Värna vattnet
Här hittar du aktuell information kring vattenläget på Gotland. Länsstyrelsen sammanställer i slutet av varje månad resultaten från de grundvattennivåmätningar som utförs av Sveriges geologiska undersökning och nederbördsdata som rapporteras in från SMHI.
SGU uppdaterar sin hemsida med aktuella grundvattennivåer varje tisdag kl. 12.00.
Aktuella grundvattennivåer (sgu.se)
Länk till annan webbplats..
Sett över hela året var medeltemperaturen något högre än normalt på Gotland, samtidigt som nederbördsmängden var normal eller något högre än normalt. Tack vare en relativt kallt och nederbördsrik början på året såg läget inför sommaren bättre ut än på flera år. Trots detta var grundvattennivåerna under, eller mycket under det normala i både stora och små magasin under större delen av året. Den 1 maj infördes bevattningsförbud i delar av det kommunala vattenledningsnätet.
Turistsäsongen började tidigare än vanligt och besökstrycket på Gotland var högt under hela sommaren, vilket ledde till ett högt tryck på den kommunala dricksvattenförsörjningen. Även situationen i de enskilda vattentäkterna var ansträngd och både Länsstyrelsen och Region Gotland uppmanade till sparsamhet gällande vattnet. Under större delen av sommaren var fyllnadsgraden i grundvattenmagasinen extremt låga.
Inför och under sommaren hölls liksom tidigare år samverkanskonferenser för vattensituationen på ön, där de inbjudna aktörerna var Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, turistnäringen samt större vattenförbrukare.
Hösten var varm och relativt nederbördsfattig och det gjorde att grundvattennivåerna återhämtade sig långsamt. I mitten av november var nivåerna i de små magasinen normala för årstiden, medan nivåerna i de stora magasinen fortfarande var mycket under det normala vid årsskiftet.
Medeltemperaturen år 2020 var den högsta uppmätta i Sverige, vilket också påverkade grundvattennivåerna under året. Värmen i kombination med en torr vår och höst ledde till grundvattennivåer som låg under eller mycket under det normala en stor del av våren, sommaren och hösten. En kort period i september var grundvattennivåerna normala, för att sedan under oktober, november och december ligga mycket under det normala för årstiden. Det tidigare underskottet av grundvattnet bidrog till de låga grundvattennivåerna.
Enligt SMHI var nederbörden på Gotland ungefär 90–100% av den normala, och på Visby flygplats uppmättes 409 mm regn under 2020.
Redan under vintern lyfte Region Gotland problemen med Visbys vattenförsörjning, och den 1 april 2020 infördes bevattningsförbud för abonnenter i och runt Visby. Under våren hade Gotland färre besökare än normalt på grund av reserekommendationerna i samband med covid-19, vilket medförde att vattenförbrukningen minskade något under sommaren jämfört med tidigare år.
På grund av de mycket låga grundvattennivåerna under sommaren uppmanades fastighetsägare med egen brunn att vara sparsamma med vattnet, vilket även gällde inpå sensommaren och hösten.
Under sommaren genomfördes samverkanskonferenser kring vattensituationen där berörda aktörer träffades för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna var Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, turistnäringen samt större vattenförbrukare.
Den långvariga torkan sommaren och hösten 2018 medförde att grundvattennivåerna på Gotland fortsatt att vara under eller mycket under de normala under i princip hela 2019.
Våren 2019 var varm och torr, växtsäsongen kom igång tidigt och under april månad föll endast 2 mm nederbörd. Under våren bedömdes Tingstäde träsk inte helt fyllt och en del lantbrukare rapporterades ha haft svårt att fylla sina bevattningsdammar helt inför 2019 års odlingssäsong. Sommaren 2019 blev sedan relativt normal nederbördsmässigt, men med en del lokala variationer. Hösten och vintern 2019 blev grå, varmare än normalt och med relativt normala nederbördsmönster för Gotland.
Under hela året 2019 föll på Visby flygplats totalt 666 mm nederbörd, vilket kan jämföras med 513 mm ett normalår. Det rapporteras också om att nederbörden har fallit relativt ojämnt över Gotland, där södra delarna av Gotland har fått betydligt mindre nederbörd. Detta tillsammans med underskottet från 2018 medför att grundvattennivåerna när vi summerar året 2019 fortfarande är under de normala för Gotland.
Region Gotland införde 1 april 2019 bevattningsförbud över hela Gotland, och även de med egen brunn har vid upprepade tillfällen uppmanats att vara mycket sparsamma med vattnet.
Under 2019 har länsstyrelsen fortsatt att hålla samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.
År 2018 inleddes med relativt normala grundvattennivåer i både stora och små grundvattenmagasin. Tingstädeträsk rapporterades vara fullt under våren 2018.
Om man ser på hela 2018 föll på Visby flygplats totalt 483 mm nederbörd, vilket kan jämföras med 513 ett normalår. En stor del av denna nederbörd föll dock under januari-april. Maj-september 2018 var extremt nederbördsfattigt samtidigt som temperaturen då var mycket över den normala. Även hösten var generellt varm och relativt nederbördsfattig. De låga nederbördsmängderna och den långvariga torkan under sommaren medförde att grundvattennivåerna under sommaren och hösten 2018 var under eller mycket under de normala.
En normal sommar brukar cirka 50 procent av vattendragen på Gotland ha så låga vattenflöden att vattnet endast blir stående i djupa partier utan förbindelse med varandra. De lägsta nivåerna brukar som regel förekomma i juli-september. Under sommaren 2018 saknade mellan 90-95 procent av alla vattendrag rinnande vatten vilket var betydligt större andel än normalt.
Sommarens torka orsakade också ett mycket besvärligt läge för lantbruket på Gotland, framför allt för gårdar med djurhållning men också för enskilda hästägare. Torkan medförde även en extremt stor brandrisk i skog och mark.
