Invasiva främmande arter
Invasiva främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. De kan orsaka stor skada och flera av dem är förbjudna. Länsstyrelsen samordnar kommuners, föreningars och andra aktörers arbete med bekämpning. Vi ger också råd, vägleder och informerar. Länsstyrelsen kan också göra tillsyn och besluta om förelägganden.
Fastighetsägare, anläggnings-, växt- eller zoobransch
Du som äger en fastighet, arbetar inom växt och zoo eller inom markentreprenad är extra viktiga i arbetet med att förhindra spridningen.
Länsstyrelsen kan ge vägledning och råd till dig.
Fastighetsägare
Du som äger en fastighet har ansvar att bekämpa invasiva arter på din mark och i ditt vatten. Även bostadsrättsföreningar, kommuner, företag, statliga och andra organisationer som är fastighetsägare har samma ansvar.
Länsstyrelsen kan göra tillsyn hos fastighetsägare och fatta beslut om förelägganden om det behövs. Länsstyrelsen har tillträde till fastigheter och byggnader om det behövs för tillsynsarbetet.
Aktörer inom växt- eller zoohandel
Du som arbetar inom växt- eller trädgårdsbranschen, samt akvarie- och zoobranschen är skyldig att känna till och följa reglerna för handel med arter inom EU. Du gör en stor insats genom att informera kunder om risker och hur man undviker att sprida arter i naturen.
Växter och fröer i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande djur i handeln, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Markarbeten, anläggning och entreprenad
Du som arbetar inom markentreprenad, anläggning eller med andra typer av markarbeten behöver vara medveten om riskerna med invasiva arter. Vissa arter kan orsaka problem även för själva projektet under och efter byggtiden.
Genom att vidta rätt åtgärder och rådgöra med experter kan du som entreprenör både skydda miljön och säkerställa att ditt arbete följer lagar och bestämmelser.
Invasiva arter i Gävleborgs län
EU:s unionsförteckningen över invasiva arter omfattar idag 47 djur- ,40 växt- och 1 algarter. Många av dessa har aldrig påträffats i Sverige. Det finns emellertid ett flertal som är etablerade i landet, några av dem är mycket spridda. I Gävleborgs län har några av arterna påträffats. De EU-listade arter som har återfunnits på fler än en plats i länet är listade nedan.
Eu-listade invasiva arter
Jättebalsamin på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Jätteloka på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Signalkräfta på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Parkslide på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Smal vattenpest på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Kinesisk ullhandskrabb på Havs- och Vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Andra invasiva arter i Gävleborgs län
Svarthuvad snigel på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Blomsterlupin, Lupin på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Vresros på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Mink på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Svartmunnad smörbult på Havs-och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Bidrag från LONA till utrotning och begränsning
Visste du att din förening, ditt byalag eller liknande kan söka bidrag för att hjälpa till med att minska spridningen och utrota vissa invasiva främmande arter? Arter som inte står med på EU:s unionsförteckning men som ändå ställer till problem i Gävleborgs natur går att söka bidrag för att åtgärda.
Lokala naturvårdssatsningen (LONA) på Länsstyrelsen Gävleborgs webbplats Länk till annan webbplats.
Hur du kan hjälpa till i kampen mot invasiva främmande arter
Vi gör detta i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket samt flera andra länsstyrelser, myndigheter och organisationer. Vi behöver hjälp av dig i kampen mot invasiva arter. Tänk även på att det är förbjudet att sprida de EU-listade arter som är angivna på Naturvårdsverkets hemsida.
Invasiva arter på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Alla växter hör inte hemma i alla naturmiljöer. Till exempel invasiva främmande arter som kan tränga undan andra växter. Därför är det viktigt att aldrig slänga växtavfall i naturen, eftersom det kan innehålla invasiva växter (det är dessutom förbjudet).
Gör så här:
- lägg växt- och trädgårdsavfall med invasiva arter i
plastsäckar och förslut noga - kolla med återvinningscentralen hur och var du ska lämna det
- om det är lite – lägg det i hushållsavfallet.
Om du ska köpa, byta eller ge bort växter se till att det inte är växter som kan ta över och bli invasiva. Det finns invasiva främmande växter som är EU:listade och som man bland annat varken får ha, sälja, byta eller transportera – de är förbjudna helt enkelt. De vanligaste och som du kan stöta på här i Sverige är gul skunkkalla, jättebalsamin och jätteloka. Det är inte troligt att de finns i handeln, men du kanske får en planta av grannen som inte vet bättre.
Sedan finns det många invasiva främmande växtarter som är tillåtna, men som ändå kan bli ett stort problem för oss människor och naturen om de sprids. De vanligaste och besvärligaste är blomsterlupin, parkslide och vresros.
