Skydda kulturegendom

Kulturegendom som är av stor betydelse för vårt kulturarv behöver skyddas i händelse av krig. Länsstyrelsen har i uppdrag att både märka upp viss kulturegendom och att ha en plan för undanförsel av betydelsefull kulturegendom i länet.

Länsstyrelsen är högsta civila totalförsvarsmyndighet i länet och har ett särskilt ansvar för att vidta åtgärder för att skydda kulturarvet i händelse av krig. Att välja ut, märka upp och planera för undanförsel är en del av ansvaret som ska hanteras under fredstid.

Välja ut och märka upp kulturegendom

De kulturegendomar i länet som valts ut ska märkas ut med det internationella kännetecknet för kulturegendom, den blåvita skölden. Det kan till exempel vara värdefulla byggnader, minnesmärken, arkeologiska miljöer och vetenskapliga samlingar. Det kan också handla om bibliotek, arkiv och andra platser där kulturegendom förvaras.

Trästolpe märkt med en blå och vit vapensköld, hus skymtar i bakgrunden. Text vid skyld:  Kulturegendom skyddad enligt 1954 års Haagkonvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt.

Haagkonventionens emblem den blåvita skölden.

Urvalet av vilka kulturegendomar som är aktuella för märkning sker i samråd med Försvarsmakten och den som äger och förvaltar egendomen, till exempel privatpersoner företag och offentliga organisationer.

Märkning med den blåvita skölden

Kulturegendomen märks ut med det internationella kännetecknet för kulturegendom, den blåvita skölden. Användningen av skölden är skyddad enligt folkrätten. Det är Riksantikvarieämbetet som ger tillstånd till utmärkningen. Både privat och statligt ägda kulturegendomar kan vara aktuella för utmärkningen.

I Gotlands län inleddes uppmärkningen av kulturegendom 2019. Länsstyrelsen tog i samråd med Visby stift, Riksantikvarieämbetet och Försvarsmakten fram en lista på 57 objekt spridda över hela länet som väl representerar de kulturmiljöer som är unika för Gotland. På listan finns såväl statligt som privatägda fastigheter.

Kulturegendom som märkts ut i Gotlands län Pdf, 110.2 kB.

Plan för att flytta kulturegendom

Den kulturegendom som inte kan skyddas på plats om det blir krig behöver föras undan till säkrare plats. Det kan till exempel handla om arkivhandlingar, böcker, konstverk och natur- och kulturhistoriska föremål.

Länsstyrelsen ansvarar för att planera för undanförsel av kulturegendom som ägs av bland annat svenska kyrkan, regionala och lokala museer och arkiv. Statens museer och arkiv ansvarar för planering av undanförsel inom sina respektive ansvarsområden.

Planeringen av undanförsel sker i samråd med Försvarsmakten.

Frågor och svar

I krig är det vanligt att kulturegendom blir måltavla för angrepp. Vårt kulturarv och våra nationalskatter är samlande symboler för vårt land och vår historia. Att vi kan skydda dessa i händelse av krig är av avgörande betydelse när det kommer till att stärka befolkningens försvarsvilja, nationella identitet och motståndskraft.

Kulturegendom är fast och lös egendom av stor betydelse för varje folks kulturarv, till exempel minnesmärken, arkeologiska miljöer, arkiv, konstverk och vetenskapliga samlingar. Även förvarings- och utställningsplatser som museer eller bibliotek räknas som kulturegendom som är skyddsvärda enligt Haagkonventionen.

Enligt Haagkonventionens definition av kulturegendom kan i princip alla objekt som bland annat skyddas enligt kulturmiljölagen vara aktuella för utmärkning med den internationella blåvita skölden. Bara i Sverige skulle det handla om cirka 500 000 fornlämningar, ett tusental byggnadsminnen och lika många kyrkor. Även museer, hembygdssamlingar, arkiv och bibliotek, med mera är objekt som kan skyddas enligt konventionen.

Eftersom det inte är möjligt att märka upp och skydda all kulturegendom gör Länsstyrelsen ett restriktivt urval av de mest betydelsefulla objekten, som tillsammans har stor betydelse för varje folks kulturarv.

Enligt kulturmiljölagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Denna lagstiftning gäller även vid väpnad konflikt. Fornlämningar, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen är alltså skyddade enligt kulturmiljölagen, även om de inte märks ut enligt 1954 års Haagkonvention.

Urvalet görs för att spegla det som är kulturhistoriskt unikt för respektive län och därmed har betydelse även nationellt. Länsstyrelsens kulturmiljöhandläggare ansvarar för arbetet, i samverkan med bland annat länsmuseum, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Försvarsmakten. Vilka objekt som kommer i fråga för utmärkning kan komma att ändras över tid.

Du som äger eller förvaltar en fastighet som väljs ut för märkning av betydelsefull kulturegendom får information om det av Länsstyrelsen, med möjlighet att yttra dig om förslaget.

Utmärkningen innebär att Länsstyrelsen sätter upp den blåvita skölden vid varje utvalt objekt. Om fastigheten ingår i ett större område med flera fastigheter kan skylten i ett första skede placeras på enbart en av fastigheterna. Skyltar på fler fastigheter kan bli aktuellt längre fram.

Länsstyrelsen ansvarar för utmärkning av kulturegendom oavsett om egendomen är privat eller statligt ägd.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 VISBY

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss