Mål, strategi och prioritering för arbetet med förorenade områden

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö har följande lydelse:

”Förekomsten av ämnen i miljön som skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Halterna naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturligt förekommande ämnen är nära bakgrundsnivåerna.”

Varje miljökvalitetsmål har preciseringar, som förtydligar målet och används löpande i uppföljningsarbetet med målet. Preciseringen ”Förorenade områden” har följande lydelse:

”Förorenade områden är åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.”

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och dess sex preciseringar är ett av de 16 miljökvalitetsmål som i huvudsak måste vara uppnådda för att vi ska nå det övergripande ”Generationsmålet”. Generationsmålet anger att det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Länsstyrelsens målsättning är att alla länets förorenade områden i riskklass 1 och 2 ska vara åtgärdade år 2050. För att uppnå målet har länsstyrelsen fastställt övergripande och mätbara mål för sitt arbete med förorenade områden.

Övergripande mål

• Länsstyrelsen ska arbeta aktivt för att åtgärdstakten av förorenade områden ska öka i länet.
  
• Länsstyrelsen ska arbeta aktivt för att förorenade områden inte ska påverka tillgången på dricksvatten negativt.
  
• Länsstyrelsen ska arbeta aktivt för att den strategiska och egeninitierade tillsynen ska öka i länet, både vid den egna och andra tillsynsmyndigheter.
  
• Länsstyrelsen ska arbeta aktivt för en förbättrad samverkan mellan länets tillsynsmyndigheter.

Mätbara mål

• År 2050 har alla förorenade områden i riskklass 1 och 2 åtgärdats.

• År 2040 har 50% av alla förorenade områden i riskklass 1 och 2 åtgärdats.
• År 2030 har 10 förorenade områden i riskklass 1 åtgärdats.

• År 2030 har samtliga förorenade områden i branschklass 1 och 2 inventerats enligt MIFO fas 1 och är riskklassade.
  
• År 2026 har länsstyrelsen handlagt en ansökan om statliga medel för bostadsbyggande.
  
• År 2026 har länsstyrelsen genomfört 60 verifierande provtagningar av PFAS och misstänkt förorenade sediment.
  
• Länsstyrelsen ska verka som huvudman vid minst en undersökning eller utredning varje kalenderår.
  
• Länsstyrelsen ska varje år genomföra minst en riktad informationsinsats gentemot Region Gotlands chefer eller beslutsfattare.

Arbetssätt

Myndigheternas arbete med förorenade områden sträcker sig ofta över långa tidsperioder. Arbetet med ett förorenat område kan i vissa fall ta uppemot 20 år. För att säkerställa att de objekt som utgör störst risk för människors hälsa eller miljön prioriteras har arbetet delats in i faser.

1. I den inledande fasen ”identifiering” lokaliseras aktiva eller nedlagda verksamheter som kan utgöra en risk för människors hälsa eller miljön. Verksamheten tilldelas en ”branschklass” mellan 1 och 4. Branschklassen är ofta hämtad direkt från Naturvårdsverkets branschlista. Objekt i branschklass 1 och 2 är de som främst är prioriterade för vidare arbete.
   
2. Den andra fasen ”inventering” görs enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO). Metodiken är i sin tur uppdelad i två delar: MIFO fas 1 och MIFO fas 2.
   I MIFO fas 1 görs en inventering av den aktuella verksamheten. Information samlas in och riskerna bedöms. Det misstänkt förorenade området tilldelas en riskklass mellan riskklass 1 (mycket stor risk) och riskklass 4 (liten risk). Objekt med riskklass 1 och 2 är prioriterade för vidare arbete genom en MIFO fas 2 undersökning.
   I en MIFO fas 2 undersökning görs en översiktlig undersökning för att verifiera de misstänkta föroreningarna, varefter riskklassningen uppdateras. Objekt med riskklass 1 och 2 är prioriterade för vidare arbete.
   
3. Den tredje fasen ”utredning” görs ofta i form av en ”huvudstudie”, Huvudstudier inkluderar mer omfattande utredningar som syftar till att avgränsa föroreningen, bedöma vilka risker som behöver reduceras och ta fram samt värdera åtgärdsförslag. Objekt som efter en huvudstudie fortsatt bedöms innebära en oacceptabel risk är prioriterade för vidare arbete.
4. Den fjärde fasen ”åtgärder” delas ofta in i åtgärdsförberedelser och åtgärder. Åtgärdsförberedelserna är de kompletterande undersökningar som krävs för att genomföra en åtgärd och kan till exempel innefatta test av en åtgärdsmetod. En åtgärd kan bestå av sanering, men kan också innefatta andra skyddsåtgärder. Efter åtgärd kan efterkontroll behövas för att säkerställa att en tillräcklig riskreduktion uppnåtts.

Prioriteringsgrunder

Inom Gotlands län finns mer än 100 prioriterade förorenade områden i riskklass 1 och 2 som är aktuella för vidare undersökningar, utredningar och åtgärder. Utöver dessa är cirka 180 objekt prioriterade för riskklassning.

Inom länet finns ett behov av att prioritera mellan de förorenade områdena på grund av det stora antalet objekt och begränsade resurser. Följande prioriteringsgrunder har av länsstyrelsen bedömts vara mest relevanta:

• Objekt som enligt MIFO-metodiken bedömts innebära en mycket stor risk för människors hälsa eller miljön (riskklass 1).
  
• Objekt i riskklass 1 eller 2 som är belägna inom eller i direkt anslutning till ett vattenskyddsområde eller som riskerar att påverka en större dricksvattentäkt.
  
• Objekt i riskklass 1 och 2 som bidrar eller riskerar att bidra till att miljökvalitetsnormerna för en vattenförekomst inte följs.
  
• Objekt i riskklass 1–3 som är lokaliserade på fastigheter som i översiktsplanen är utsedda för bostadsbyggande.
  
• Inventering av objekt i branschklass 1 och 2 samt av PFAS (högfluorerade ämnen) och misstänkt förorenade sediment.

Inom all prioritering ska social rättvisa och klimatförändringar beaktas.

Prioriteringslista förorenade områden i Gotlands län 2024 Pdf, 154 kB.