Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller mellan åren 2021-2026.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på Gotland

Länsstyrelsen i Gotlands län gör undersökningar i många typer av miljöer. Undersökningarna bygger på långsiktighet och kvalitetssäkrade metoder.

Längre ner kan du läsa en del resultat från det som undersökts i Gotlands län.

Vilken övervakning som skall ske olika år, varför (bakgrund) och syftet med varje delprogram finns presenterat i länsprogram för miljöövervakning på Gotland.

Läs mer i "Miljöövervakning Gotlands län, Länsprogram 2015-2020 Pdf, 4.4 MB, öppnas i nytt fönster.".

Programmet är uppdelat i de nio områdena Luft, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Landskap, Sötvatten (grundvatten, sjöar och vattendrag), Kust och Hav, Miljögifter och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakningen sker med olika tidsperioder. En del sker varje månad annan mer sällan som vart 6:e år.

Resultat från övervakningen publiceras i rapporter och är sökbara i Länsstyrelsens publikationsarkiv.

Länsstyrelsen genomför ingen egen miljöövervakning av luft. Övervakning av tätortsluft genomförs av Region Gotland.

Läs mer om luftmätningar på Region Gotlands hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Nationella mätningar görs vid Hoburgen och resultaten kan fungera som bakgrundsnivåer för Gotland.

Läs mer om luftmätningar vid Hoburgen på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Miljötillståndet i skogen

Under 2017 fortsatte det gemensamma delprogrammet "Miljötillstånd i skogslandskapet" med syfte att följa förändringar i skogslandskapet på regional nivå genom att ta tillvara på resultaten från Riksskogstaxeringen.

Läs mer i Rapporten "Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen Pdf, 13.1 MB, öppnas i nytt fönster.".

Under 2017 genomfördes åter en totalinventering av Gotlands 120 strandängsområden, där alla häckande svanar, änder, vadare, tärnor, trut- och måsfåglar samt gulärla räknas. Det ger en serie som visar förändringar över tid. Totalinventeringen genomförs vart femte år. Åren där emellan inventeras 30 slumpade områden (stickprov).

Årligen görs analys av bekämpningsmedel i ytvatten från tre gotländska vattendrag samordnat med Region Gotland. Vissa år har prover tagits i fler av vattendragen inom särskilda projekt.

SLU har på uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en rapport för prover tagna i gotländska vattendrag år 2010-2015, med jämförelse till prover tagna från 1980-talet till 2008. Resultaten visar på låga halter i jämförelse med nationella provtagningar i andra län. Halterna på Gotland är också lägre nu än när mätningarna inleddes under 1980-talet.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2010-2015 Pdf, 5 MB, öppnas i nytt fönster."

Rikkärr

Rikkärren är mycket viktiga för den biologiska mångfalden och utgör livsmiljö för en rad olika hotade arter och organismer. Inom övervakning av rikkärr ska information om hur hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar påverkar rikkärren tas fram.  

Ingen ny inventering av fladdermöss är planerad inom programperioden. Den senaste gjordes år 2014.

Exploateringen av sjöar och vattendrag övervakas inom ett gemensamt delprogram där samtliga län deltar. Programmet ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på cirka fem år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Projektets utvecklingsfas avslutades år 2013 med en första beräkning som var heltäckande för landets kustområden. Ett första omdrev planeras till år 2018. Länsstyrelsen i Gävleborgs län är projektledare för delprogrammet.

Det nationella gemensamma delprogrammet Exploatering av havsstränder ska följa förändringar i exploateringsgraden längs landets stränder med ett återkommande intervall på cirka 5 år. Detta ska underlätta regionala och nationella jämförelser av exploateringsgraden samt uppföljning av miljömål.

Läs mer i rapporten "Exploatering i kustzonen 2013, Jämförande statistik på läns- och kommunnivå Pdf, 4.5 MB, öppnas i nytt fönster." från det nationella delprogrammet.

Det regionala elfiskeprogrammet i de gotländska vattendragen utfördes under hösten 2017. Överlag var resultaten bra med tanke på att sensommaren och hösten var torrare än normalt och att många vattendrag hade mycket låga vattennivåer.

Av de 16 lokaler som undersöktes så uppvisade 75% god eller hög ekologisk status och 25% måttlig eller sämre ekologisk status. Detta ligger i nivå med resultaten från 2016.

Sju vattendrag undersöktes under hösten 2017. Av dessa bedömdes knappa 30 % till god status medan huvuddelen hade sämre vattenstatus.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Kiselalger i Gotlands län 2017 Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.".

Under 2017 togs prover varje månad i 13 ytvatten på Gotland för analys av vattenkemi. Vid några tillfällen har en del vattendrag varit torra så inga prover kunde tas. En rapport med sammanställning och analys av resultaten från år 2010–2015 har tagits fram. I rapporten finns vattenkemidata från bland annat Ireån i norr, Gothemsån på mellersta Gotland och i söder Närkån och många fler. Resultaten visar att halterna av fosfor och kväve sjunkit i de flesta vattendragen, vilket är bra.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2010–2015 Pdf, 5 MB, öppnas i nytt fönster.".

