Risk för vattenbrist i Gotlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Miljöövervakning

Länsstyrelsen är med och övervakar miljön i Sverige. Vi studerar bland annat regionala miljöfrågor som är viktiga i länet just nu.

Länsstyrelsen övervakar länets miljö

Att undersöka och följa tillståndet i miljön över tid är en viktig del av Länsstyrelsens miljöarbete. Resultaten används bland annat för att följa upp arbetet med miljömålen, för att upptäcka nya hot mot miljön och för att fungera som referensmaterial för andra typer av miljöstudier.

Det är Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten som är huvudansvariga för miljöövervakningen i Sverige. En del av miljöövervakningen i länet gör Länsstyrelsen på uppdrag av dessa myndigheter. Ibland gör vi detta genom samverkan, där Länsstyrelsen förtätar de nationella undersökningarna, i tid eller i rum.

En del av miljöövervakningen i länet gör vi för att särskilt studera regionala miljöfrågor. Vi väljer att undersöka de frågor som är viktiga just i vårt län.

Alla länsstyrelser har ett program för sin miljöövervakning som gäller åren 2021–2026.

I vissa områden samarbetar länen. Webbplatsen Regional miljöövervakning beskriver arbetet.

Webbplatsen Regional miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Nationella datavärdar

Vi rapporterar våra resultat från miljöövervakningen till de så kallade nationella datavärdarna. I och med detta blir data från miljöövervakningen i hela Sverige tillgängliga för alla som är intresserade.

Miljöövervakningsdata, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning på Gotland

Länsstyrelsen i Gotlands län gör undersökningar i många typer av miljöer. Undersökningarna bygger på långsiktighet och kvalitetssäkrade metoder.

Längre ner kan du läsa en del resultat från det som undersökts i Gotlands län.

Vilken övervakning som skall ske olika år, varför (bakgrund) och syftet med varje delprogram finns presenterat i länsprogram för miljöövervakning på Gotland.

Programmet är uppdelat i de nio områdena Luft, Skog, Jordbruksmark, Våtmark, Landskap, Sötvatten (grundvatten, sjöar och vattendrag), Kust och Hav, Miljögifter och Hälsorelaterad miljöövervakning. Övervakningen sker med olika tidsperioder. En del sker varje månad annan mer sällan som vart 6:e år.

Resultat från övervakningen publiceras i rapporter och är sökbara i Länsstyrelsens publikationsarkiv.

Länsstyrelsen genomför ingen egen miljöövervakning av luft. Övervakning av tätortsluft genomförs av Region Gotland.

Om luftmätningar, Region Gotland Länk till annan webbplats.

Nationella mätningar görs vid Hoburgen och resultaten kan fungera som bakgrundsnivåer för Gotland.

Läs mer om luftmätningar vid Hoburgen på Naturvårdsverkets hemsida Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Det gemensamma delprogrammet "Miljötillstånd i skogslandskapet" med syfte att följa förändringar i skogslandskapet på regional nivå genom att ta tillvara på resultaten från Riksskogstaxeringen genomförs årligen.

Läs mer i Rapporten "Uppföljning av miljötillståndet i skogslandskapet baserat på Riksskogstaxeringen Pdf, 13.1 MB, öppnas i nytt fönster.".

Inventering av 20 "skogsrutor" (2x2 kilometer) på Gotland har genomförts under perioden 1998-2014. En återinventering genomfördes 2021 men är ännu ej analyserad.

Häckande fåglar i skogsmark på Gotland 1998-2014 Länk till annan webbplats.

Under 2022 genomfördes åter en totalinventering av Gotlands 120 strandängsområden, där alla häckande svanar, änder, vadare, tärnor, trut- och måsfåglar samt gulärla räknas. Det ger en serie som visar förändringar över tid. Totalinventeringen genomförs vart femte år. Åren där emellan inventeras 30 slumpade områden (stickprov).

En sammanställning av alla inventeringar 1996-2022 planeras bli klar hösten/vintern 2024.

Återinventering 2006 av häckande fåglar på gotländska strandängar Länk till annan webbplats.

Strandängsfåglar. Gemensam rapport täckande perioden 1988-2018 från länsstyrelserna i Blekinge, Gotland, Halland, Kalmar, Skåne, Västra Götaland och Östergötland Länk till annan webbplats.