Så här kan du göra istället:
- är du osäker på en växt som du tänkt ge bort eller ta emot, fråga i en trädgårdshandel
- självklart tar du inte med dig vilda växter eller frön från utlandsresan
- få koll på de EU-listade och förbjudna invasiva främmande växterna
Invasiva växtarter hör inte hemma i komposten. De riskerar att inte brytas ner utan får istället hjälp att spridas när du sedan använder kompostjorden.
Gör så här:
- små mängder avfall från invasiva växter kan du slänga i hushållsavfallet
- lägg växtavfall från invasiva växter i en plastsäck med vatten så att de ruttnar
- har du stora mängder avfall från invasiva arter, packa det i plastsäckar som du försluter väl
- kolla med återvinningscentralen vad som gäller där och var du kan lämna säckarna för förbränning.
Invasiva arter - Så tar du hand om avfallet - Naturvårdsverket, YouTube Länk till annan webbplats.
Allt fler invasiva arter etablera sig vid vägkanterna och ofta tar de sig vidare till närbelägna naturområden. En orsak är att frön och växtdelar ramlat av släp som fraktar växtavfall till återvinningscentralen. Det är positivt att många bekämpar invasiva växter, men bekämpningen riskerar att bli en spridning om växtavfallet fraktas utan att förslutas i ett öppet släp.
När det gäller de EU-listade främmande arterna så finns förbud mot att sprida dem, men vi rekommenderar att man även ser till att transportera andra invasiva främmande växtarter på ett säkert sätt för att skydda vår viktiga biologiska mångfald.
Gör så här:
- lägg alltid växtavfall med invasiva arter i säckar som
du försluter noga innan du transporterar dem. - kom ihåg att de ska till återvinningscentralen för
förbränning – kolla med din återvinningscentral vad
som gäller.
Exotiska husdjur som vattensköldpaddor, vissa akvariefiskar och till exempel sibiriska ekorrar som släpps ut i naturen kan bli invasiva och tränga undan svenska djurarter. De kan också bära på bakterier och parasiter som inte ska spridas till andra djur. Så släpp aldrig ut husdjur i naturen – det är dessutom förbjudet! Det är även förbjudet att ge bort eller sälja EU-listade invasiva arter.
Så här kan du göra istället:
- om du inte längre vill eller kan ta hand om ett exotiskt husdjur, se till att djuret får ett tryggt hem hos någon annan
- är djuret en invasiv art som är EU-listad, måste du se till att djuret avlivas av en veterinär
- självklart tar du aldrig hem ett exotiskt djur från utlandsresan
- få koll på de EU-listade invasiva främmande djurarterna.
I Sverige så är det gulbukig, rödörad och gulörad vattensköldpadda, afrikansk klogroda, kedjekungssnok, sibirisk jordekorre och brun majna som förekommer som sällskapsdjur.
Din båt kan flytta djur och organismer mellan vattenområden. Alger och smådjur kan fastna i dragg, tågvirke, propellrar och ankarlinor och i redskap som nät och ryssjor. Ditt båtskrov kan också ha ovälkomna fripassagerare – invasiva främmande vattenlevande djur eller växter som kan tränga undan andra arter om de följer med till en ny miljö. Tänk också på att vatten under durken kan fungera som en liten pool för vattenorganismer. Pumpa ut vattnet innan du åker till nästa vattenområde. Töm också dunkar med vatten från hav och sjöar där du hämtade det.
Rengör noga båtens eller kanotens skrov, och dina fiskeredskap, innan du flyttar dem mellan olika vatten. Detta är särskilt viktigt vid flytt av båtar och redskap från vatten med signalkräfta till vatten med flodkräfta då risken är stor att föra med sig kräftpest.
Låt helst redskap och utrustning torka ordentligt innan de används på någon ny plats. Då är du säker på att inte sprida organismer mellan sjöar och vattendrag.
Åk inte båt genom vatten med mycket växtlighet. Då riskerar du att få med dig ”fripassagerare” eller köra sönder växterna. Lösa skottdelar kan flyta iväg och bilda nya bestånd av invasiva främmande vattenväxter. Åk hellre en omväg runt växtligheten och undvik att röja bland växter i vatten, så hjälper du till att hindra invasiva arter från att sprida sig.
Invasiva främmande arter är bra på att sprida sig i nya miljöer, där de kan tränga undan eller orsaka sjukdomar hos andra arter. Ha koll så att du inte sprider djur och andra organismer till nya sjöar och vatten. När du fiskar, agna alltid med djur från samma vatten som det du fiskar i. Lätt att komma ihåg och viktigt för att hindra spridning av sjukdomar, parasiter och invasiva främmande arter.
Det har blivit allt vanligare att skaffa exotiska djur och växter till akvarier och trädgårdsdammar. Om man tömmer akvarier felaktigt i naturen eller om dammen har ett utlopp till en sjö eller ett vattendrag, kan dessa arter bli främmande arter i svenska vatten.