Region Gotland införde 14 juli bevattningsförbud för hela Gotland, och även de som har egen brunn uppmanades att vara mycket sparsamma med vattnet.
Under 2018 har Länsstyrelsen fortsatt att hålla samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.
År 2017 inleds med likvärdiga förutsättningar som för 2016. Grundvattennivåerna låg under och mycket under det normala för årstiden under stor del av året. Även nivåerna i de ytvattentäkter som används till det allmänna dricksvattennätet har haft låga eller mycket låga nivåer under sommarmånaderna. Under hösten 2017 har nederbörden varit större än normalt över Gotland vilket gett en återhämtning av yt- och grundvattenmagasin vilket i sin tur ger bättre förutsättningar och utgångläge inför 2018.
Inför sommaren 2017 var dock myndigheter och berörda på Gotland något bättre organisatoriskt förberedda och kunde använda sig av vissa lärdomar från det tidigare års arbete med brist på vatten. Bevattningsförbud infördes redan 1 april 2017 inom hela kommunala VA-nätet. Även fastighetsägare med enskilda brunnar uppmanades att vara sparsamma med sin vattenanvändning.
En normal sommar brukar cirka 50 % av vattendragen på Gotland ha så låga vattenflöden att vattnet endast blir stående i djuphöljor utan förbindelse med varandra. De lägsta nivåerna brukar som regel förekomma i juli-september. Under sommaren 2017 bedömer länsstyrelsen att cirka 90 % av alla vattendrag saknade rinnande vatten vilket var betydligt större andel än normalt.
Under 2017 fortsatte Länsstyrelsen att hålla de regelbundna samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.
Höstens periodvis intensiva regn och stora nederbördsmängder har dock lett till att marken blivit mättad och vatten blivit stående på bland annat åkermark. Skörd av grödor såsom potatis och morötter har för vissa lantbrukare blivit mycket försvårad och i vissa fall omöjlig på grund av stående vatten.
Under sommaren 2017 utökades området med låga grundvattennivåer till att omfatta större delen av södra och mellersta Sverige, vilket medförde att vattenfrågan även fick ett nationellt fokus. Efter sommaren 2017 har flera nationella myndigheter fått olika regeringsuppdrag, till exempel har Naturvårdsverket fått särskilda medel för våtmarker, SGU har fått medel för utökad grundvattennivåövervakning och Jordbruksverket arbetar mer med jordbrukets roll kring bevattning och livsmedelsstrategin. Till sist har även Livsmedelsverket fått medel för att arbeta med hur Sverige ska möte nästa torka samt undersöka hur andra mer utsatta Europeiska länder arbetar med vattenbristfrågan.
Grundvattennivåerna på Gotland var under större delen av 2016 mycket under det normala i både små och stora grundvattenmagasin. De låga nivåerna berodde på den nederbördsfattiga hösten och vintern 2015-2016.
Under sommaren 2016 genomförde Region Gotland ett stort antal åtgärder inom det kommunala nätet, bland annat trycksänkningar, bevattningsförbud inom hela det kommunala nätet, vattenbesparingskampanjer osv. Även vattennivån i de viktigaste ytvattentäkterna var under det normala, och Region Gotland ansökte om att få ta ut mer vatten i Tingstäde träsk än vad gällande tillstånd medger. Enligt LRF tvingades fler djurhållare med enskild vattenförsörjning att hämta vatten på så kallade kommunala tappställen tidigare under sommaren 2016 än i jämförelse med andra år. Även fastighetsägare med enskilda brunnar uppmanades att vara sparsamma med sin vattenanvändning, och rapporter om att enskilda brunnar som inte tidigare haft kapacitetsproblem periodvis sinade inkom till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsen startade under sommaren 2016 regelbundna samverkanskonferenser där berörda aktörer träffas för att uppdateras om läget kring vattenfrågan. De inbjudna aktörerna har varit Region Gotland, LRF, Försvarsmakten, större vattenförbrukare samt turistnäringen.
En normal sommar brukar cirka 50 % av vattendragen på Gotland ha så låga vattenflöden att vattnet endast blir stående i djuphöljor utan förbindelse med varandra. De lägsta nivåerna brukar som regel förekomma i juli-september. Under 2016 bedömer länsstyrelsen att cirka 85 – 90 % av alla vattendrag saknade rinnande vatten vilket var betydligt större andel än normalt.
Det är många som har frågor kring vatten och grundvattensituationen. Här finns svar på på en del av de vanligaste frågorna.
Har du en fråga som du inte hittar svaret på, kan du skicka den till gotland@lansstyrelsen.se.
Vi ser till att svara dig inom ett par dagar.
Är du ansluten till det kommunala nätet så är det Region Gotland som har ansvaret för att leverera vatten av god kvalitet till sina abonnenter.
Har du däremot egen brunn är du själv ansvarig för ditt vatten, att brunnen har tillräcklig kapacitet och att vattnet är av god kvalitet. Hushåll på landsbygden har ofta en enskild brunn, liksom en del skolor, förskolor och äldreboenden. Det är också vanligt att lantbrukare har egna brunnar med vattenuttag till djuren.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Är du ansluten till det kommunala vattennätet har Region Gotland rätt att gå ut med ett bevattningsförbud för att spara på vatten. Det innebär att det inte är tillåtet att vattna med vattenslang eller vattenspridare. Däremot går det bra att vattna i trädgården med vattenkanna. Det innebär också att det är förbjudet att tvätta bilen med slang (gäller ej på bensinmackar där vattnet återanvänds) och fylla pool med dricksvatten.
Läs mer om bevattningsförbudet på Region Gotlands hemsida. Länk till annan webbplats.