Årligen görs analys av bekämpningsmedel i ytvatten från tre gotländska vattendrag samordnat med Region Gotland. Vissa år har prover tagits i fler av vattendragen inom särskilda projekt.

SLU har på uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en rapport för prover tagna i gotländska vattendrag år 2016-2021, med jämförelse till prover tagna från 1980-talet till 2021. Resultaten visar på låga halter i jämförelse med nationella provtagningar i andra län. Halterna på Gotland är också lägre nu än när mätningarna inleddes under 1980-talet.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Bekämpningsmedel i gotländska vattendrag 2016-2021 Länk till annan webbplats."

Rikkärr

Rikkärren är mycket viktiga för den biologiska mångfalden och utgör livsmiljö för en rad olika hotade arter och organismer. Inom övervakning av rikkärr ska information om hur hotfaktorer som igenväxning och påverkan från areella näringar påverkar rikkärren tas fram. 

Länsstyrelsen deltar i ett gemensamt delprogram för uppföljning av rikkärr, som utförs av SLU.

Ingen ytterligare inventering av fladdermöss är planerad inom programperioden. Den senaste gjordes år 2021. Rapport finns men är ännu ej publicerad.

Gotlands fladdermusfauna 2014 Länk till annan webbplats.

Exploatering av stränder vid kusten, sjöar och vattendrag övervakas inom ett gemensamt delprogram där nästan alla län deltar. Programmet ska följa exploateringsgranden längs landets stränder med återkommande intervall av cirka fem år. Resultaten används bland annat för miljömålsuppföljning, grön infrastruktur, biogeografisk uppföljning och för att lokalisera och kvantifiera oexploaterade stränder.

Länsstyrelsen i Norrbottens län är projektledare för delprogrammet.

Det regionala elfiskeprogrammet i de gotländska vattendragen genomförs varje höst och 2023 fiskades 15 av de 19 sträckor som ingår i programmet.

En elfiskerapport för åren 2013-2022 håller på att tas fram och kommer att finnas här när den är publicerad.

14 vattendragslokaler i 11 vattendrag undersöktes under försommaren 2022. Av dessa bedömdes knappa 30 % till hög eller god status medan huvuddelen hade sämre vattenstatus på grund av förhöjda halter av kväve och fosfor samt uttorkningseffekter. I två vattendrag tyder antalet skaldeformationer på någon form av miljögiftspåverkan.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Kiselalger i Gotlands län 2022 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.".

Årligen tas prover varje månad i 13 ytvatten på Gotland för analys av vattenkemi: kväve, fosfor, färgtal och organiskt material. Vid några tillfällen har en del vattendrag varit torra så inga prover kunde tas.

En rapport med sammanställning och analys av resultaten från år 2016–2021 har tagits fram. I rapporten finns vattenkemidata från bland annat Ireån i norr, Gothemsån på mellersta Gotland och i söder Närkån och många fler. Resultaten visar att halterna av fosfor är höga men sjunkande mot tidigare mätperiod (2010-2015). För kvävehalterna däremot som är mycket höga ser de ut att öka och en ansenlig mängd mer kväve än tidigare transporteras årligen ut till Östersjön.

Läs mer i Länsstyrelsens rapport "Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland 2016–2021 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.".

Sjöarna Bästeträsk och Horsan ingår i den nationella miljöövervakningen, och där provtas vattenkemi, klorofyll, växtplankton och bottenfauna årligen. För dessa sjöar visar både växtplankton och bottenfauna god status enligt vattenförvaltningen.

Ytterligare 12 sjöar på Gotland ingår i omdrevsprovtagningen, och där tas vattenkemiprover regelbundet vart sjätte år.

Bottenfaunan i sju sjöar har undersökts sedan 2016.

År 2016 undersöktes sjöarna Nyrajsu, Hau träsk och Norrsund. Resultatet av undersökningen visade att bottenfaunans sammansättning var tämligen likartad i de tre sjöarna. Alla sjöarna hade höga tätheter av små detritusätande arter som dagsländor och fjädermyggslarver. I strandzonen dominerades bottenfaunan av dagsländor i släktet Caenis och lite längre ut dominerade fjädermyggslarver. I de två större sjöarna noterades två ovanliga och kalkkrävande arter, märlkräftan Gammarus lacustris och dykarskalbaggen Hydroglyphus hamulatus.

