Samråd vid ändring av naturmiljön
Ska du utföra en åtgärd som riskerar att väsentligt ändra naturmiljön? Då måste du först samråda med Länsstyrelsen. Här får du veta när samråd krävs, hur du gör en anmälan och vad som gäller för olika typer av åtgärder.
När behöver du samråda med Länsstyrelsen?
Du behöver samråda med oss om din planerade åtgärd kan innebära en väsentlig ändring av naturmiljön och inte omfattas av andra tillstånds- eller anmälningskrav i miljöbalken.
Med naturmiljö menas områden i landskapet som har betydelse för naturvärden, biologisk mångfald eller landskapsbild.
Exempel på vad som räknas som naturmiljö:
- skogar och vattenområden
- Ängar, betes- och våtmarker
- stränder och kustmiljöer
- berg, klippor och naturliga formationer
- landskapsbilden – det visuella intrycket av naturen
- kulturmiljöer i naturen – till exempel gamla odlingslandskap eller historiska lämningar i naturen
- biotoper och livsmiljöer för växter och djur (till exempel särskilt skyddsvärda träd).
- områden med höga naturvärden eller skyddad natur (till exempel Natura 2000, naturreservat).
Följande områden räknas vanligtvis inte som naturmiljö:
- tomt- och gårdsmark
- anlagda parker och industriområden
- exploaterade eller hårt påverkade områden.
Med väsentlig ändring av naturmiljön menas bland annat skador på värdefulla natur- och kulturmiljöer eller den biologiska mångfalden, samt bristande hushållning med naturresurser, energi och material.
När du bedömer om en åtgärd innebär en väsentlig ändring av naturmiljön ska du ta hänsyn till både områdets karaktär och känslighet samt åtgärdens typ och omfattning.
Så gör du en samrådsanmälan
Anmäl minst sex veckor innan du planerar att genomföra åtgärden. Inför att du gör din anmälan behöver du
- ta reda på vilka natur- och kulturvärden som finns i området
- skaffa den kunskap som behövs för att minska risken för skador eller andra olägenheter för människor eller miljön
- ta reda på vilka försiktighetsåtgärder du planerar att vidta för att minska påverkan på natur- och kulturmiljö.
Tänk på att det är du som ansvarar för att skaffa den kunskap som behövs inför samrådet. Det är också bra att veta att samrådet inte behandlar frågor om enskilda intressen, som till exempel påverkan på närboende.
Anmäl för samråd
Åtgärder som kan påverka natur- eller kulturmiljön
Ledningsdragning avser alla former av ledningsdragning och -rivning, för exempelvis vatten och avlopp, el, tele eller fiber.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Ledningsschakt upp till en meter brett vid markytan och som inte berör skyddade arter och områden, som till exempel biotopskydd, strandskydd eller naturreservat.
- Ledningsdragning genom åkermark, i vägkanter, på gårdsplaner.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om ledningsdragningen planeras genom exempelvis:
- våtmarker
- ängs- och betesmarker
- artrika vägkanter eller förekomst av invasiva främmande arter
- strandängar
- ädellövskogar
- nyckelbiotoper och andra skogliga områden med höga naturvärden
- skyddade områden, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Känsliga naturområden, som i listan, ska alltid undvikas i första hand. Lyckas du anpassa ledningsdragningen efter sådana områden och samtidigt tar generell hänsyn, behöver du inte lämna in någon anmälan för samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Vid passage av biotopskyddade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen ska tryckning eller styrd borrning användas i första hand.
- Påverkan på biotopskyddade alléer eller andra skyddsvärda träd (gamla träd, träd med en stamdiameter >100 cm) ska undvikas. Ett skyddsavstånd om 15 gånger stamdiametern ska användas. Passage med tryckning eller borrning bedöms inte påverka allén eller träden negativt om borrhålen placeras utanför skyddsavståndet.
- Vid rasering av ledningar ska stolphålen tryckas igen eller fyllas med rena massor.
- Schaktet ska göras så litet som möjligt.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram en vägledning för dig som planerar ledningsdragning.
På sidan Dispens från generellt biotopskydd finns ett bildspel där du ser vilka biotoper som är skyddade och därmed kräver dispens vid åtgärd.