Under 2017 undersöktes bottenfaunan i tre sjöar på norra Gotland och Fårö. Resultaten visar att bottenfaunans sammansättning var tämligen likartad i de tre sjöarna. Alla sjöarna hade höga tätheter av små detritusätande arter som dagsländor och fjädermyggslarver. I de två större sjöarna noterades två ovanliga och kalkkrävande arter: märlkräftan Gammarus lacustris och dykarskalbaggen Hydroglyphus hamulatus.

Länsstyrelsen fortsätter att följa grundvattennivåerna på Gotland via nivåloggrar som ett komplement till SGU:s nationella grundvattennät. Gotlands speciella förhållanden övervakas, exempelvis områden med små magasin och tunt jordtäcke vilket ger snabba nivåförändringar. Resultaten från mätningarna ger ökad kunskap om grundvattennivåer i länet, och kommer att användas för uppföljning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, vid tillsyn enligt miljöbalken och inom vattenförvaltningsarbetet (statusbedömning, underlag för åtgärder och uppföljning av åtgärder). Resultaten bedöms också kunna användas i tillståndsprövningar, bland annat som referensstationer.

De senaste åren har flera nivåstationer visat en trend på sjunkande grundvattennivåer under vår och sommarmånaderna i förhållande till föregående år. Vattensituationen fortsätter att vara av stort intresse och resultaten från övervakningen spelar även en viktig roll i arbetet med låga grundvattennivåer och vattenbrist.

Länsstyrelsen genomför varje år provtagningar i länets vattentäkter för att undersöka kvaliteten på grundvattnet. Exempel på vad som kan ingå i provtagningarna är kemiska och mikrobiologiska parametrar, bekämpningsmedel och andra miljögifter. Gotlands sprickiga berggrund och bitvis tunna jordtäcke gör att föroreningar kan spridas snabbt och ibland oförutsägbart, vilket gör att provtagningarna kan utgöra ett viktigt underlag inom vattenförvaltningsarbetet.

Gotland deltog 2019 och 2020 i ett projekt i samarbete med SGU där syftet var att genom provtagning av grundvattnet i 15 enskilda/samfällda vattentäkter identifiera grundvattenproblem. Informationen från projektet är tänkt att användas i utvärderingar där det behövs information om grundvattnets kvalitet samt för att kunna ge rådgivning till brunnsägare.

I mars 2021 genomfördes provtagningar av Gotlands samtliga kommunala grundvattentäkter i samarbete med Region Gotland med avseende på PFAS. I knappt en tredjedel av vattentäkterna detekterades mycket låga halter av PFAS.

Länsstyrelsen inventerar årligen artsammansättning av djur på mjuka bottnar utanför Gotlands kust. Bottenfaunaprover tas utanför Klintehamn jämna år, och utanför Fårösund och Slite udda år.

Syftet med inventeringarna är att undersöka artrikedomen på havsbotten som i sin tur ger svar på hur vattenmiljön i de undersökta områdena ser ut. Sammansättningen av bottenlevande djur från mjuka bottnar är en god indikator för miljöförhållanden. De flesta arterna är fleråriga och relativt stationära. Förändringar i artsammansättning speglar därför miljöns förändring över tid på ett sätt som tillfälliga mätningar av till exempel syrehalt inte gör.

Resultaten från inventeringarna finns sammanfattade i rapportform och visar generellt på god miljöstatus. Det finns rapporter från flera år och du hittar dem under länsstyrelsens andra rapporter.

Länsstyrelsen genomför återkommande inventeringar av förekomst och utbredning av bottenvegetation i gotländska kustområden för att få en indikation på hur miljökvaliteten i områdena är. Bottenvegetationen är betydelsefull ur ett ekologiskt perspektiv då de utgör viktiga områden för skydd, reproducering, föda med mera för många arter. Många växtarter är dock känsliga för övergödning och försvinner tidigt vid närsaltsbelastning. Kransalger är exempel på sådana arter.

Trots att Gotlands kustvatten generellt uppvisar bra kvalitet med avseende på andra makroalger, vilket öns geografiska läge och öppna kust säkerställer, finns det problemområden främst i grunda vikar med begränsad vattenomsättning. Den allmänna övergödningen av Östersjön tillsammans med lokal näringstillförsel skapar förutsättningar för hög produktivitet i den kustnära vattenmassan och på dess bottnar. Produktionen bidrar till ökad sedimentation och påväxt av fintrådiga alger samt förlust av arter och habitat. Detta avspeglar sig ofta i bedömningen av miljötillståndet i våra kustvatten.

Inventeringarna de senaste åren visar tydligt att trenden för kransalgsbestånden i gotländska kustvatten är negativ. Både artantalet och utbredningen av kransalger har minskat vid 7 av 17 lokaler mellan åren 2012–2015. Denna minskning har inte varit så omfattande tidigare. Det enskilt största hotet mot kransalgernas fortlevnad är övergödningen med påföljande påväxt av fintrådiga alger och överlagring av sediment samt förlust av lämpliga bottnar för kransalgsvegetation.