För enskilda brunnar gäller inte något generellt bevattningsförbud. Men det är viktigt att alla är sparsamma med vattenförbrukningen eftersom du, dina grannar och andra i ditt område ofta tar sitt vatten ur samma grundvattenresurs.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Länge har vi tagit för givet att tillgången till bra dricksvatten i Sverige är oändlig.
Om man bryter mot ett bevattningsförbud så har Region Gotland rätt att stänga av ditt vatten, enligt ABVA Allmänna bestämmelser för användande av Region Gotlands allmänna vatten- och avloppsanläggning.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
På Gotland sker bevattning till jordbruksgrödor främst från vatten som samlas upp i bevattningsdammar under vinterperioden. Det sker i princip ingen bevattning av lantbruksgrödor med grundvatten, just eftersom Gotland har så små grundvattenresurser.
Om man trots detta använder grundvatten för jordbruksbevattning så krävs det tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Detta gäller även om man ska fylla en bevattningsdamm med grundvatten.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Region Gotland har huvudansvaret för den allmänna vattenförsörjningen och ytterligare frågor angående dispens, vattentillgång och bevattningsförbud med mera kan ställas till e-postadress kundtjanst.teknikforvaltningen@gotland.se
Källa: Region Gotland
Bevattningsförbudet gäller endast kommunalt dricksvatten. Däremot är grundvattennivåerna på flera ställen mycket låga och vi behöver alla ta ett gemensamt ansvar att värna vattnet. Enligt Miljöbalken är man skyldig att visa hänsyn genom att t.ex. inte orsaka saltuppträngning eller vattenbrist hos grannen, vilket kan bli en följd av överuttag sommartid. Det inte tillåtet att vattna med vatten från våra åar, eftersom flödena i vattendragen också är låga och hotar växt- och djurlivet i åarna.
Miljöbalken hänsynsreglerna. 2 kap 3§. " Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.
Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön."
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Du måste alltid ha ett medgivande från fastighetsägaren oavsett om du tar vatten ur en sjö, damm, våtmark eller ett vattendrag/dike. Dessutom behöver du göra en anmälan till Länsstyrelsen som gör en bedömning om allmänna och enskilda intressen kan påverkas negativt av det planerade vattenuttaget.
Från det att en komplett anmälan kommit in till Länsstyrelsen kan det ta upp till åtta veckor innan ett beslut fattas. Det är inte tillåtet att påbörja ett uttag förrän du fått ett beslut från Länsstyrelsen.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Om du ska fylla din pool, badtunna eller spaanläggning ska du inte använda det kommunala vattnet.
Läs mer om att fylla pool och badtunna på Region Gotlands hemsida
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Läs mer om bevattningsförbud på Region Gotlands hemsida Länk till annan webbplats..
För enskilda brunnar gäller inte något generellt förbud, men tänk på att spara vatten i den enskilda brunnen. Ett stort uttag kan förändra din dricksvattenkvalitet och även påverka andra brunnar i närområdet.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Ska det pumpas bort mindre mängder ytvatten krävs ett tillstånd från Länsstyrelsen. Om det däremot pumpas bort grundvatten eller större mängder ytvatten så krävs tillstånd från Mark- och miljödomstolen. De stora bergtäkterna (som drivs av bl. a. Cementa AB och Nordkalk AB) har tillstånd som reglerar hur vatten lagligen får pumpas bort.
Här kan du läsa mer om vad som gäller för tillstånd för vattenverksamhet: Tillstandsplikt vattenverksamhet
Öppnas i nytt fönster.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Vatten finns normalt på alla nivåer i jorden och i berggrunden. Grundvatten är det vatten i den del av jorden eller berggrunden där hålrummen är helt vattenfyllda. Det mesta av vattnet i sjöar och vattendrag kommer från grundvatten.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
Från en ytvattentäkt tar man vatten från en sjö till dricksvattenförsörjning, till exempel Tingstäde träsk. En grundvattentäkt är vatten från en borrad eller grävd brunn.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Efter en relativt torr höst återhämtade sig de små grundvattenmagasinen under vintern vilket gjorde att grundvattensituationen under våren såg förhållandevis bra ut. Försommaren har dock varit varm och nederbördsfattig vilket i kombination med ett något högre vattenuttag än vanligt har lett till att grundvattennivåerna är under det normala i små magasin. Vattennivåerna i stora magasin är mycket under det normala, och det kommer krävas mycket nederbörd vid rätt tidpunkt under en längre tid för att de ska återgå till normala nivåer.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Nej, men problemet kan bli långvarigt om trenden med torra somrar fortsätter. Man tittar även på alternativa lösningar för att på längre sikt klara dricksvattentillgången. I Herrvik förser sedan 2016 ett bräckvattenverk ett mindre område med dricksvatten. Region Gotland har också byggt ett större bräckvattenverk i Kvarnåkershamn som har förbättrat vattentillgången för södra Gotland, och man letar kontinuerligt efter nya vattentillgångar. Många är dock beroende av egna brunnar för sin vattenförsörjning och eftersom magasineringsförmågan för grundvatten är låg på stora delar av Gotland blir det ofta brist under sommaren. En ökad bebyggelse skapar också större efterfrågan på dricksvatten.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Fram till mitten av 1800-talet var Gotland rikt på våtmarker av olika slag. Hela 16 % av Gotlands areal utgjordes av våtmarker. I dag är siffran nere i 7 %. Våtmarkerna dikades ut och mycket omskapades till produktiv åkermark för att möta behovet från en ökande befolkning. Att återskapa eller restaurera våtmarker står högt upp på dagens åtgärdslista. En våtmark har många positiva effekter, för vattenhushållningens del innebär det att det tar längre tid för vattnet att rinna ut i Östersjön. Ju mer vatten som finns i landskapet desto större mängder kan leta sig ner i porösa marklager och sjunka ner till grundvattnet.