Försiktighetsåtgärder vid markkabel
- Plöj eller kedjegräv
- Om körskador uppstår ska ni laga dessa. Detta gäller i synnerhet våtmarker, stränder och områden som omfattas av naturvärdesinventeringar.
- Eventuellt länsvatten ska samlas upp i ett slutet system eller tömmas över en grönyta.
- Passage av stenmurar i jordbruksmark ska ske genom tryckning eller borrning. Schaktning och grävning får inte ske så nära stenmurar att dessa riskerar att få sättningsskador. Är detta inte möjligt ska ni söka dispens hos Länsstyrelsen.
- Vid arbetet får inte odlingsrösen, öppna diken, små våtmarker och andra skyddade biotoper i odlingslandskapet skadas eller förstöras.
- Vid passage av träd i alléer, stora lövträd med en diameter större än 70 cm, eller träd präglade av jordbrukshävd får ledningarna inte grävas ner eller körning med tunga maskiner ske innanför femton gånger stammens diameter. Arbetet ska utföras så försiktigt att trädens bark och grenar inte skadas av maskiner och redskap.
- Förläggning i betesmarker som ingår i ängs- och betesmarksinventeringen ska i första hand göras genom plöjning alternativt genom handstyrd kedjegrävare. Blir det aktuellt med schaktning ska grässvålen grävas av i större stycken för att sedan läggas tillbaka med grässidan uppåt då schaktet läggs igen. Kabelskåp/nodhus ska inte placeras i betesmarker.
- Undvik arbeten i vattenområden med höga naturvärden.
- Med hänsyn till bland annat fågellivet ska arbeten i vattenområden inte utföras mellan 1 april-15 juli. Undvik grumlande arbeten i så stor utsträckning som möjligt.
- Om flodkräftor finns i vattensystemet ska maskiner och övrigt som används i vattenmiljön desinficeras eller vara helt torra innan användning för att förhindra smitta av kräftpest.
- Finns markavvattningsföretag längs sträckningen ska det säkerställas att dessa inte på något sätt skadas.
- Ni ska själva se till att inga enskilda intressen kommer till skada.
- Ni måste ha tillstånd från berörda markägare att utföra de aktuella åtgärderna.
Om åtgärden gäller att underhållsröja, trädsäkra eller kantträdsavverka och bredda befintliga ledningsgator, vägar och järnvägar kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Underhållsröjningar i kontinuerligt underhållna ledningsgator, längs vägar och järnvägar kräver vanligtvis inget samråd.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om underhållsröjningen:
- medför breddning av ledningsgatan
- sker där gatan har fått växa fritt under en längre tid
- berör särskilt skyddsvärda träd
- riskerar skada skyddade arter och deras livsmiljö, exempelvis för hasselmus
- sker inom skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Avverkningsavfall ska hanteras så att det inte skadar natur- och kulturmiljön.
- Blommande och bärande buskar bör sparas.
- Vid förekomst av invasiva främmande arter kan särskilda försiktighetsåtgärder krävas.
Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett bra material om underhållsröjningar, med förslag på försiktighetsmått.
Det är viktigt att de som utför underhållsröjningsarbetet har kunskap om vilka träd och buskar som behöver avverkas och vilka som kan stå kvar utan att hota ledningen.
Försiktighetsåtgärder:
- Träd eller buskar med hasselmusbon får inte avverkas 1 maj–30 september.
- Grova lövträd (diameter större än 70 cm), hålträd eller träd präglade av jordbrukshävd får endast beskäras eller topphuggas på högsta, ur elsäkerhetssynpunkt, möjliga höjd. Certifierad arborist, eller person med likvärdig kompetens, ska användas vid beskärning och topphuggning.
- Körskador ska undvikas. Detta är särskilt viktigt vid körning inom ängs- och betesmarker, skogliga nyckelbiotoper, våtmarker och vid vattendrag samt i anslutning till fornlämningar.
- Avverkningsavfall får inte läggas på fornlämningar, i vatten eller våtmarker eller på skyddade småbiotoper som stenmurar, odlingsrösen med flera. I betesmarker ska avverkningsavfallet samlas ihop i högar, som ska transporteras bort.
- Vid passage förbi vattendrag och diken får inga arbeten ske i vattenområdet. Där ledningen korsar bäckar får endast de träd som hotar ledningen tas ner. Träd inom eventuella forsområden i åar och bäckar får inte tas ner alls utan beskärs om de hotar ledningen.
- De fornlämningar som ligger i ledningsgatan ska märkas med tydliga markeringar i fält innan arbetet påbörjas, så att de inte riskerar att skadas. Körning får inte ske på fornlämningarna eller inom fornlämningsområdena. Uppläggning av material, virke eller grot eller uppställning av eventuella maskiner och arbetsbodar får inte ske närmre fornlämningarna och de kulturhistoriska lämningarna än 30 meter.
Inom skyddade områden gäller särskilda föreskrifter. Kontakta Länsstyrelsen för vad som gäller i aktuellt område.
Om åtgärden gäller uppförande av mast eller torn oavsett höjd, eller vindkraftverk lägre än 50 meter kan samråd krävas.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärder som inte förändrar naturmiljön i någon större utsträckning och där det är tydligt att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att undvika skador på natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Samråd kan krävas om anläggningen placeras inom
- område med höga naturvärden som till exempel nyckelbiotoper, våtmarker och betesmarker inom ängs- och betesmarksinventeringen
- område med skyddsvärda träd
- område där det finns risk att skyddade arter eller deras livsmiljöer skadas
- område av stor betydelse för fågelliv
- skyddat område, där åtgärden inte kräver dispens eller tillstånd enligt områdets bestämmelser
- riksintresse för kulturmiljövården.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du anlägger enstaka panelrader för att tillgodose det egna elbehovet behöver du i regel inte heller samråda.
Vad du bör anmäla
Vanligtvis bör solcellsanläggningar på mark alltid anmälas.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken
Det finns möjlighet att ansöka om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, istället för att göra en samrådsanmälan. En fördel kan vara att få den rättstrygghet som tillståndet innebär.
Försiktighetsåtgärder:
- Kontrollera att det inte finns skyddade områden eller höga naturvärden där du tänker anlägga solceller. Läs om det nedan och kontrollera länsstyrelsens karttjänst.
- Kontrollera att det inte finns fornlämningar eller kulturhistoriska miljöer där du tänker anlägga solceller. Tänk på att även ett område runt om fornlämningen är skyddat.
- Undvik våtmarker eller andra vattenmiljöer, till exempel bäckar och diken. Lämna ett skyddsavstånd till vattenmiljöer så du inte riskerar att grumla eller orsaka fördämning.
- Kontrollera så att markavvattningsföretag inte påverkas eller skadas.
- Plöj eller kedjegräv ned elledningar.
- Byggmaterial och dylikt ska tas bort efter utfört arbete.
- Körskador ska lagas.
- Ni ska själva se till att inga enskilda intressen kommer till skada.
Förbered din anmälan
Innan du skickar in din anmälan om samråd behöver du tänka igenom vissa frågor. Vi behöver ett komplett underlag för att kunna handlägga ditt ärende. Om du går igenom och utreder frågorna i checklistan nedan och redogör för dem i samrådsunderlaget kan handläggningen ske snabbare.
Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter 12:6-samrådet.
Har du valt den bästa platsen?
Eftersom åtgärden innebär ändrad markanvändning finns särskilt höga krav på att du ska kunna förklara varför det är den bästa platsen för ändamålet. Anläggandet behöver också prövas mot bestämmelserna i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Enligt 3 kap 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. Redogör för vilka andra platser som också varit på förslag och varför just den valda platsen blev aktuell.
Hur kommer naturmiljön att påverkas (exempelvis djur och växter)?
Tänk särskilt på djur som hjortdjur som inte kommer att kunna röra sig genom området på grund av stängsel. Skötseln av marken inom anläggningen är viktig för hur naturmiljön påverkas. Beroende på platsen och dess omgivningar kan det behövas olika undersökningar som ger kunskap om vilka arter finns i området för att veta hur anläggningen påverkar deras livsmiljö och vilka anpassningar som behövs i layout eller skötsel. Det finns naturvårdskonsulter som kan anlitas för den typen av inventering och utredning.
Hur kommer kulturmiljön att påverkas?
Du kan behöva ta fram en analys av hur åtgärden påverkar ett område som till exempel är utpekat som riksintresse för kulturmiljön eller i ett kulturmiljöprogram.
Riksintressen
Om du planerar anläggningen inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken behövs en redgörelse för påverkan på riksintresset. Exempel på riksintressen är riksintresse för kulturmiljö, naturvård, friluftsliv och totalförsvar.
Finns det kommunala planer som berörs?
Kolla med berörd kommun vad som finns i deras planeringsunderlag för platsen. Översiktsplanen och eventuella detaljplaner är viktiga sådana planer, men det kan finnas fler.
Hur kommer friluftslivet att påverkas?
Kolla med berörd kommun hur området används för friluftsliv. Hör också gärna med friluftsfrämjandet och liknande föreningar. Det kan behövas anpassningar med till exempel passager eller döljande buskage i områden som människor använder för rekreation.
Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?
Vi behöver en översiktskarta och en detaljkarta med en skiss över hur allt inom anläggningen ska placeras; paneler, kabelschakt, transformatorstation och stängsel plus eventuella nya vägar som behövs.
Finns det fotomontage från olika håll?
För mindre anläggningar kan det räcka med bilder över platsen där anläggningen ska uppföras. I regel behövs dock fotomontage för att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden. Ta fram fotomontage från olika håll och särskilt från närliggande vägar, bostadsområden och liknande platser som anläggningen oftast kommer att bli sedd ifrån. Glöm inte att ta med stängslet i fotomontaget.
Hur ska marken i anläggningen skötas?
Länsstyrelsen vill att den sköts på ett jordbruksliknande sätt, med årlig slåtter eller bete. Det finns fröblandningar som är anpassade just för solcellsparker som byggs på åkermark. I dem ingår till exempel smalbladiga gräs, lågväxande baljväxter, svartkämpar och cikoria. Målet är att minimera skötseln av marken men samtidigt maximera nyttan för den biologiska mångfalden. Finns det redan en mångfald i floran så behöver inget nytt sås in utan det räcker att slå eller beta området.
Solcellsanläggning på mark kan kräva miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Anläggande av en solcellsanläggning på mark kan kräva att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram, om det rör sig om en större anläggning eller om det finns särskilt höga natur- eller kulturvärden.
Större arrangemang i naturen kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen.
Vid större arrangemang med många deltagare eller vid återkommande evenemang kan naturmiljön skadas. Exempel på naturmiljöer som är särskilt känsliga är våtmarker och hällmarker.
Många naturreservat har friluftsliv som ett av syftena och länsstyrelsen ser ofta positivt på att skyddade områden, så som naturreservat, används för friluftsliv.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Mindre arrangemang.
- Större arrangemang inom friluftsområden, tätortsmiljöer eller områden där det inte finns utpekade natur- eller kulturvärden.
Vad du bör anmäla
Du behöver anmäla
- större arrangemang på naturmark inom vårperioden
- större arrangemang som berör skyddade områden
- större arrangemang om det i området förekommer utpekade natur- och kulturvärden.
- arrangemang som kräver större ingrepp i naturen i form av röjning av vegetation och/eller omfattande markförstärkning för att kunna genomföras.
Definitioner
Storlek på arrangemang definieras enligt följande:
- mindre arrangemang – under 200 deltagare
- större arrangemang – över 200 deltagare.
Generell hänsyn
- Undvik att placera kontroller samt start- och målplatser vid känsliga miljöer, fornlämningar och områden med höga naturvärden.
- Planera arrangemanget så att bäckar kan passeras vid befintliga broövergångar.
- Arrangören ansvarar för att åtgärda eventuell nedskräpning och snarast ta bort skyltar, markeringar och kontroller efter tävlingen.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Undersökningar av berggrunden i syfte att hitta utvinningsbara mineral och metaller kallas för prospektering. Det innefattar borrning, grävning, schaktning, barmarkskörning och trädfällning vid geofysiska mätningar, geokemisk provtagning, moränprovtagning, diamantborrning, karteringsdiken med mera.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör vanligtvis anmäla prospekteringsarbeten. Trots att en verksamhetsutövare beviljats undersökningstillstånd krävs oftast ett 12:6 samråd.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Ska du som markägare bryta ut naturgrus, berg, matjord, morän, torv, sand, lera med mera för eget husbehov kan du behöva göra en anmälan för samråd. Vanligtvis medför åtgärden en väsentlig ändring av naturmiljön eftersom den är irreversibel.
Vad du inte behöver anmäla
- Större husbehovstäkter, till exempel brytning av mer än 10 000 ton grus totalt, behöver istället anmälas till kommunen, då de klassas som miljöfarlig verksamhet.
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Täkter som understiger 10 000 ton och som utgör en väsentlig ändring av naturmiljön.
Generell hänsyn
- Körskador i terräng ska undvikas.
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Det är svårt att ange alla typer av verksamheter som bör anmälas för samråd. Här kommer en vägledning.
Vad du inte behöver anmäla
Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- golfbanor, skidbackar, campingplatser och liknande anläggningar
- enskilda vägar
- utfyllnad av mark
- upplag av mindre mängd massor, exempelvis muddermassor och schaktmassor
- energiskogsodling med mera.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
Behövs tillstånd eller dispens för åtgärder i skyddad natur?
Om solcellsanläggningen berör skyddad natur, som naturreservat, strandskydd, generellt biotopskydd eller skogliga områdesskydd, eller om den planeras i eller i närheten av ett Natura 2000-område kan det krävas särskilt tillstånd eller dispens.
Information och blanketter om åtgärder i skyddad natur
Finns det fornlämningar som berörs?
Redogör för eventuella fornlämningar som finns i området och även i närområdet. Vill du schakta och påla i ett område med fornlämningar kan du behöva tillstånd. Ibland krävs även arkeologiska utredningar. Vid större markingrepp kan det krävas utredningar även om det idag inte finns några kända fornlämningar i området.
Behövs dispens från terrängkörningslagen?
Det är förbjudet att köra ett motordrivet fordon på barmark i terräng, även om det är din egen mark. Det finns vissa generella undantag från förbudet och det är även möjligt att söka dispens för terrängkörning.
Hålls tillräckligt avstånd till närliggande väg?
Om du vill placera en solcellsanläggning inom en vägs skyddsområde kan det krävas tillstånd enligt väglagen. Skyddsområdet är oftast tolv meter från vägområdet, men kan vara upp till 50 meter.
Skyddat område, vattenområde, skyddsvärda träd och områden med höga naturvärden
Inom skyddade områden krävs tillstånd eller dispens för verksamheter eller åtgärder som motverkar skyddets syften. När du har tillstånd eller dispens krävs ingen anmälan om samråd enligt 12 kap. 6§ miljöbalken.
Natur- och kulturskyddsområden
Inom nationalpark, naturreservat, naturvårdsområde, landskapsbildskydd, kulturreservat, beslutade biotopskyddsområden, naturminnen och djurskyddsområden får inga åtgärder som strider mot skyddsområdets syften utföras. Åtgärder inom skyddade områden regleras vanligen genom föreskrifter, i vissa fall råder tillträdesförbud under delar av året.
Det krävs i regel tillstånd eller dispens för de flesta typer av intrång i skyddade områden.
Natura 2000
Det krävs tillstånd för verksamheter/åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i Natura 2000-område. OBS! Tillstånd krävs även om verksamheten/åtgärden sker utanför Natura 2000-området om det ändå kan påverka själva Natura 2000-området.
Strandskyddsområden
Inom strandskyddat område finns restriktioner för byggnader och åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtliv. Kontakta därför alltid prövningsmyndigheten när strandskydd berörs. Ansökan prövas vanligtvis av kommunen. Om området även omfattas av något annat områdesskydd prövas ansökan av Länsstyrelsen.
Vattenskyddsområden
Tillstånd krävs om ingreppet strider mot skyddsföreskrifterna för vattenskyddsområden. Tillstånd söker man hos Länsstyrelsen eller kommunen beroende på hur föreskrifterna är utformade.
Generella biotopskydd
Åtgärder som skadar naturmiljön inom biotopskyddsområden får inte ske. Länsstyrelsen får ge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. Följande biotoper är skyddade av det generella biotopskyddet:
- Stenmur i jordbruksmark
- Allé
- Odlingsröse i jordbruksmark
- Småvatten och våtmark i jordbruksmark
- Källa med omgivande våtmark i jordbruksmark
- Åkerholme
- Pilevall
Till småvatten räknas även öppna diken och högst två meter breda naturliga bäckfåror.
Passage förbi stenmurar och småvatten ska i första hand ske genom tryckning eller borrning, i annat fall måste ni söka dispens hos naturavdelningen.