Resultaten för 2015 och 2018 års övervakning finns publicerad i rapporterna "Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden, 2015 Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster." och ”Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden 2018” Länk till annan webbplats..

Under 2015 startade Länsstyrelsen ett nytt delprogram inom miljöövervakningen med syftet att övervaka halter och variation av olika tungmetaller och organiska miljögifter i kustfisk.

Ökad kunskap inom området bidrar till relevant underlag för bedömning av kemisk status, ekologisk status och miljöstatus inom vattenförvaltningen och havsmiljöförordningen som ligger som grund för fortsatt åtgärdsarbete för att uppnå god status.

Gotlands kustvatten tillhör de vatten som är minst påverkade av lokala utsläppskällor vilket torde visa sig i halterna i stationär kustfisk. Sedan 2016 samlads mellan tjugo och fyrtio tånglakar in per år från två områden på Gotland (Kappelshamnsviken och Burgsviken) som sedan skickats till Naturhistoriska riksmuseet. År 2019 analyserades delar av den insamlade fisken för olika miljögifter och resultatet sammanställdes av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ny rapport här:
Utvärdering av länsstyrelsernas gemensamma delprogram för provbankning och analys av miljögifter i fisk under perioden 2013–2019. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen behöver information om näringsämnen och växtplankton för att kunna uppskatta hur omfattande övergödningen är längs Gotlands kust. Sedan år 2020 undersöker Länsstyrelsen miljösituationen i det kustnära havet genom att mäta olika biologiska och fysikalisk-kemiska parametrar. Det är framför allt salthalt och temperatur, halterna av näringsämnena kväve och fosfor, siktdjup och klorofyll som mäts under sommarmånaderna juli och augusti. Länsstyrelsen besöker 10 stationer fördelade runt hela ön och tar prover från ytvattnet och vattenpelaren. För att ta reda på vilka växtplankton som finns och hur många undersöks några vattenprover med mikroskop på lab.

Undersökningarna bidrar till ökad lokal kunskap om övergödningens utbredning samt bidrar till relevant underlag för bedömning av kemisk status, ekologisk status och miljöstatus inom vattenförvaltningen och havsmiljöförordningen som ligger som grund för fortsatt åtgärdsarbete för att uppnå god status. Undersökningen kommer även kunna bidra till utvärdering och kalibrering av fjärranalys av bland annat klorofyll samt eventuell förekomst av främmande arter bland växtplankton samhället.

Sammanställning av resultaten för 2020-2022 kommer publiceras i LST rapportserie under 2023.

Gamla nedlagda industriverksamheter har lokalt orsakat både mark- och grundvattenföroreningar. Gotlänningen själv (liksom sommarboende och turister) ger upphov till utsläpp av naturfrämmande ämnen genom sin konsumtion av vissa kemiska produkter och varor. Kosmetiska och hygieniska produkter hamnar normalt till slut i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik. För det stora flertalet miljögifter saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras. På Gotland är halterna av kvicksilver höga liksom i resten av Sverige, dessutom har läkemedelsrester påvisats i ytvattendragen och i grundvattnet. Varje år mäts olika ämnen för att öka kunskapen om kemikalier i miljön.

Resultat från analyser av PFAS och bekämpningsmedel i yt- och grundvatten på Gotland har sammanställts i nationella rapporter. Prover för analys av prioriterade ämnen enligt EU lagstiftningen har tagits på kustvatten och sediment.

En rapport har tagits fram med en sammanställning av dagvattenprover som tagits i Visby. Den visar att det finns många olika substanser i dagvattnet; som tungmetaller och olika former av oljeföroreningar vilka släpps orenade till Östersjön.

Under 2017-2021 har flera undersökningar av miljögifter fokuserat på att följa upp och stödja arbetet inom ramen för vattenförvaltningen. Bland annat har en påverkansanalys legat till grunden till screening av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten, i ett antal utpekade vattendrag. Metaller och PFAS har även undersökts i abborre från Tingstäde träsk.

Läs mer om olika undersökningar under Sötvatten och Kust och Hav och besök gärna Vattendatabasen VISS Länk till annan webbplats. för att se halter och bedömningar av dessa.

Länsstyrelsen samarbetar med andra län, Folkhälsomyndigheten och AMM (arbetsmiljömedicin). Arbetet sker även tillsammans med länsstyrelsens Folkhälsoarbete. Syftet har varit att ta fram regionala miljö- och hälsorapporter.

Läs mer i "Regional miljöhälsorapport 2017 Pdf, 12 MB, öppnas i nytt fönster." från Östergötlands, Jönköpings, Kalmars och Gotlands län.

I miljöhälsoenkäten kan man utläsa att gotlänningarna upplever sig ha samma besvär som övriga Sverige när det gäller inomhusluft, trafikbuller, bostäder med fukt och mögel samt exponering för miljötobaksrök.

Vår hälsa påverkas av hur vårt dricksvatten (koppling grundvatten) är och vad som finns i luften (koppling luft) vi andas.

Kontakt