Här kan du läsa mer om våtmarker och möjlighet till finansiering.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
I Götaland och större delen av Svealand brukar grundvattennivåerna vara som lägst under perioden från september till oktober. I större delen av Norrland är nivåerna lägst i mars och april.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning
Under våren och sommaren ökar avdunstningen av det vatten vi får genom nederbörden samtidigt som växterna är aktiva och tar upp stora mängder av markens vatten. Om växtligheten kommer igång tidigt på våren tas sammanlagt större vattenmängder upp av växterna vilket minskar grundvattenbildningen.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
Problemet är en kombination av en mycket liten grundvattenbildning under de senaste vintrarna i kombination med de geologiska förutsättningarna. Gotland har tunna jordlager och berggrunden har i allmänhet en begränsad förmåga att magasinera vatten vilket ökar känsligheten för torra perioder. Vårt geografiska läge gör situationen särskilt utsatt eftersom det inte är möjligt att transportera vatten, så som man till exempel gjort till Öland.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Ett normalt år får Gotland omkring 500-600 mm nederbörd. Hur mycket regn som behövs beror på vilken vattenhalt marken har och vilken jordart det är. Om marken är uttorkad behövs stora nederbördsmängder för att grundvatten ska bildas. I mark som är mättad med vatten, däremot, kan grundvatten bildas redan vid måttliga nederbördsmängder. Tiden på året har stor betydelse för grundvattenbildningen. Under en sommarmånad brukar det mesta av nederbörden avdunsta eller tas upp av vegetationen. Det kan då behövas dubbelt så mycket nederbörd som normalt för att det ska bildas grundvatten. Under hösten, däremot, brukar normala nederbördsmängder räcka.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning
Det är svårt att säga då det beror på många faktorer som hur mycket det regnar, hur regnandet är fördelat över tid, markens fuktighet före regnandet, geologiska förutsättningar och topografiskt läge. Årstiden har stor betydelse eftersom merparten av grundvattenbildningen brukar ske under vår och höst. Under den varma årstiden brukar merparten av nederbörden avdunsta eller tas upp av växterna.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Sveriges geologiska undersökning
När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Vid låga nivåer kan vattnet behöva ta andra vägar genom marken och bergssprickor. Vatten kan också tvingas att rinna en längre sträcka och detta kan göra att den yttre omgivningen, som tidigare inte nödvändigtvis påverkat brunnen, kan få en större inverkan. Det finns även en ökad risk för saltvattenuppträngning.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Både tillgången och kvaliteten på vatten kan förändras över tid. Årstiden, låga grundvattennivåer, brunnens konstruktion, plötsliga skyfall, andra brunnar – det är många olika faktorer som påverkar vattnet i en brunn. Undersökningar som är gjorda på enskilda brunnar på Gotland visar att 30% har otjänligt vatten med bakterier och närmare var fjärde brunn har problem med saltinträngning. Därför bör man som brunnsägare kontrollera sitt vatten åtminstone vart tredje år.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Som fastighetsägare med enskild brunn är du själv ansvarig för ditt vatten. Låga grundvattennivåer kan göra att brunnar sinar. De senaste åren har det inkommit rapporter om fall där enskilda brunnar, utan tidigare kända kapacitetsproblem, helt har sinat. Fastighetsägare med enskilda brunnar kan då behöva hämta sitt vatten från så kallade kommunala tappställen.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län, Region Gotland
Problem med saltinträngningen och saltpåverkade brunnar är vanligt på Gotland. En gång i tiden låg ön under ett hav med betydligt högre salthalt än vad Östersjön har i dag. Saltet ligger kvar under ett sötvattenskikt, men när det uppstår tryckförändringar, som när det pumpas ur en brunn, kan det salta vattnet röra sig uppåt genom sprickor i berggrunden och förändra vattenkvalitén.
Brunnar som borrats allt för djupt kan få direktkontakt med salt. Om vattnet i en brunn är saltpåverkat kan andra närliggande brunnar också påverkas negativt. Men det går att åtgärda genom att täta borrhålet från djupet och på så vis hindra att saltet tränger upp.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
De lägsta grundvattennivåerna mäter vi i normala fall i september-oktober. Det innebär att den situationen vi har nu påverkar vattenförsörjningen på ön. Det gäller alltså att fortsätta spara och samla vatten så att det finns resurser kvar framöver.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Ofta beror dåligt vatten på eftersatt underhåll. Med enkla åtgärder kan du få bättre kvalitet på ditt vatten.
- Förläng foderröret så att ytvatten inte kan tränga in i borrhålet.
- Sätt tätningslist i brunnslocket samt skyddsnät över ventilationshuven och där vattenledningen går ner i foderröret. Detta göra att smådjur, insekter och skräp inte lika lätt kommer ner i brunnen.
- Om du har problem med saltinträngning kan botten av borrhålet behöva tätas. Detta bör göras av en fackman.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Ja, det finns en viss risk. Det är viktigt att brunnen blir rätt utförd så att den inte orsakar problem på lång sikt. Om brunnsborraren följer kraven i Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning (Normbrunn -16) minskar riskerna betydligt.
I normbrunn rekommenderar man att ett skyddsavstånd på 30 meter mellan brunn och avlopp eller liknande förorening. Eftersom förutsättningarna är lite sämre här på Gotland bör ett skyddsavstånd på minst 50 meter eftersträvas mellan vattenbrunn och avlopp eller likande förorening (exempelvis åkermark). (I samband med prövning av avlopp villkoras ofta ett skyddsavstånd på minst 50 meter mellan avlopp av dricksvattenbrunn. Av riktlinjerna för avstånd mellan djurhållning och bostäder, som gäller vid nybyggnation, framgår att dricksvattenbrunnar bör ha ett skyddsavstånd på minst 50 meter mot åkermark)
Vid borrning skall man tänka på kloridhalten. Om man borrar för djupt så kan det påverka både eget och grannars vatten. Brunnsborraren är skyldig att mäta salthalt under borrningens gång. Om man trots allt kommit ner i saltvattenskiktet så går det oftast med ganska enkla medel att "rotfylla" den nedre saltpåverkade delen för på så sätt öka förutsättningar för bra vatten.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
Det är mycket svårt att ge ett exakt svar på hur mycket vatten du kan få i din brunn. Viss vägledning om vattenkapaciteten kan du få av andra brunnar i ditt närområde om de finns registrerade i SGUs brunnsarkiv, däremot kan geologiska förutsättningar innebära stora variationer även inom korta avstånd. Informationen finns i kartvisaren "Brunnar" på SGUs webbplats. Om information om en befintlig brunn finns i Brunnsarkivet får man ett mer exakt svar om vattenmängd.
