Förutsättningar för arbetet med förorenade områden
Arbetet med förorenade områden anpassas efter regionala förutsättningar. Flera faktorer påverkar förutsättningarna som till exempel geologi, befolkningstäthet och industrihistoria. Även organisatoriska faktorer som till exempel tillgängliga resurser och samordning av arbetet påverkar.
Yttre förutsättningar
Till de yttre förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel geografiska förutsättningar som berggrund, jordmån, vattendrag och grundvattennivåer. Även demografi, exploatering och industristruktur räknas till de yttre förutsättningarna.
Geografiska förutsättningar
Gotland är en ö i Östersjön och ett av Sveriges minsta län. Av länets totala areal på cirka 3140 kvadratkilometer och av landytan används cirka 70 % till jord- och skogsbruk. Länet har cirka 800 kilometer kustlinje.
Länet har endast en kommun som 2011 bytte namn från Gotlands kommun till Region Gotland. Cirka 61 000 innevånare är fastboende på Gotland varav knappt hälften bor i Visby. Av dessa är ungefär hälften kvinnor och hälften män. I världsarvet Hansestaden Visby finns bland annat ringmuren som sträcker sig runt Visby innerstad och är 3440 meter lång.
Geologiska och hydrologiska förhållanden
Gotlands berggrund består av sedimentär berggrund som utgörs av lagrad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden med sand- och siltsten. Kalkstenen är ofta sprickrik. Under inverkan av luft och vatten bryts kalkstenen ner (kemisk vittring) och bildar karstfenomen som tunnlar, grottor och spricksystem. Akvifärer (geologisk bildning som lagrar grundvatten) i kalksten är viktiga för vattenförsörjningen på Gotland. På grund av det sprickrika berget kan grundvattennivåerna variera starkt i kalkberggrunden.
Dessa föränderliga grundvattennivåer gör att det oftast är svårt att bedöma hur föroreningar kan tänkas sprida sig. På Gotland finns ett fåtal rullstensåsar och sandfält, vanligtvis med liten mäktighet, men de är lokalt mycket viktiga för vattenförsörjningen. För övrigt dominerar tunn morän, moränlera, torvjordar och kalkhäll med vittringsjord.
Stora områden på Gotland utgörs av hällmarker utan jordtäcke eller med tunna jordlager. Ytvattnet kan snabbt rinna ner till grundvattnet genom spricksystem och karstformationer. Dessa omständigheter gör att grundvattnet är mycket känsligt för föroreningar på markytan. Spill, utsläpp genom industriverksamhet eller olyckor kan, om de sker inom ett påverkansområde för en större vattentäkt, få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen.
Industristruktur
Idag domineras Gotland av de fyra basnäringarna jordbruk, industri, turism och offentlig sektor. Antalet jordbruksföretag har minskat de senaste åren men utgör ändå en mycket stor del av det gotländska näringslivet. Industrin är mestadels småskalig. Det finns ett fåtal större företag som kalkstens- och cementindustrin, med stora anläggningar. Förutom Cementa och Nordkalk Storugns, som dominerar branschen även nationellt, finns en småskalig brytning av kalksten på ön. De småskaliga industrierna utgörs av stenhuggerier och slipstensfabriker mm. Historiska uppgifter tyder på att det har funnits cirka 500 kalkugnar på ön.
Gotlands isolerade läge har inneburit ett behov av de flesta branscher, vilka också har förekommit på ön. Den småskaliga industrin representerar ett brett spektrum. Förutom alla lantbruk och andra vanliga verksamheter som bensinstationer, bilverkstäder, skrotar, impregneringsverksamheter, mekaniska verkstäder, kemtvättar och sågverk, finns även många andra verksamheter representerade genom åren, till exempel livsmedelsindustrier (mejeri, slakteri mm), garverier, ytbehandlare (både trä och metall), oljedepåer, plast- och gummiindustri, hamnar, varv, asfaltverk, gasverk samt oljeborrning. Tidigare fanns även ett järnvägsnät som var i bruk fram till 1963.
Förorenade områden på Gotland
På Gotland finns cirka 1000 områden som misstänkt vara förorenade. Genom historien har det funnits många olika verksamheter som kan ha orsakat föroreningsskador, till exempel sågverk, kemtvättar, bränsle- och skrothantering samt olika typer av småskalig industri.
Fastigheter där marken misstänks vara förorenad
Du som förmedlar, köper eller säljer en fastighet som misstänks vara förorenad kan behöva veta hur arbetet med misstänkt förorenade områden påverkar dig. Läs mer i broschyren som Länsstyrelsen tagit fram:
Förorenad mark - syns inte men finns Pdf, 8 MB, öppnas i nytt fönster.
Förorenad mark vid gamla handelsträdgårdar
Platser där det har legat en handelsträdgård kan vara förorenade, även om handelsträdgården inte längre finns kvar. Som fastighetsägare är det viktigt att veta om marken är förorenad.
Organisatoriska förutsättningar
Till de organisatoriska förutsättningarna för arbetet med förorenade områden räknas till exempel tillgängliga resurser och samverkan med kommuner, myndigheter och andra aktörer.
Organisation (internt)
Länsstyrelsens efterbehandlingsfrågor handläggs inom EBH-gruppen (efterbehandlingsgruppen) som är en del av Miljö- och vattenenheten. Detta avser både ärenden som finansieras av statliga medel där ansvarig saknas och tillsynsärenden där någon ansvarig finns.
Förorenade områden vid pågående verksamheter handläggs ofta gemensamt av EBH-gruppen och de miljöskyddshandläggare som har tillsynsansvaret för anläggningen. Inventering och riskklassning av pågående verksamhet görs av EBH-gruppen.
EBH-gruppen fungerar också som uppgiftslämnare och internt stöd vid handläggning av andra typer av ärenden där förorenade områden berörs, såsom planärenden, vattenärenden och naturvårdsärenden. Förorenade områden och sanering av dessa aktualiseras ofta i samband med planläggning eller ändrad markanvändning av ett område. Genom detta krävs ett stort samarbete mellan handläggare inom samhällsbyggnad och förorenade områden.
Samverkan (externt)
Kommunal samverkan
Länsstyrelsen träffar regelbundet representanter från Region Gotland. Under träffarna diskuteras objekt som ska utredas och finansieras genom bidrag, och dessutom ges tillsynsvägledning till kommunala miljöinspektörer.
Vid plansamråd informerar Länsstyrelsen om identifierade förorenade eller potentiellt förorenade områden för det aktuella området.
Samverkan med Miljösamverkan Sydost
Regionförbundet i Kalmar län driver projektet Miljösamverkan Sydost, där syftet är att driva ett projekt för samverkan mellan miljöhandläggare i Kalmar och Gotlands län inom olika miljö- och hälsoskyddsområden. Projektet finansieras ekonomiskt av samtliga kommuner i länen, Länsstyrelserna och Regionförbundet. Miljöbalkens syfte att ge alla invånare och kommande generationer en hälsosam och god miljö, kräver att tillsynsmyndigheterna i länen samverkar.
Samverkan med Mälarlänen
Länsstyrelserna inom Mälarlänen (Västmanlands län, Södermanlands län, Örebro län, Dalarnas län, Gotlands län, Stockholms län och Uppsala län) driver tillsammans gemensam tillsynsvägledning med utbildningar till länens kommuner. Det genomförs också regelbundna träffar för handläggarna inom länen där aktuella frågor tas upp.