År 2017 undersöktes Alningshajdträsk, Alnäsaträsk och Kölningsträsk. Resultatet av undersökningen 2017 visade att tätheter och artantal var högre i de djupare proven än i de strandnära proven. Artsammansättningen var dock likartad på de olika djupen och även i de olika sjöarna. Bottenfaunan dominerades av fjädermyggslarver, svidknottlarver och små detritusätande dagsländor i släktet Caenis. Det noterades tre ovanliga arter. Den kalkrävande märlkräftan Gammarus lacustris och sävsländan Sialis sordida noterades i alla sjöarna. I Alningshajdträsk noterades även pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons, en art som är fridlyst enligt art-och habitatdirektivet.

År 2021 undersöktes Tingstädeträsk.

Bottenfaunan på 1,6 m djup var måttligt artrik och mycket individtät. Det påträffades fjädermygglarver, fåborstmaskar, nattsländor, dagsländor, gråsuggor och musslor. Flera av de funna arterna är känsliga för näringspåverkan. Även syrenivåerna tycks mycket bra baserat på djurens krav.

Alla resultat från undersökningar i sjöar och vattendrag kan hittas här: Miljödata MVM - Search (slu.se) Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen fortsätter att följa grundvattennivåerna på Gotland via nivåloggrar som ett komplement till SGU:s nationella grundvattennät. Gotlands speciella förhållanden övervakas, exempelvis områden med små magasin och tunt jordtäcke vilket ger snabba nivåförändringar. Resultaten från mätningarna ger ökad kunskap om grundvattennivåer i länet, och kommer att användas för uppföljning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, vid tillsyn enligt miljöbalken och inom vattenförvaltningsarbetet (statusbedömning, underlag för åtgärder och uppföljning av åtgärder). Resultaten bedöms också kunna användas i tillståndsprövningar, bland annat som referensstationer.

De senaste åren har flera nivåstationer visat en trend på sjunkande grundvattennivåer under vår och sommarmånaderna i förhållande till föregående år. Vattensituationen fortsätter att vara av stort intresse och resultaten från övervakningen spelar även en viktig roll i arbetet med låga grundvattennivåer och vattenbrist.

Länsstyrelsen genomför varje år provtagningar i länets vattentäkter för att undersöka kvaliteten på grundvattnet. Exempel på vad som kan ingå i provtagningarna är kemiska och mikrobiologiska parametrar, bekämpningsmedel och andra miljögifter. Gotlands sprickiga berggrund och bitvis tunna jordtäcke gör att föroreningar kan spridas snabbt och ibland oförutsägbart, vilket gör att provtagningarna kan utgöra ett viktigt underlag inom vattenförvaltningsarbetet.

I mars 2021 genomfördes provtagning av Gotlands samtliga kommunala grundvattentäkter i samarbete med Region Gotland med avseende på PFAS. I knappt en tredjedel av vattentäkterna detekterades mycket låga halter av PFAS. En uppföljande provtagning av de kommunala vattentäkterna gjordes i november 2022 och då hittades PFAS i låga halter i en fjärdedel av vattentäkterna.

2022 genomfördes även en undersökning av 200 enskilda brunnar av Region Gotland där Länsstyrelsen finansierade analyser av läkemedel och bekämpningsmedel i 20 respektive 25 brunnar. Resultatet visar att det finns stora utmaningar med kvaliteten i de enskilda brunnarna på Gotland.

Rapport med resultat från undersökningen finns här: 100-undersökningen Länk till annan webbplats.

Under 2023 arbetar Länsstyrelsen med att inventera och ta prover i källor över hela Gotland. Det togs prover i sex källor under våren, och ytterligare provtagningar är planerade under hösten.

Länsstyrelsen inventerar varje år antal arter och hur många djur som lever i och ovan på mjuka bottnar utanför Gotlands kust. Prover tas utanför Klintehamn jämna år, och utanför Fårösund och Slite udda år.