Släpp aldrig ut djur eller växter i naturen då du tröttnat på dem. Det kan få allvarliga konsekvenser. Även om de själva inte alltid överlever kan de bära på sjukdomar eller parasiter som kan smitta inhemska arter. De kan också tränga undan de arter som hör hemma vattendraget.
- Släng akvarieväxter som restavfall (alltså i hushållssopor eller brännbart).
- Omplacera akvariefiskar om det går, i annat fall avliva dem och lägg i restavfall.
- Akvarievattnet går bra att hälla i blomrabatten eller på tomten.
Sätt aldrig ut fisk, kräftor, musslor eller växter i sjöar, hav eller vattendrag. Risken är att de bär på oönskade fripassagerare som parasiter eller sjukdomar som kan hota de arter som redan finns där. Eller att de förökar sig kraftigt och tränger undan andra arter.
Om du vill sätta ut fisk eller andra arter i naturliga vatten måste du söka tillstånd hos länsstyrelsen. Det krävs för all utsättning och flyttning av fisk, skaldjur och blötdjur.
Information om hur du skaffar tillstånd på sidan Fiskevårdsåtgärder
Bli medveten om riskerna och minska spridningen
Genom att bli medveten om riskerna och hur du kan agera bidrar du till att inte sprida främmande arter i naturen.
- Släpp inte ut akvariefiskar eller andra djur i naturen. Akvarievatten går bra att hälla ut på gräsmattan.
- Töm, tvätta och torka av kanot och annan utrustning när du flyttar den mellan olika vatten. Om du får med dig levande växtdelar, frön, larver, yngel, ägg och sporer kan arter spridas till nya vatten.
- Lämna aldrig trädgårdsavfall i naturen. Se till att växtdelar från invasiva arter hamnar i brännbart och inte i komposten.
- Välj inhemska växter när du planterar nytt och kolla plantorna efter snigelägg och maskar. Håll dina växter i din trädgård.
- Rengör fordon, skor och verktyg när du bekämpat invasiva arter eller vistats i miljöer där dessa finns.
Invasiva främmande arter i Sverige
Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten har artspecifik information om invasiva främmande arter med särskild betydelse för oss i Sverige, regler de omfattas av och vad du kan göra åt dem. Det finns även vissa invasiva främmande arter som är förbjudna att odla, föda upp, sälja, byta, släppa ut, importera och transportera.
Invasiva arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter i vatten, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Vissa arter ska du hantera försiktigt, eller helt undvika, för att inte riskera att de sprider sig i naturen. De finns listade i SLU:s risklista.
Risklista, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Så känner du igen invasiva främmande arter
Här hittar du bilder och beskrivningar av invasiva främmande arter.
Artfakta, SLU Artdatabanken Länk till annan webbplats.
Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Sök främmande arter, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.
Rapportera in invasiva arter
Inrapportering från allmänheten är viktigt i arbetet mot invasiva främmande arter.
Rappen.nu – för vattenlevande arter Länk till annan webbplats.
Invasivaarter.nu – för landlevande arter Länk till annan webbplats.
Om du funnit en vattensköldpadda, en nilgås eller ett invasivt däggdjur kan du höra av dig direkt till Svenska Jägareförbundet. Du kan också kontakta din Länsstyrelse.
Invasiva främmande arter, Svenska Jägareförbundet Länk till annan webbplats.
Så bekämpar du invasiva arter
Vissa invasiva arter kan vara svåra att bekämpa. Om du inte är försiktig kan du orsaka att växten eller djuret sprider sig ännu mer.
Särskilt arter som lever i vatten är svåra att bekämpa. Länsstyrelsen avråder privatpersoner från att på egen hand göra bekämpningar i vatten.
För arter på land rekommenderar vi att du läser på ordentligt innan du börjar. Bekämpningen kommer troligen pågå i flera år och därför behöver du göra en långsiktig plan.
Kontakta Länsstyrelsen för rådgivning.
Metodkatalog: Bekämpningsmetoder för invasiva främmande arter Länk till annan webbplats.
Bekämpning av invasiva främmande växter på land, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Vad är en invasiv, främmande art?
Med främmande art menas en art som med människans hjälp förflyttats till ett land där den inte funnits tidigare. Många av dem har vi genom tiderna haft stor nytta av i trädgårdar, för jord-och skogsbruk och jakt. En främmande art behöver inte bli invasiv.
Invasiva främmande arter tar över i sin nya miljö, konkurrerar ut andra arter och orsakar skador på naturen, människors hälsa eller ekonomin. Det är ett av de största hoten mot biologisk mångfald och antalet främmande arter som blir invasiva ökar från år till år.