Länk till kartvisaren "Brunnar". Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
Vatten är en förutsättning för att djur ska överleva och behöver ges i den mängd som djurslaget kräver. Djurskyddslagen specificerar att djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Lagen säger också att fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. Läs mer om vatten till djur Länk till annan webbplats..
Källa: Jordbruksverket
Det finns inget som hindrar att djuren utfodras inomhus istället. Djuren ska hållas på bete i den utsträckning som anges i regelverket. Reglerna hindrar inte att man utfodrar djuren inomhus eller för den delen på åkermarksbete. Betet behöver alltså inte utgöra hela djurens foderstat under betesperioden. Läs mer om bete och utevistelse Länk till annan webbplats..
Källa: Jordbruksverket
Om det råder torka och du har vallinsådd som ekologisk fokusareal i förgröningsstödet eller odlar en fånggröda inom miljöersättningen för minskat kväveläckage ska grödan ha etablerat sig tillräckligt efter de lokala väderförhållandena.
Om det är mycket torrt ska en bedömning av grödans etablering göras i varje enskilt fall, men det är tillräckligt att grödan bara har kommit upp lite.
Om det är så torrt att man vid en eventuell kontroll inte alls kan se grödan, kan det i vissa fall vara fullt tillräckligt med att du visar upp utsädes- eller maskinstationsfakturor som bevis på att du har sått.
Källa: Jordbruksverket
Länsstyrelsen arbetar brett med vattenfrågor – vi samordnar miljöarbetet, utför tillsyn över vattenverksamheter i länet, arbetar med miljömål och miljöövervakning, vattenförvaltning, lokala vattenvårdsprojekt och olika typer av miljöinvesteringar för våtmarker.
Länsstyrelsen har även i samarbete med Region Gotland och LRF Gotland tagit fram en regional vattenförsörjningsplan.
Regional vattenförsörjningsplan för Gotlands län Länk till annan webbplats.
Parallellt med det långsiktiga arbetet och med direkt anledning av den problematiska vattensituationen på Gotland håller Länsstyrelsen i regelbundna samverkanskonferenser under sommarperioden. Syftet med samverkanskonferenserna är att skapa en samlad lägesbild där flera aktörer tillsammans kan identifiera möjliga och kommande utmaningar.
Källa: Länsstyrelsen i Gotlands län
Region Gotland arbetar för långsiktig och hållbar dricksvattendistribution, med olika vattentäkter som grundvatten, ytvatten och även vatten från Östersjön.
Den 1 maj införde Region Gotland bevattningsförbud i delar av Gotland för att minska vattenförbrukningen i det kommunala vattenledningsnätet. Bevattningsförbudet utökades från och med den 20 juni till att täcka ett större område.
Bevattningsförbudet går att läsa om här: Bevattningsförbud - Region Gotland Länk till annan webbplats.
För att klara dricksvattenförsörjningen 2016-2021 har regionen en stor ”Spara vatten”-kampanj:
Spara vatten - Region Gotland Länk till annan webbplats.
och är även initiativtagare till Skolkampanjen "Vilda vatten":
Vilda vatten - Barnens sida - Region Gotland Länk till annan webbplats. för att utbilda framtidens vuxna i hållbar dricksvattenkonsumtion.
För att hjälpa lantbrukare som har ont om vatten eller blir av med sitt vatten, finns vattenhämtställen som lantbrukare kan få hämta vatten mot en ersättning.
Region Gotland har ett bra samarbete med SGU (Sveriges geologiska undersökning) som bland annat gjort mätningar och letat vatten över hela Gotland.
Region Gotland är inte skyldig att trygga vatten- och avloppsförsörjningen för alla som bor på Gotland, utan områden som saknar kommunalt vatten och avlopp måste lösa vatten- och avloppsfrågan genom enskilda eller gemensamma anläggningar.
Du som har enskilt avlopp är alltså skyldig att se till att avloppsanläggningen uppfyller de krav lagen ställer och att den fungerar som den ska.
Källa: Region Gotland
Livsmedelsverket har ett samordningsansvar för dricksvattenförsörjningen i Sverige. Varje kommun har skyldighet att själv förse sina invånare med dricksvatten. Livsmedelsverket har inget operativt ansvar vid kriser men kan använda den nationella vattenkatastrofgruppen VAKA för att stötta kommunerna operativt.
Livsmedelsverket följer noga situationen genom att ha kontakt med MSB, berörda kommuner och länsstyrelser.
Livsmedelsverket gör bedömningen att det finns ingen hälsorisk med att dricka vatten som framställts ur avsaltat havsvatten.
Genom stödfunktionen VAKA kan Livsmedelsverket också bistå drabbade kommuner med teknisk kompetens kring vattenbrist. Kommunerna har fått information om Livsmedelsverkets nödvattenutrustning.
Information om VAKA Länk till annan webbplats.
Nationella nödvattenmateriellager Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.(utlåning godkänns av VAKA-gruppen)
Källa: Livsmedelsverket
SGU har på uppdrag av Region Gotland studerat förutsättningarna för att öka grundvattenbildningen på Gotland i syfte att förstärka tillgången på dricksvatten. Resultaten pekar på goda möjligheter att öka grundvattenbildningen vid ett antal vattentäkter, främst genom infiltration.