Syftet med inventeringarna är att undersöka artrikedomen på havsbotten som i sin tur ger svar på hur vattenmiljön i de undersökta områdena ser ut. Sammansättningen av bottenlevande djur från mjuka bottnar är en god indikator för miljöförhållanden. De flesta arterna är fleråriga och relativt stationära. Förändringar i artsammansättning speglar därför miljöns förändring över tid på ett sätt som tillfälliga mätningar av till exempel syrehalt inte gör.

Resultaten från inventeringarna finns sammanfattade i rapportform och visar generellt på god miljöstatus. Det finns rapporter från flera år och du hittar dem under länsstyrelsens andra rapporter.

Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden 2016-2017 Länk till annan webbplats.

Miljöövervakning av mjukbottenfauna i Gotlands kustområden 2018-2019 Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen genomför återkommande inventeringar av förekomst och utbredning av bottenvegetation i gotländska kustområden för att få en indikation på hur miljökvaliteten i områdena är. Bottenvegetationen är betydelsefull ur ett ekologiskt perspektiv då de utgör viktiga områden för skydd, reproducering, föda med mera för många arter. Många växtarter är dock känsliga för övergödning och försvinner tidigt vid närsaltsbelastning. Kransalger är exempel på sådana arter.

Trots att Gotlands kustvatten generellt uppvisar bra kvalitet med avseende på andra makroalger, vilket öns geografiska läge och öppna kust säkerställer, finns det problemområden främst i grunda vikar med begränsad vattenomsättning. Den allmänna övergödningen av Östersjön tillsammans med lokal näringstillförsel skapar förutsättningar för hög produktivitet i den kustnära vattenmassan och på dess bottnar. Produktionen bidrar till ökad sedimentation och påväxt av fintrådiga alger samt förlust av arter och habitat. Detta avspeglar sig ofta i bedömningen av miljötillståndet i våra kustvatten.

Inventeringarna de senaste åren visar tydligt att trenden för kransalgsbestånden i gotländska kustvatten är negativ. Både artantalet och utbredningen av kransalger har minskat vid 7 av 17 lokaler mellan åren 2012–2015. Denna minskning har inte varit så omfattande tidigare. Det enskilt största hotet mot kransalgernas fortlevnad är övergödningen med påföljande påväxt av fintrådiga alger och överlagring av sediment samt förlust av lämpliga bottnar för kransalgsvegetation.

Resultaten för 2015 och 2018 års övervakning finns publicerad i rapporterna "Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden, 2015 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster." och ”Inventering av vegetationsklädda bottnar i gotländska kustområden 2018” Länk till annan webbplats..

Under 2015 startade Länsstyrelsen ett nytt delprogram inom miljöövervakningen med syftet att övervaka halter och variation av olika tungmetaller och organiska miljögifter i kustfisk.

Ökad kunskap inom området bidrar till relevant underlag för bedömning av kemisk status, ekologisk status och miljöstatus inom vattenförvaltningen och havsmiljöförordningen som ligger som grund för fortsatt åtgärdsarbete för att uppnå god status.

Gotlands kustvatten tillhör de vatten som är minst påverkade av lokala utsläppskällor vilket torde visa sig i halterna i stationär kustfisk. Sedan 2016 samlads mellan tjugo och fyrtio tånglakar in per år från två områden på Gotland (Kappelshamnsviken och Burgsviken) som sedan skickats till Naturhistoriska riksmuseet. År 2019 analyserades delar av den insamlade fisken för olika miljögifter och resultatet sammanställdes av Länsstyrelsen i Stockholms län.

Ny rapport här:
Utvärdering av länsstyrelsernas gemensamma delprogram för provbankning och analys av miljögifter i fisk under perioden 2013–2019. Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen behöver information om näringsämnen och växtplankton för att kunna uppskatta hur omfattande övergödningen är längs Gotlands kust. Sedan år 2020 undersöker Länsstyrelsen miljösituationen i det kustnära havet genom att mäta olika biologiska och fysikalisk-kemiska parametrar. Det är framför allt salthalt och temperatur, halterna av näringsämnena kväve och fosfor, siktdjup och klorofyll som mäts under sommarmånaderna juli och augusti. Länsstyrelsen besöker 10 stationer fördelade runt hela ön och tar prover från ytvattnet och vattenpelaren. För att ta reda på vilka växtplankton som finns och hur många undersöks några vattenprover med mikroskop på lab.