Beskärning av alléträd i trädvårdande syfte kan normalt genomföras utan dispens. Bedömning av behov för åtgärder på alléträd behöver göras av en arborist. Schaktning och arbete med tunga maskiner får inte ske innanför 15 gånger stammens diameter från alléträd. Ju närmare trädet man gräver desto större risk för skada på trädets rötter. Både levande och döda alléträd omfattas av skyddet.
Arbete i våtmarker och vattendrag ska i möjligaste mån undvikas. Är det inte möjligt att undvika bör arbetet så långt möjligt anpassas så att vattenområden med höga naturvärden, till exempel ålgräsområden, lek- och uppväxtområde för laxfisk, områden med flodpärlmussla eller andra skyddsvärda arter, helt kan undvikas. Även markavvattningsföretag ska undvikas och där det inte är möjligt ska företagen kontaktas för samråd innan arbetena påbörjas.
Använd Länsstyrelsens karttjänst Vattenarkivet för att se var markavvattningsföretag finns. Här finns kartor, ritningar och andra handlingar om till exempel dikningar, invallningar och sjösänkningar som gjorts för att få bättre jordbruksmark.
Vattenarkivet Länk till annan webbplats.
Om åtgärder inom vattenområde inte går att undvika kan du behöva göra en anmälning om vattenverksamhet till Länsstyrelsen. Om det finns risk för skada på enskilda eller allmänna intressen kan du behöva söka tillstånd hos domstol.
Skyddsvärda träd
Beskärning i trädvårdande syfte kräver normalt inget samråd men däremot åtgärder som riskerar att skada ett skyddsvärt träd, till exempel kraftig beskärning av kronan, grävarbeten nära trädet eller körning med tunga maskiner nära trädet.
Schaktning och arbete med tunga maskiner får inte ske innanför 15 x stammens diameter. Ju närmare trädet man gräver desto större risk för skada på trädets rötter.
Träd som anses särskilt skyddsvärda:
- jätteträd (träd grövre än en meter i diameter på smalaste stället under brösthöjd)
- mycket gamla träd (ek, bok, tall, gran äldre än 200 år, övriga trädslag äldre än 140 år)
- grova hålträd (träd grövre än 40 centimeter som har en väl utvecklad hålighet i stammen).
Både levande och döda träd ingår i definitionen.
Särskilt skyddsvärda träd är levande kulturminnen och bär på en oerhört rik mångfald av liv. Hundratals arter lever i eller på träden. Ett gammalt träd kan erbjuda en mängd olika miljöer genom att det kan vara knotigt, ha skrovlig bark, håligheter och döda vedpartier.
Du behöver inte anmäla:
- Åtgärder på träd som inte räknas som särskilt skyddsvärda träd.
- Åtgärder på träd, även särskilt skyddsvärda träd, som utgör en säkerhetsrisk inom den egna tomten.
- Borttagning av döda grenar, enstaka grövre grenar, eller beskärning av kronan med mindre än 15 procent.
Du behöver anmäla:
- Avverkning, toppkapning och kapning till högstubbe.
- Alla övriga åtgärder som inte är undantagna ovan, om de innebär risk för skada på ett särskilt skyddsvärt träd. Tänk på att även schaktning, upplag eller körning med tunga fordon i närheten av stammen (inom 15 gånger stammens diameter) innebär risk för skada, främst på trädets rotsystem. Skada ska i första hand undvikas.
Områden där det gjorts naturvärdesinventeringar
Naturvärdesinventeringar görs för att identifiera värdefulla områden för biologisk mångfald eller artförekomster. De görs områden där naturen är värdefull och ofta även känslig. Det kan handla om lövskogar, betesmarker eller våtmarker. Unvidk att utföra åtgärder i sådana områden, speciellt om området anges ha höga- eller mycket höga naturvärden.
Påverkan på naturvärden
Åtgärder som påverkar fridlysta arter, invasiva främmande arter och skyddsvärda träd kan kräva samråd.
Det finns möjlighet att hålla samråd om påverkan på fridlysta arter. I ett samråd kan Länsstyrelsen bedöma om dispens krävs eller om försiktighetsmått och skyddsåtgärder kan genomföras så att dispensprövning undviks. Fridlysningen är olika starkt för olika arter.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Om du inte kan vidta förebyggande åtgärder eller om förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras, trots att försiktighetsmått och skyddsåtgärder har vidtagits, är åtgärden förbjuden enligt artskyddsförordningen och då ska istället en artskyddsdispens sökas.