SGU har också arbetat med en kartläggning av grundvattenförhållanden på Gotland genom så kallade SkyTEM-mätningar via helikopter. Med hjälp av dessa undersökningar har SGU tagit fram geologiska 3D-modeller över jord och berglagren på Gotland som kan användas för att lokalisera nya potentiella grundvattentäkter. Resultatet har bland annat medfört att en ny vattentäkt på Fårö och i Lojsta har provpumpats med goda resultat.
Källa: Sveriges geologiska undersökning, Region Gotland, Länsstyrelsen i Gotlands län
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps uppdrag är att utveckla och stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor och kriser. När något inträffar stödjer MSB de ansvariga och ser till att de kan samordna sina åtgärder och sin information.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Vid en förvärrad situation och då regionala resurser är uttömda kan MSB stödja länet med förstärkningsresurser som personal eller utrustning samt genom att mäkla resurser från andra aktörer.
Vid brist på vatten vid brandbekämpning kan MSB bistå med förstärkningsresurser som exempelvis högkapacitetspumpar för att pumpa havsvatten till släckning.
Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Som ett steg i en hållbar och säker vattenförsörjning har Länsstyrelsen Gotland påbörjat arbetet med en regional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsens grundvattenexpert Frida Eklund berättar mer om projektet som beräknas vara färdigt i början av 2018.
Det är första gången ett liknande helhetsgrepp tas kring vattenförsörjning på Gotland, varför just nu?
- Att ta fram en regional vattenförsörjningsplan finns med i flera åtgärdsprogram. På Gotland är vi ganska vana med att hushålla med vattnet, men på senare år har det blivit ett allvarligare läge, med mildare vintrar och torrare somrar som relativt snabbt påverkat vårt grundvatten. Vi påbörjade arbetet med planen förra hösten och håller på att kartlägga vattenresurserna och det samlade behovet som finns på ön. Det gäller att få en bild över helheten, med så väl det kommunala vattnet, de enskilda brunnarna som industrins och lantbrukets användning.
Även Region Gotland och LRF Gotland är delaktiga i projektgruppen, hur kommer det sig?
- Det har varit viktigt att redan från start få med både Region Gotland och LRF Gotland i projektet. Vattenfrågan grundar sig så mycket i att se helheten och att samarbeta för att nå ett gemensamt mål. Vatten är det viktigaste vi har och är en gemensam resurs. Men det finns många olika intressen kring Gotlands vatten och där har Länsstyrelsen en roll i att försöka skapa en större samsyn i frågan.
Vilka är utmaningarna med arbetet?
- Att se och tänka i de stora och långa perspektiven. Vi måste planera så att våra barn och barnbarn också ska kunna leva och verka på Gotland och bidra till utveckling och tillväxt på ön på olika sätt. Hur ser vår vattenförsörjning ser ut om 30 år och därefter? Det är ingen enkel fråga att besvara och vi kommer inte att lösa problemen genom avsaltningsverk, men samtidigt har viljan och intresset för vattenfrågan aldrig varit större.
Den regionala vattenförsörjningsplanen är tänkt att bli klar nästa år och ska till hösten skickas ut på remiss, vad händer efter det?
- Jag hoppas så klart på att få in så många konstruktiva synpunkter som möjligt, så att det här blir ett bra och komplett underlag att arbeta vidare med. Min förhoppning är att det kan bli en typ av åtgärdspaket, med konkreta förslag och prioriteringar för att värna det gotländska vattnet.
På Gotland arbetas det på bred front inför ännu en torr sommar och för att hitta långsiktiga lösningar som ska säkra vattenförsörjningen. Sedan årsskiftet kallar Länsstyrelsens till samverkanskonferenser, där både privata och offentliga aktörer träffas, för att skapa en samlad lägesbild över den rådande vattensituationen. Andreas Persson, kris- och beredskapshandläggare, berättar mer om det pågående arbetet.
Vad innebär det att Länsstyrelsen bjuder in till så kallade samverkanskonferenser?
- Sedan 2016 håller Länsstyrelsen i regelbundna möten för att skapa ett bredare forum för olika aktörer, för att i god tid kunna ta del av varandras information, samordna vissa typer av arbete i länet och ta oss an eventuella utmaningar inför sommaren. Länsstyrelsen har ett uppdrag att vara sammanhållande funktion i länet. Att kalla till den här typen av träffar är ett sätt att skapa en samlad regional lägesbild när det gäller vattenfrågan. Efter de tidigare årens allvarliga läge så har vi bestämt oss för att fortsätta med dessa samverkanskonferenser till vidare.
Rent konkret, hur går en samverkanskonferens till?
- Vi träffas i Länsstyrelsens lokaler, jag brukar inleda med att tydliggöra om varför vi träffas och om målsättningen med mötet, sedan kör vi en bordsrunda där alla deltagarna informerar om vad som har hänt sedan sist och vad som är på gång inom deras respektive område eller organisation. Alla har möjlighet att ställa frågor och det leder ofta till viktiga förtydliganden, bra diskussioner, förslag på lösningar och om det är något specifikt som behöver kommuniceras utåt.
Hur kommer det sig att du som kris- och beredskapshandläggare är inblandad i den här frågan?
- Länsstyrelsen jobbar med vattenfrågor på bred front och det finns flera pågående projekt för att på lång sikt förbättra situationen för vårt vatten. Att arbeta med krisberedskap innebär i huvudsak att jobba förebyggande. Vissa samhällsstörningar är plötsliga och av mer akut karaktär, andra går att förutse och minska effekterna av genom att tidig ha en upparbetad beredskap och redan etablerade former för samverkan.
