Klimatanpassning
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi tar fram underlag för kunskap och planering, analyserar hur länet påverkas av klimatförändringen och stöttar kommuner, regionala aktörer och näringsliv i klimatanpassningsarbetet.
Klimatanpassning innebär att anpassa samhället till de förändringar i klimatet vi märker av idag och de som förväntas ske i framtiden. I Sverige innebär klimatförändringen till exempel högre temperatur, ökad nederbörd, minskat snötäcke och stigande havsnivå. Länsstyrelsens arbete med klimatanpassning handlar om att minska sårbarheter och att ta tillvara möjligheter för att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle.
Länsstyrelsen samordnar och ger stöd
Länsstyrelsen samordnar arbetet med klimatanpassning i länet. Vi stöttar kommuner och andra regionala aktörer genom att öka kunskapen och sprida information om klimatförändringen, vilka konsekvenser den leder till nu och i framtiden och vilka åtgärder som kan förebygga framtida problem.
Det förändrade klimatet påverkar många delar av samhället. I vårt klimatanpassningsarbete tar vi fram planeringsunderlag, metodstöd, handlingsplaner och genomför seminarier inom olika område, till exempel inom:
- fysisk planering
- infrastruktur
- krisberedskap
- försörjningssystem för el, vatten och livsmedel
- vattenhushållning
- miljöskydd
- lantbruk
- skogsbruk
- naturvård
- människors hälsa.
Vi samverkar också med nationella expertmyndigheter för att stärka länets förmåga att hantera klimatförändringens effekter.
Stöd till kommuner
Länsstyrelsen har i uppdrag att samordna, initiera, stödja och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. I det arbetet ingår till exempel att
- Ge vägledning och rekommendationer kring samhällsplaneringsfrågor.
- Genomföra nätverksträffar och kunskapshöjande aktiviteter.
- Sammanställa underlag om regionala risker för till exempel översvämning, värme, ras, skred och erosion.
- Granska kommuners översiktsplaner och detaljplaner utifrån klimatanpassningsperspektiv och med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, risken för olyckor, översvämning, ras, skred och erosion.
Stigande hav och översvämning i byggd miljö – stöd från myndigheter
Flera myndigheter arbetar med vägledning, stöd och underlag för att hantera översvämningsrisker i den fysiska planeringen. För att underlätta för dig som arbetar med översvämningsrisk när havet stiger så har Boverket, länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Sveriges geotekniska institut (SGI) gemensamt tagit fram övergripande information om:
- förutsättningar för riskbedömning
- kommuner och myndigheters ansvar och roller
- tillgängliga vägledningar och kunskapsunderlag
- hantering av framtida extremnivåer
Illustration: Anna Redmalm
Mål för klimatanpassningsarbetet
För att bidra till det nationella målet för klimatanpassning har Länsstyrelsen i Gotlands län beslutat om följande mål på myndighetsnivå:
- Länsstyrelsen har en god bild av hur länet påverkas av klimatförändringarna, och prioriterar sitt arbete utifrån länets utmaningar och möjligheter.
- Länsstyrelsen bidrar till ökad kunskap i länet om klimatförändringar och behovet av klimatanpassning genom vägledning och stöd till länets aktörer.
- Länsstyrelsen bidrar till att styrande, strategiska dokument och tillhörande länsövergripande mål utformas på ett sådant sätt att klimatförändringarna beaktas och inte utgör ett oöverstigligt hinder för genomförande och uppfyllnad.
Regional kustsamverkan
Länsstyrelsen Gotland har tillsammans med Länsstyrelserna i Blekinge och Kalmar, Statens Geotekniska Institution (SGI) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) startat Regional Kustsamverkan. Det övergripande målet för Regional kustsamverkan är att kustområden planeras och förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt i ett förändrat klimat.
Handlingsplan för klimatanpassning
Länsstyrelsen har en intern handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning som gäller för åren 2022-2024.