Vad du bör anmäla
- Om fridlysta- eller rödlistade arter (VU, EN, CR) berörs bör en anmälan för samråd göras. Om det finns fridlysta eller rödlistade arter i ett område behöver generellt extra hänsyn tas till dessa. Vilken hänsyn som är lämplig varierar från art till art.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
Att avverka eller beskära ett särskilt skyddsvärt träd kan kräva en anmälan för samråd till Länsstyrelsen. Gamla träd är i sig en värdefull naturmiljö och bör bevaras så långt det är möjligt. Ihåliga träd är extra värdefulla då håligheter kan erbjuda boplats åt olika djur. På barken av äldre träd trivs sällsynta lavar och mossor. Gamla träd har ofta också kulturhistoriska värden.
Om du vill avverka ett särskilt skyddsvärt träd, fundera först på alternativen:
- Räcker det att ta bort enstaka grenar för att exempelvis avhjälpa en säkerhetsrisk?
- Räcker en beskärning av kronan?
- Kan trädet beskäras eller kapas till en högstubbe i stället för att avverkas helt? Det är värdefullt om trädet kan fortsätta leva även efter åtgärd.
Vad du inte behöver anmäla
- Åtgärd som inte orsakar väsentlig ändring av naturmiljön och då det är uppenbart att anpassningar och försiktighetsmått är tillräckliga för att verksamheten inte skadar natur- och kulturmiljövärden.
- Åtgärd på enskilt träd som inte räknas som särskilt skyddsvärda träd, se nedan.
- Borttagning av döda grenar, enstaka grövre grenar, eller beskärning av kronan med mindre än 15 procent.
- Om du behöver ta ner grenverk eller stamdelar på döda träd. Det är inte lämpligt att ta ner mer än vad som är en nödvändig säkerhetsåtgärd. Du bör sätta snittytan cirka en meter ovanför övre delen av eventuella stamhåligheters ingång.
Vad du bör anmäla
Du bör anmäla
- avverkning, toppkapning och kapning till högstubbe
- övriga åtgärder som riskerar skada på ett särskilt skyddsvärt träd.
Tänk på att även schaktning, upplag eller körning med tunga fordon i närheten av stammen (inom 15 gånger stammens diameter) innebär risk för skada, främst på trädets rotsystem.
Vad är ett särskilt skyddsvärt träd?
Jätteträd: Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
Mycket gamla träd: Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.
Artskyddet gäller alltid
Vissa arter är fridlysta. Dit hör exempelvis alla fladdermöss, som gärna bor i ihåliga träd. Om åtgärden riskerar att påverka en fridlyst art kan du behöva dispens från bestämmelserna om artskydd.
Generell hänsyn
- Olika arter kräver hänsyn olika tider på året. Störning ska undvikas under våren då åtgärder riskerar att skada både växtlighet och djurliv.
- Körskador i terräng ska undvikas.
Vad gör Länsstyrelsen?
I samrådet kan Länsstyrelsen bedöma om de skyddsåtgärder och anpassningar som planeras är tillräckliga. Vi kan ibland behöva kompletterande uppgifter för att kunna göra en bedömning. Vi beslutar sen om den planerade verksamheten/åtgärden är av sådan karaktär att den inte kan tillåtas eller om den kan tillåtas med vissa skyddsåtgärder. Vanligtvis gör vi inte fältbesök.
Åtgärder i skog
Skogsbruksåtgärder utgörs av avverkning, gallring eller röjning i skogsbrukssyfte. Om åtgärderna har annat syfte, till exempel avverkning för bebyggelse, trädsäkring eller omställning till jordbruksmark så ska åtgärden anmälas till Länsstyrelsen. Detta gäller även om skogsmarken omfattas av skogsbruksplan och även om delar ska fortsätta utgöra skogsmark. Om åtgärden eller verksamheten gäller skogsbruksåtgärder ska du anmäla samråd till Skogsstyrelsen.
Skogliga åtgärder som kräver samråd, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Åtgärder inom militära områden
Om åtgärden eller verksamheten gäller inom militära områden där Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt är verksamma ska du göra samrådsanmälan till Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM).
Kommunens roll
Om Länsstyrelsen har överlåtit tillsynsansvaret till kommunen ska du göra samrådsanmälan till kommunen.
Samråd för solcellsanläggning
Vill du anlägga en solcellsanläggning på marken är det viktigt att hitta en lämplig plats och rätt utformning. Samrådsprocessen är fristående från prövningen om investeringsstöd till solceller.
Förbered din anmälan
Innan du skickar in din anmälan om samråd behöver du tänka igenom vissa frågor. Vi behöver ett komplett underlag för att kunna handlägga ditt ärende. Om du går igenom och utreder frågorna i checklistan nedan och redogör för dem i samrådsunderlaget kan handläggningen ske snabbare.
Om markområdet berörs av områdesskydd, till exempel strandskydd, krävs oftast tillstånd eller dispens, vilket i vissa fall ersätter 12:6-samrådet.
Har du valt den bästa platsen?
Eftersom åtgärden innebär ändrad markanvändning finns särskilt höga krav på att du ska kunna förklara varför det är den bästa platsen för ändamålet. Anläggandet behöver också prövas mot bestämmelserna i 3 kap och 4 kap miljöbalken. Enligt 3 kap 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om detta behov inte kan tillgodoses på något annat sätt. Redogör för vilka andra platser som också varit på förslag och varför just den valda platsen blev aktuell.
Hur kommer naturmiljön att påverkas (exempelvis djur och växter)?
Tänk särskilt på djur som hjortdjur som inte kommer att kunna röra sig genom området på grund av stängsel. Skötseln av marken inom anläggningen är viktig för hur naturmiljön påverkas. Beroende på platsen och dess omgivningar kan det behövas olika undersökningar som ger kunskap om vilka arter finns i området för att veta hur anläggningen påverkar deras livsmiljö och vilka anpassningar som behövs i layout eller skötsel. Det finns naturvårdskonsulter som kan anlitas för den typen av inventering och utredning.
Hur kommer kulturmiljön att påverkas?
Du kan behöva ta fram en analys av hur åtgärden påverkar ett område som till exempel är utpekat som riksintresse för kulturmiljön eller i ett kulturmiljöprogram.
Riksintressen
Om du planerar anläggningen inom område av riksintresse enligt 3 och 4 kapitlet miljöbalken behövs en redgörelse för påverkan på riksintresset. Exempel på riksintressen är riksintresse för kulturmiljö, naturvård, friluftsliv och totalförsvar.
Finns det kommunala planer som berörs?
Kolla med berörd kommun vad som finns i deras planeringsunderlag för platsen. Översiktsplanen och eventuella detaljplaner är viktiga sådana planer, men det kan finnas fler.
Hur kommer friluftslivet att påverkas?
Kolla med berörd kommun hur området används för friluftsliv. Hör också gärna med friluftsfrämjandet och liknande föreningar. Det kan behövas anpassningar med till exempel passager eller döljande buskage i områden som människor använder för rekreation.
Finns det kartor med layoutskiss och måttangivelser?
Vi behöver en översiktskarta och en detaljkarta med en skiss över hur allt inom anläggningen ska placeras; paneler, kabelschakt, transformatorstation och stängsel plus eventuella nya vägar som behövs.
Finns det fotomontage från olika håll?
För mindre anläggningar kan det räcka med bilder över platsen där anläggningen ska uppföras. I regel behövs dock fotomontage för att kunna bedöma påverkan på landskapsbilden. Ta fram fotomontage från olika håll och särskilt från närliggande vägar, bostadsområden och liknande platser som anläggningen oftast kommer att bli sedd ifrån. Glöm inte att ta med stängslet i fotomontaget.
Hur ska marken i anläggningen skötas?
Länsstyrelsen vill att den sköts på ett jordbruksliknande sätt, med årlig slåtter eller bete. Det finns fröblandningar som är anpassade just för solcellsparker som byggs på åkermark. I dem ingår till exempel smalbladiga gräs, lågväxande baljväxter, svartkämpar och cikoria. Målet är att minimera skötseln av marken men samtidigt maximera nyttan för den biologiska mångfalden. Finns det redan en mångfald i floran så behöver inget nytt sås in utan det räcker att slå eller beta området.
Solcellsanläggning på mark kan kräva miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
Anläggande av en solcellsanläggning på mark kan kräva att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram, om det rör sig om en större anläggning eller om det finns särskilt höga natur- eller kulturvärden.