Flera län rapporterar om låga grundvattennivåer och läget i sydöstra Sverige och Gotland börjar få allt större nationell uppmärksamhet. Hur märker du av det i din yrkesroll?
- På Gotland är vi relativt luttrade när det kommer till torra somrar och låga grundvattennivåer, men läget är allvarligt och jag ser till att stötta upp i det läget som vi befinner oss i just nu.
Hur påverkar ett förändrat klimat vattensituationen på Gotland? Länsstyrelsens klimatanpassningssamordnare Elin Sander berättar om framtidens utmaningar och förklarar hur ett torrare men samtidigt blötare klimat hänger ihop.
Varför ska vi diskutera vattenfrågor ur ett klimatperspektiv?
- Samhället är uppbyggt efter dagens klimat. När klimatet förändras så får det konsekvenser. På Gotland har vi redan problem med vattenbrist och vi måste börja anpassa sig efter de nya förutsättningarna. Gotland tillhör idag den del av landet som får minst nederbörd. I framtiden kommer vi med största sannolikhet att behöva hantera problem som vi inte tänker på idag. Just nu pratas det mycket om låga grundvattennivåer och hur vi kan spara vatten. Bakterier och föroreningar i vatten, kopplat till ett förändrat klimat, kan tänkas bli ett vanligare problem framöver.
Vet vi säkert att klimatet kommer att förändras?
- Ja. Vi är mitt i förändringen just nu. Somrarna blir längre, vintrarna blir mildare. Men hur snabbt och hur mycket klimatet förändras beror på hur pass duktiga vi är på att förändra våra beteenden som påverkar klimatet. När vi tittar på hur klimatet kommer att utvecklas i framtiden utgår vi från två olika scenarier, ett där utsläppen minskar kraftfullt och ett där dagens klimatpolitik lever vidare och där utsläppen fortsätter att öka takten.
Hur kommer det sig att det blir torrare, samtidigt som man räknar med mycket mera regn framöver?
- Det är den vanligaste frågan jag får. Det regnar mer alla årstider, men blir också varmare alla årstider, vilket gör att mer vatten avdunstar och aldrig når ner i marken. Istället för kalla vintrar med snö som sakta smälter ner till grundvatten kommer vi få räkna med kraftiga regn som lätt rinner av ön. När vegetationsperioden sedan drar igång är marken redan torr och då tar växterna upp mer vatten. Eftersom det redan i dagens klimat är torrt under somrarna så kan även små förändringar ha betydelse för vattenresurserna, vattenmiljön och den biologiska mångfalden i vattendrag. Den här torrperioden som vi redan har blir sannolikt längre i ett framtida klimat.
Vad kan vi göra åt saken?
- Det är mycket som görs redan i dag, men vi måste hitta andra sätt att spara vatten och även se över vår användning. Det här är en stor och komplex fråga som inte bara handlar om vatten, utan om hur vi bygger, odlar, lever och planerar vårt samhälle. Det kanske låter lite deppigt, men det är när vi börjar se vatten som en bristvara som vi kan hitta bra lösningar för framtiden.
På Gotland är det vanligt att hushåll får sitt vatten från en enskild brunn och är man inte kopplad på det kommunala vattennätet så har man eget ansvar för sin brunn och vatten. Vad ska man tänka på när man har ansvar för sitt eget vatten? Hur vet man att vattnet håller måttet? Markus Ekeroth på Länsstyrelsens vattenenhet ger svar på frågor och goda råd till brunnsägare.
Det finns närmare 14 000 hushåll på Gotland som tar sitt vatten från egen brunn. Hur påverkar de låga grundvattennivåerna vattnet i brunnarna?
- När grundvattennivåerna är lägre än normalt ökar risken för att dricksvattnet påverkas och att kvaliteten förändras. Vid låga nivåer kan vattnet behöva ta andra vägar genom marken och bergssprickor. Vatten kan också tvingas att rinna en längre sträcka och detta kan göra att den yttre omgivningen, som tidigare inte nödvändigtvis påverkat brunnen, kan få en större inverkan. Det finns även en ökad risk för saltvattenuppträngning.
Hur vet man om vattnet i brunnen håller måttet?
- Både tillgången och kvaliteten på vatten kan förändras över tid. Årstiden, låga grundvattennivåer, brunnens konstruktion, plötsliga skyfall, andra brunnar – det är många olika faktorer som påverkar vattnet i en brunn. Som enskild fastighetsägare är det viktigt att ha koll på sitt vatten och att ta ansvar för kvaliteten, även om det inte finns några formella krav på provtagningar. Vattenkvaliteten kan förändras över tid och rekommendationen är att göra en analys ungefär vart tredje år. Om små barn dricker vattnet bör provtagning göras oftare.
Vad kan en analys säga om vattnet och dess kvalitet?
- Vatten ska inte ha någon smak, inte lukta och inte heller vara missfärgat eller grumligt. Är vattnet lite gult eller avviker på något annat sätt så kan det vara ett tecken på obalans i den kemiska sammansättningen. På Gotland är vattnet kalkrikt vilket kan skapa problem med kalkavlagringar i varmvattenberedare och hushållsmaskiner. Andra ämnen som finns i vatten och som kan ge utfällningar och missfärgningar är till exempel järn och mangan. Det finns två olika sätt att testa vattnet på. Gör man en kemisk analys så tittar man på estetisk, kemisk och teknisk påverkan. Med en mikrobiologisk analys studerats bakterier och mikroorganismer. En fullständig kemisk och biologisk analys kostar runt 1500-2000 kronor. Misstänker man att sitt vatten är påverkat bör man ta kontakt med ett ackrediterat labb eller miljö- och hälsoskyddsavdelningen på Region Gotland om vilken typ av analys som bör göras.
Hur vanligt är det med saltinträngning och saltpåverkade brunnar?