Just nu finns ingen samlad regional handlingsplan för klimatanpassning i länet. Arbete pågår med att se över hur länsstyrelsen fortsatt ska arbeta med samordningen i länet. Klimatanpassning berör många områden och integreras därför i olika strategidokument och handlingsplaner. Exempel på detta är regional vattenförsörjningsplan, världsarvsstrategi och handlingsplan för grön infrastruktur.
Den senaste regionala handlingsplan för klimatanpassning som länsstyrelsen tog fram gällde för åren 2018–2020 (förlängd över 2021) Denna omfattade förutom länsstyrelsens åtgärder även förslag på åtgärder för andra aktörer i länet.
Den del som var en bakgrund i handlingsplanen bedöms fortfarande ge en god bild av hur klimatförändringar kan påverka Gotland och vad klimatanpassning innebär i länet. Här kan du se hur exempelvis naturen, jordbruket och dricksvattenförsörjningen på Gotland kan komma att påverkas av ett förändrat klimat. Du får också exempel på vad som redan görs för att tillvarata möjligheter och motverka de sårbarheter som ett förändrat klimat kan innebära.
Handlingsplan för klimatanpassning 2018-2020. Del 2. Bakgrund
Pdf, 3.3 MB, öppnas i nytt fönster.
SMHI:s rapport Framtidsklimat i Gotlands län enligt RCP-scenarier beskriver
dagens och framtidens klimat i Gotlands län baserat på observationer och beräkningar
utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp respektive höga utsläpp.
Framtidsklimat i Gotlands län Pdf, 9 MB.
För en mer sammanfattad och lättläst version av rapporten Framtidsklimat i Gotlands län, ta del av vår folder.
Hur blir klimatet på Gotland? Pdf, 219.1 kB.
SMHI:s klimattjänster innehåller basfakta om klimat och en enkel och fördjupad klimatscenariotjänst. Här finns resultat från SMHIs klimatforskning inom meteorologi, hydrologi och oceanografi. Klimatscenarierna presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data.
Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en checklista för klimatanpassning i fysisk planering för tjänstemän på kommun och länsstyrelser.
Checklista klimatanpassning i fysisk planering Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Klimatfrågorna är en av många planeringsförutsättningar som kommunen enligt plan- och bygglagen ska ta hänsyn till vid planläggning. Vilka frågor ska hanteras i översiktsplan respektive detaljplan. Vem gör vad?
Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har tagit fram en skrift avsedd att användas som ett stöd för handläggare på kommuner och länsstyrelser i frågor som rör klimatrelaterade risker för den byggda miljön, inom ramen för översiktsplanering. Med klimatrelaterade risker avses här risker som orsakas av översvämning till följd av nederbörd, översvämning från stigande hav, sjöar och vattendrag samt ras, skred och erosion.
Vid bedömning av markens lämplighet utifrån risken för naturolyckor måste effekten av ett förändrat klimat beaktas. Läs mer om vilka aspekter länsstyrelserna ska beakta i sin tillsyn av detaljplaner.
Länsstyrelsen har tagit fram en så kallad lågpunktskartering för Gotland. Lågpunktskarteringen ger beskrivningar av områden på Gotland som potentiellt kan komma att översvämmas vid kraftiga skyfall samt beskriver potentiella flödesvägar, där vatten sannolikt tar sig fram vid ytavrinning. Materialet indikerar därmed vilka områden som behöver utredas närmare vad gäller risken för översvämning.
Lokala ytavrinningsförhållanden i Gotlands län Pdf, 8.4 MB, öppnas i nytt fönster.
I länsstyrelsernas geodatakatalog finns kartunderlag från länsstyrelsen (programvaran ArcGIS behövs för att öppna kartskikten). Sök på LSTI lågpunkt så kan du ladda ner de tre skikt som tillhör lågpunktskarteringen för länet.
Länsstyrelsens geodatakatalog
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Till lågpunktskarteringen har länsstyrelsen tagit fram ett Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker. Detta innehåller länsstyrelsens syn på hur lågpunktskarteringen ska användas i arbetet med översiktsplaner, detaljplaner och bygglov.
Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Pdf, 992.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har med hjälp av data från satelliter tagit fram en värmekartering över Sverige. Karteringen visar vilka maximala marktemperaturer som uppmätts under sommarmånaderna 2017-2022. Karttjänsten kan användas som stöd till kommuners klimatanpassningsarbete.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har i Översvämningsportalen alla de översvämningskarteringar som MSB tagit fram för att stödja kommuner och länsstyrelser i deras planeringsarbete.
Karttjänsten kustöversvämning innehåller bland annat nio utbredningsskikt längs hela Sveriges kust för en vattenståndsnivå från 1 m till 5 m i RH2000.
Översvämningsprotalen, kustöversvämning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Sveriges Meterologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) har en introduktion till stigande havsnivåer som på ett översiktligt sätt tar upp det som är viktigast att förstå vad det gäller framtida havsnivåer. Här finns information i punktform, via film och animeringar samt användbara länkar.
Introduktion till stigande havsnivåer | SMHI
Länk till annan webbplats.
Kunskap om ras, skred och erosion behövs för att kunna ta långsiktiga hållbara beslut, undvika ekonomiska förluster och förebygga olyckor.
Flera svenska myndigheter, såsom Statens geotekniska institut (SGI), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Skogsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) samt Lantmäteriet (LM) producerar kartunderlag som kan användas för att analysera förutsättningar för ras, skred och erosion.
Vägledningens syfte är att samla de statliga kartunderlag som finns framtagna för frågeställningar inom ras, skred och erosion, samt översiktligt beskriva hur de kan användas och tolkas. Den ska ge stöd till kommuner, länsstyrelser, myndigheter och andra intressenter i deras arbete. Underlagen ger en bra grund för strategiska val och beslut för långsiktig, säker och hållbar markanvändning och planering. I vissa fall innehåller underlagen överlappande information, både tematiskt och geografiskt. Vägledningen ger därför en beskrivning av hur underlagen kompletterar varandra och vad de har för begränsningar.
Vägledning ras, skred, erosion Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning för naturbaserade lösningar.
Vägledningens syfte är är att sprida kunskap och information om naturbaserade lösningar och vägleda i hur dessa kan planeras och genomföras för att möta de utmaningar som ett förändrat klimat för med sig samtidigt som en hållbar samhällsutveckling främjas genom ökad resiliens och minskad sårbarhet.
Vägledning naturbaserade lösningar Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
I förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete slås fast att ett antal myndigheter ska initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde, exempelvis genom att ta fram handlingsplaner.
Länsstyrelsen ska bland annat analysera hur länet påverkas av klimatförändringarna och följa upp det regionala klimatanpassningsarbetet. Länsstyrelsen ska också initiera, stötta och följa upp kommunernas klimatanpassningsarbete. Arbetet med klimatanpassning ska redovisas årligen till SMHI.
Regeringen presenterade i mars 2024 en ny strategi och handlingsplan för klimatanpassning.
I denna anges att Sverige ska vara klimatanpassat, motståndskraftigt och ta tillvara de möjligheter som kommer med ett förändrat klimat. I handlingsplanen presenteras vilka åtgärder som behöver vidtas under den innevarande mandatperioden för att skapa förutsättningar för ett strukturerat, samordnat och samhällseffektivt arbete med klimatanpassning som leder till att minska sårbarheten för klimatförändringarnas effekter.
Nationell strategi för klimatanpassning Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Klimatförändringarna gör bland annat att årsnederbörden på Gotland ökar och att det blir vanligare med skyfall. Den enskilde har ett stort ansvar och en skyldighet att skydda sin egen egendom mot översvämning. I länsstyrelsens folder Skyfall och översvämning reder vi ut vem som ansvarar för vad och vart du kan vända dig för att få råd.
Skyfall och översvämning - Enskilt, kommunalt och statligt ansvar Pdf, 200.7 kB.
Hur kan negativa effekter av klimatförändringar vägas in i prövning och tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden? Med ett förändrat klimat ökar riskerna för miljöfarliga verksamheter och förorenade områden. Handläggarstödet är framtaget av Miljösamverkan Sverige inom ramen för Klimatanpassning i tillsyn.