Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Stor potential för fruktodling på Gotland
Den 6 september träffades ett trettiotal intresserade på Lilla Bjers för att lära sig om potentialen i fruktodling på Gotland. Kursdagen arrangerades genom projektet Ekologisk produktion och föreläsare var Charlotte Sommarin från föreningen Sörmlandsäpplen.
– Gotland har en fantastisk potential för fruktodling. Med samma klimatzon som Skåne finns stora möjligheter att inte bara odla äpple, utan även päron och mer "exotiska" frukter som äkta kvitten, persika, nektarin, fikon och olika nötträd. Här på Gotland finns också ovanligt många vildpäron och vildäpplen, och de ska ni ta vara på, säger Charlotte. De kan bli en väldigt fin råvara för gotländsk hantverkscider som kan få en unik smak och karaktär av klimatet och den kalkrika jorden.
Fruktodling är en väldigt liten bransch inom de gröna näringarna i Sverige, därför är det viktigt att vi samverkar och lär av varandra, både på Gotland och på fastlandet, menar Charlotte. För småskaliga fruktodlare kan det vara svårt att få ihop kalkylen om man ensam ska göra alla investeringar. Därför rekommenderar Charlotte att odlarna samarbetar om sådant som kan brukas gemensamt, till exempel kyllager eller särskilda maskiner som kan behövas.
Under träffen fick deltagarna många tips på saker att tänka på om man vill starta eller utveckla en fruktodling. Utmaningar med vattentillgång och frostproblematik diskuterades, liksom spinnmal som flera gotländska lantbrukare uppgav att de har problem med. Alla fruktträd behöver någon form av bevattning under etableringsfasen, de första 3-5 åren. Men hur mycket vatten de behöver beror på odlingssystem. Fruktträd på svagväxande grundstammar som används för att odla “ätäpplen”, så kallade dessertäpplen, kräver mer vatten än fruktträd på lite mer starkväxande grundstammar som passar bättre för förädling till exempelvis must eller cider.
Charlotte tipsade om flera sätt att hantera frost, exempelvis att man kan elda, hålla jorden bar under träden så att marken snabbt värms upp och inte magasinerar väta, klippa gräset kort eller frostskyddsbevattna. Spinnmalen tyckte hon var lite klurigare, den förekommer även på fastlandet men uppfattas inte som ett problem för fruktodlingarma där. Det går att bekämpa spinnmal, som är en fjäril, med växtskyddsmedel men bekämpningen måste göras i rätt tid för att få effekt.
En annan fördel med Gotland är att vi inte har sork, och begränsat med vilt som kan skada träden. Dock rekommenderas viltstängsel runt odlingarna ändå, både mot rådjur, harar och rabbisar. Funderingar om att ha betesdjur bland fruktträden bemöttes med skepsis från Charlotte, som själv har får som orsakat betydande barkskador på hennes fruktträd.
Deltagarna fick även titta närmare på Lilla Bjers verksamhet, bland annat deras fruktträd som planterats för några år sedan och odlingarna med cirka 300 olika sorters grönsaker och bär.
Detta var den fjärde av de fem träffar med tema småskalig grönsaks- och fruktodling som anordnas inom projektet Ekologisk produktion i år. Nästa träff, som också blir den sista, hålls i Ekeby den 4 oktober och fokuserar på kompostering och jordhälsa.