- Det är tyvärr ett ganska vanligt problem på Gotland. En gång i tiden låg ön under ett hav med betydligt högre salthalt än vad Östersjön har i dag. Saltet ligger kvar under ett sötvattenskikt, men när det uppstår tryckförändringar, som när det pumpas ur en brunn, kan det salta vattnet röra sig uppåt genom sprickor i berggrunden och förändra vattenkvalitén. Brunnar som borrats allt för djupt kan få direktkontakt med salt och om vattnet i en brunn är saltpåverkat kan andra närliggande brunnar också påverkas negativt. Men det går att åtgärda genom att täta borrhålet från djupet, en så kallad "rotfyllning" och på så vis hindra att saltet tränga upp.
Om man har egen brunn och har bra nivåer och tillrinning, ska man ändå hushålla med vattnet?
- Ja! De lägsta grundvattennivåerna mäter vi i normala fall i september-oktober. Det gäller alltså att fortsätta spara och samla vatten så att det finns resurser kvar framöver.
Finns det några enkla tips om hur man bäst tar hand om sin brunn?
- Ofta beror dåligt vatten på eftersatt underhåll av brunnen och med relativt enkla åtgärder kan man få bättre kvalitet på sitt vatten.
Tre konkreta åtgärder:
- Förläng foderröret så att ytvatten inte kan tränga in i borrhålet.
- Sätt tätningslist i brunnslocket samt skyddsnät över ventilationshuven och där vattenledningen går ner i foderröret. Detta göra att smådjur, insekter och skräp inte lika lätt kommer ner i brunnen.
- Om du har problem med saltinträngning kan botten av borrhålet behöva tätas. Detta bör göras av en fackman.
För lantbrukare kan den rådande vattensituationen med nivåer mycket under det normala innebära stora konsekvenser. Länsveterinär Agneta Karlsson Norström berättar mer om vad som är särskilt viktigt att tänka på när det gäller vatten till högproducerande djur.
Vilken är den vanligaste vattenrelaterade frågan ni i djurskyddsgruppen får från de gotländska lantbrukarna?
– Det varierar beroende på årstid, just nu när det flera som bekymrar sig över nivåerna i de egna brunnarna och möjligheten att även fortsättningsvis kunna hämta vatten vid vattenkioskerna. Inför somrarna är det också många som funderar på den årliga stallrengöringen eftersom den kräver stora mängder vatten.
Vad säger djurskyddslagen när det gäller vatten till livsmedelsproducerande djur?
- Djur ska ges tillräckligt med foder, vatten och tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassas efter vilket djur det är som utfodras. Vatten är helt grundläggande, både som näringsämne, som transportmedel i kroppen och för djurens värmereglering. Djur behöver mycket vatten, men det måste också vara av god kvalitet.
Det pågår ett omfattande arbete med en regional vattenförsörjningsplan som Länsstyrelsen driver tillsammans med Region Gotland och LRF. En del av det arbetet består i en kartläggning av stora djurbesättningar på ön, hur kommer det sig?
Vi från djurskyddsgruppen tycker att det är ett väldigt bra arbete som satts igång. Planens tyngd ligger i helhetsaspekten. Ska man kartlägga tillgångarna och behovet av vatten på Gotland så är det viktigt att det synliggörs att närmare 80 procent av djurbesättningarna på Gotland tar sitt vatten från enskilda brunnar. För även om det är så att antalet lantbrukare blivit färre så har vi fortfarande mycket djur på Gotland.
Som lantbrukare med enskild brunn, är det något särskilt man ska tänka på när det är låga grundvattennivåer?
- När grundvattennivåerna blir lägre finns risken för att vattnets kvalitet förändras. Har man kor ska vattnet som djuren dricker eller som används till disk ha en sådan bakteriologisk och kemisk kvalitet att det inte påverkar kornas hälsa negativt, förstör mjölken eller hotar säkerhet och hygien. Enligt branschriktlinjer så ska man ta ett årligt vattenprov. Men är det ont om vatten blir det svårt i många led, allt från försämrade hygienrutiner till ett ökat smittryck och brister i livsmedelssäkerheten. Vill det sig riktigt illa kan det leda till djurlidande om djuren inte får möjlighet att dricka sig otörstiga.
Hur hänger vattenbrist ihop med risk för ett ökat smittryck?
- Stallrengöringen, som ska göras årligen eller efter varje omgång, riskerar att bli ett moment 22. De flesta lantbrukarna passar på att rengöra stallarna under sommaren när djuren är ute på bete, men samtidigt är det då vattennivåerna är som lägst. Bakterier frodas i gödsel och smitta mellan djur sprids väldigt snabbt om det inte är rent. Det är bra om man kan samla vatten för renhållning, men man kan också regelbundet torrengöra, genom att skrapa, borsta och använda kalk.
I ett förenklat vattenprov mäts:
- Heterotrofa
- Koliforma
- E-koli
- pH
- Total hårdhet
- Nitrit
- Nitrat
Stallrengöring – steg för steg
- Ta bort strö, gödsel och dylikt. Ströbädd kan brännas upp eller grävas ner.
- Ta bort all flyttbar utrustning. Den måste också rengöras.
- Rengör och försegla elektriska installationer.
- Blötlägg med vatten och rengöringsmedel.
- Tvätta manuellt eller med högtryckstvätt.
- Tillåt ytorna att torka innan desinfektion påbörjas.
Desinfektion
- Efter rengöring desinfekteras stallet.
- Applicera rätt mängd lösning (liter per m² yta) enligt anvisning.
- Använd ryggspruta eller högtryckstvätt. Var speciellt noga i hörnor, sprickor, fogar och material som kan innehålla smittämne, till exempel trä och betong.
- Börja behandla i taket och arbeta neråt väggarna mot golvet.
- Tillåt ytorna att torka innan utrustningen ställs tillbaka.
- Ta bort förseglingar runt elektriska installationer och desinfektera.