Undersökningarna bidrar till ökad lokal kunskap om övergödningens utbredning samt bidrar till relevant underlag för bedömning av kemisk status, ekologisk status och miljöstatus inom vattenförvaltningen och havsmiljöförordningen som ligger som grund för fortsatt åtgärdsarbete för att uppnå god status. Undersökningen kommer även kunna bidra till utvärdering och kalibrering av fjärranalys av bland annat klorofyll samt eventuell förekomst av främmande arter bland växtplankton samhället.

Sammanställning av resultaten för 2020-2022 kommer att publiceras i Länsstyrelsens rapportserie under 2023.

Gamla nedlagda industriverksamheter har lokalt orsakat både mark- och grundvattenföroreningar. Gotlänningen själv (liksom sommarboende och turister) ger upphov till utsläpp av naturfrämmande ämnen genom sin konsumtion av vissa kemiska produkter och varor. Läkemedel, kosmetiska- och hygieniska produkter hamnar normalt till slut i avloppet och kan förorena sjöar och vattendrag. Många kemikalier kan långsamt läcka från varorna under deras livstid, till exempel från kläder och elektronik.

För många miljögifter saknas i nuläget kunskap om halter och hur de förändras över tid. På Gotland är halterna av kvicksilver höga liksom i resten av Sverige, dessutom har läkemedelsrester och PFAS påvisats i ytvattendragen och i grundvattnet. I sediment från hamnar återfinns tungmetaller och svårnedbrytbara rester från båtbottenfärger. Varje år mäts olika ämnen för att öka kunskapen om kemikalier i miljön. De har undersökts i olika matriser som grundvatten, ytvatten, kustvatten, avloppsvatten, avloppsslam, sediment och fisk. Resultaten från miljögiftsundersökningar inom regional miljöövervakning har sammanställts i en rapport Miljögiftsscreening på Gotland 2009-2021 Länk till annan webbplats.

År 2016 togs en rapport fram med en sammanställning av dagvattenprover Länk till annan webbplats. som tagits i Visby. Den visar att det finns många olika substanser i dagvattnet; som tungmetaller och olika former av oljeföroreningar vilka släpps orenade till Östersjön.

Flera undersökningar av miljögifter har fokuserat på att följa upp och stödja arbetet inom ramen för vattenförvaltningen. Bland annat har en påverkansanalys legat till grunden till screening av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen enligt EUs ramdirektiv för vatten, i ett antal utpekade vattendrag. Metaller och PFAS har även undersökts i abborre från Tingstäde träsk.

Läs mer om olika undersökningar under Sötvatten och Kust och Hav och besök gärna Vattendatabasen VISS Länk till annan webbplats. för att se halter och bedömningar av dessa.

Länsstyrelsen samarbetar med andra län, Folkhälsomyndigheten och AMM (arbetsmiljömedicin). Arbetet sker även tillsammans med länsstyrelsens Folkhälsoarbete. Syftet har varit att ta fram regionala miljö- och hälsorapporter.

I Regional barnmiljöhälsorapport 2022 kan du läsa om olika miljöfaktorers betydelse för barns hälsa och hur de har utvecklats över tid. Där presenteras fakta för Gotlands län jämfört med nationella och några andra län.

I "Regional miljöhälsorapport 2017" presenteras fakta kring vuxnas hälsa för Östergötlands, Jönköpings, Kalmars och Gotlands län.

Regionala miljöhälsorapporter, Arbets- och miljömedicin Länk till annan webbplats.

I miljöhälsoenkäten kan man utläsa att gotlänningarna upplever sig ha samma besvär som övriga Sverige när det gäller inomhusluft, trafikbuller, bostäder med fukt och mögel samt exponering för miljötobaksrök.

Vår hälsa påverkas av hur vårt dricksvatten (koppling grundvatten) är och vad som finns i luften (koppling luft) vi andas.

Kontakt

Länsstyrelsen i Gotlands län

Telefon: 010‑2239000

Dela sidan:

Landshövding

Anders Flanking

Besöksadress

Visborgsallén 4

Postadress

621 85 Visby

Organisationsnummer

202100-2312

Följ oss