frillesås från 1833.

På den historiska kartan från 1833 ser man hur fyra gårdar ligger runt kyrkan.

Gammal ritad karta över Prästgården

Prästgården som den återges på den historiska kartan 1833.

Kartöverlägg som visar hur markslagen fördelades i början av 1800-talet

Kartöverlägg som visar hur markslagen fördelades i början av 1800-talet. Åker, äng, bete och skog. Det som är färglagt är de delar av inägorna som vid laga skifte kom att tillhöra Kyrkobyn.

Karta med utritade bygränser över Frillesås

Bygränser närmast kyrkobyn på 1920-talet, indelningens ursprung är laga skifte. Frillesås by är markerad med rosa.

1925 fanns det 11 gårdar i området.

Kartor: ©Lantmäteriet, Geodatasamverkan – ©Länsstyrelsen Halland.

Kontakt

Serviceinformation

Frillesås by ligger två mil söder om Kungsbacka.

Ort- och platsnamn

Frillesås kommer av mansnamnet Fridhlef. År 1529 nämns orten för första gången i skrift, då skrivs det Fyllissåss, år 1559 skrivs det Fridessos och 1646 Frillesås.

Enligt sägen och folkmun har Frillesås fått sitt namn efter en kung Fridlef, även kallad Frille. Det som kallas för Frilles grav är en fornlämning från yngre järnåldern.

Ås i namnet syftar förmodligen på höjdsträckningen norr om kyrkan.

Blackedal betyder ljusgrå, blekgul.

Bräckorna kan betyda brink eller backe

Tjutås

Tenesdal

Kringelemosse låter onekligen som namn med en historia kopplad till platsen.

Ord och begrepp

Förhistorien: tiden innan det finns skriftliga källor. I Sverige är det tidig medeltid vid 1100-talet som markerar övergången till den historiska tiden men gränsen mellan arkeologi och historia inte är knivskarp. Stenålder, bronsålder och järnålder räknas till förhistorien.

Mantal: taxeringsenheten 1 mantal (det vill säga ett helt hemman) var normstorlek för ett jordbruk som gav full försörjning åt en familj med tjänstefolk. I princip skulle varje helt hemman erlägga lika stor skatt.

Åbo: i äldre tid allmän benämning på jordägare som själv bebodde och brukade sin jordegendom.

Åborätt: juridisk term som innebar rätten att på viss tid eller livstid bruka någon annans jord.

Kronohemman: en jordegendom som ägdes av kronan/staten och som brukades av en kronobonde med åborätt. Kronobonden hade nybyggnads- och underhållsskyldighet liksom annan landsbo.

Skattehemman: en gård där bonden betraktar jorden som sin egendom och betalar skatt till kronan/staten för den uppodlade arealen. Systemet går tillbaka till tidig medeltid.

Manhus: betyder ungefär ”mangårdsbyggnad”. Byggnad på en lantgård där människorna bor, till skillnad från stallar, ekonomibyggnader, uthus och vagnslider med mera.

Bygd att bevara

Läs avsnittet om Frillesås ur boken Bygd att bevara 1987, program för kulturminnesvård i Kungsbacka kommun.

Kartbild över Frillesås från boken Bygd att bevara 1987

Kartbild över Frillesås från boken Bygd att bevara 1987

Byggnadsinventering

Det finns många kulturhistoriskt intressanta byggnader i Frillesås. Det framgår inte minst av den byggnadsinventering som länsstyrelsen och kommunerna gjorde mellan 2005 och 2009.

I Frillesås är bland annat dessa byggnader A-klassade:
Frillesås 3:13,
Prästgården 1:16,
Kyrkan: Prästgården 1:2.

Tre byggnader i byn bedöms som klass B.

Frillesås har sex byggnader som tillhör klass C i byggnadsinventeringen.

Klass A innebär att byggnaden har högt kulturhistoriskt värde och är välbevarad i ursprungligt skick. Den är omistlig, unik och att det finns ett nationellt intresse av att bevara den. Den skyddas som byggnadsminne enligt Kulturminneslagen eller genom plan- och bygglagen.

Klass B är byggnader med så stort kulturhistoriskt värde att de bör Q-märkas och skyddas i detaljplanen eller områdesplanen. Enligt byggnadsinventeringen är de av regionalt intresse och omistliga. Skyddas genom PBL 8:13-14 §§ och 4:16 §.

Klass C-märkta byggnader har ofta mer alldaglig karaktär men har stort miljövärde och är av lokalt intresse. De är tidstypiska men ibland förändrade genom ombyggnader och renoveringar. De kan också bli Q-märkta men främst handlar skyddet från myndigheternas sida om information till fastighetsägarna. Byggnaderna skyddas genom PBL 8:14 och 8:17 § (Underhållskrav och varsamhetskrav).

Naturvärden

Frillesås är en plats med höga naturvärden och med värdefulla spår av det gamla odlingslandskapets äng och hagmark. Här finns värdefulla träd, nyckelbiotoper och fina rester av forna tiders betesmarker.

Karta över skyddsvärda träd i Frillesås,

De flesta skyddsvärda träden finns inom före detta inägohägnader.

Lövträd
Ängs- och betesmarks-inventeringen 2004, har funnit ett 3,4 hektar stort område söder om ån, norr om Tenesdalen, som är en ”backig hage med en del berg i dagen, någon torrare backe, bäckstråk rakt igenom”. Här finns en hel del lövträd, mest ek. Någon hackspett har noterats. Detta område var hästhage och äng, enligt karta från början av 1800-talet.

Nyckelbiotoper
Vid kyrkan och prästgården finns ett av länets största och värdefullaste områden med skyddsvärda träd. Detta är också en nyckelbiotop, enligt Skogsstyrelsen. Varje träd har en egen notering om bland annat storlek, hål för bon till fåglar och andra djur, behov av åtgärder med mera. #länk till nyckelbiotop på Skogsvårdsstyrelsens sida. Flera andra områden med skyddsvärd skog finns runt byn, Snogge/Mossarna, Älekärr/Berg.

Rödlistade arter
Det finns gott om fynd noterade av rödlistade arter som knutna till träden och de lundar och branter som finns runt byn. Det är olika sällsynta mossor, svampar, lavar och insekter som är beroende av träden. Kärlväxterna lundslok, blåsippa, kransrams, skogsbingel, trolldruva och desmeknopp trivs i lundmiljö och finns runt byn. Insekter och fåglar Ekoxe och svartfläckig blåvinge är exempel på insekter funna i byn. Lite mer kuriosa fynd är att stortrapp, en fågel som ses närmast på bland annat ungerska pustan, observerades 1890 i byn.1945 var Bengt Hubendick och håvade i en damm i byn och fann rundläppad skivsnäcka och smal dammsnäcka.

Liv i Löftaån
I Löftaån har man vid elfiske funnit lax, öring, havsnejonöga, flodnejonöga, elritsa, ål, id, gädda, abborre, skrubba.

I biflödet söderut, vid Mörne-kullabäcken, har spigg och bäcknejonöga noterats.

Fotografi på två bäcknejonögon som simmar i vatten.

Bäcknejonöga. Foto: Hans Schibli