Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad Natur finns kartor över områden med skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad Natur på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Mångskiftande natur

Gävleborgs län har en spännande natur med trolska gammelskogar, imponerade berg och myllrande fågelsjöar. I fjärran skymtar havet.

Att bilda naturreservat och nationalparker är ett verktyg för att skydda och visa upp naturen i Gävleborgs län.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Presentation av alla nationalparker på Sveriges nationalparkers webbplats Länk till annan webbplats.

Nationalparker på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Naturreservat i Gävleborg

I Gävleborgs län har vi drygt 200 naturreservat och kulturreservat varav 26 är kommunala. Tillsammans blir det naturområden med mycket varierad natur.

Här på webben presenterar vi varje reservat på en egen sida. Genom texter, bilder och kartor får du en försmak av områdets natur, vilka föreskrifter som gäller just här och vilka friluftsanordningar som finns. I flera reservat finns även information om hur man hittar dit och tillgängligheten där.

Naturreservat i Gävleborg

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras. Du kan också se förslag till förändringar och nya Natura 2000-områden och aktuella remisser.

Natura 2000 i Gävleborg

Arbetet med Natura 2000-nätverket har pågått sedan 1995 och i dagsläget är nätverket nästan färdigt. I Gävleborgs län har hittills 152 områden godkänts av regeringen.

Områdena som är avsatta varierar i storlek från 1 ha upp till 5 000 ha eller större. Det största området i Gävleborg heter Axmar Gåsholma naturreservat och har en areal på 5 262 ha. Därefter kommer Gävleborgs del av Färnebofjärdens nationalpark som har en areal på 5 086 ha. Många av Natura 2000-områdena i länet är också naturreservat.

Exempel på arter i art- och habitatdirektivet som finns i Gävleborgs län är guckosko, cinnoberbagge, flodpärlmussla, större vattensalamander och lo. Exempel på arter i fågeldirektivet är kungsörn, slaguggla och tretåig hackspett.

Bollnäs
Andersvallsslåtten Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Djupsjön-Römmaberget Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Galvån Pdf, 694.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Grossjöberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
Haga Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Hästhagsberget Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Myrsjömyrorna Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Tomtas Pdf, 462.5 kB, öppnas i nytt fönster.

Gävle
Axmar-Gåsholma Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.
Axmar högmosse och Gnagmur Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Bläcktärnsjön Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Bredforsen Pdf, 876 kB, öppnas i nytt fönster.
Brännan Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Bultbomurarna Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Eggegrund-Gråsjälsbådan Pdf, 541.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Finngrundet - Östra banken Pdf, 350.3 kB, öppnas i nytt fönster. 
Finngrundet - Västra banken Pdf, 425.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Grinduga Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Gustavsmurarna Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Gysinge Pdf, 745.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Hade Pdf, 858.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Harkskärsfjärden Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Hedesunda Pdf, 4.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Hedesundaskogen Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Hådells gammelskog Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Håmansmaren Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Igelsjön Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.
Jordbärsmuren-Ålbo Pdf, 825.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Jugansbo Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Limön Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Lomsmuren Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Långhällskogen Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Lövgrunds rabbar Pdf, 394.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Matyxsjön Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Myrar öster om Öjaren Pdf, 712.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Orarna Pdf, 737.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Ormön Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Skärjån Pdf, 6.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Spjutholmen Pdf, 643.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Stenbäcken Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Styggmurarna Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Sävasjön Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Sörsundet Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Testeboån Pdf, 6.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Testeboåns delta Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Testeboån nedre Pdf, 10.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Tjursöarkipelagen Pdf, 1.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Viksjö Pdf, 762.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Vitgrund-Norrskär Pdf, 677.2 kB.
Övre Hedesundafjärden Pdf, 710.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Hofors
Fäbods Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.
Gammelstilla-Bredmossen Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Kårsberget Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Köpmansmossen Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Surtjärn Pdf, 840.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Hudiksvall
Agön-Kråkön Pdf, 496.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Bodareservatet Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Bromsvallsberget Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Dalaån Pdf, 814.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Enångersån Pdf, 320.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Flotthöljan Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Gladbäcken Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Hölick Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Klibbalreservatet Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Kuggörarna Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Långbro Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Långbrosbodarna Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Långvind Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Lövsalen Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Norra Hornslandet Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Oppegården Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.
Snäcken Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Stensjön och Lomtjärn Pdf, 3.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Stensjön Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Storberget Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Taskberget Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
Ysberget-Laxtjärnsberget Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.

Ljusdal
Andersvallsmyran Pdf, 2.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Andersvallslåtten Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Bondarvsvallsberget Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Borrsjön-Vikarsjön Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Brassberget Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Bäckeskogsvallen Pdf, 673.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Bäckan Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Börningsberget Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.
Dalsbäcken-Liljeslåttsbäcken Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Djupbäcken Pdf, 881.3 kB, öppnas i nytt fönster.
Ensjölokarna Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Flarksjöberget Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Flisberget Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Fräkentjärn Pdf, 835.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Fågelsjö Pdf, 1000.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Hagåsen-Klingersjöåsen Pdf, 3.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Hägenlammsmyran Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Högbränntjärn Pdf, 1.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Järvsöholmarna Pdf, 1.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Klimparna Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Kolarsjöbäcken Pdf, 6.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Kyrksjön Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Kyrkön Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Lappmyråsen Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Långtjärnsmyrarna-Flåmhalsen Pdf, 2.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Mellanljusnan Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster. (Laforsen-Korskrogen och Korskrogen-Edeforsen)
Nätsjöbäcken Pdf, 612.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Näveråsen Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
Prästvallen Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Remman Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Skålvallbrännan Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Stora Korpimäki Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Stora Sundsjöberget Pdf, 2.6 MB, öppnas i nytt fönster.
Storkullen Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Stormyran-Blistermyran Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Svansjömyran med Hamra nationalpark Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
Tornmyran Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Tväringen Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Törnberget Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Voxnan Pdf, 7 MB, öppnas i nytt fönster.
Ängraån Pdf, 9.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Nordanstig
Buskan Pdf, 722 kB, öppnas i nytt fönster.
Gnarpskaten Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Gnarps Masugn Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.
Gran Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Hagåsen Pdf, 3.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Hästmyrberget Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Klovbäcken Pdf, 1.2 MB, öppnas i nytt fönster.
Klövberget (södra) Pdf, 692.1 kB, öppnas i nytt fönster.
Oxsand Pdf, 979.5 kB, öppnas i nytt fönster.
Vitörarna Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Älvåsen Pdf, 2.5 MB, öppnas i nytt fönster.

Ockelbo
Skältjärnmuren Pdf, 4 MB, öppnas i nytt fönster.

Ovanåker
Andån Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster.
Grytaberget Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Grytabergsbranten Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Lillån Pdf, 7.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Morabo Pdf, 675.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Näsudden Pdf, 833.6 kB, öppnas i nytt fönster.
Stormyran-Grannäsen Pdf, 3.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Sässmanområdet Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Tulpans Pdf, 1.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Tunderåsen Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Voxnan Pdf, 7 MB, öppnas i nytt fönster.Ålkarstjärnarna Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Sandviken
Bärsån Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Färnebofjärden Pdf, 3.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Gammelstilla-Bredmossen Pdf, 1.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Gysinge Pdf, 745.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Högmossen Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Ista Pdf, 825.2 kB, öppnas i nytt fönster.
Kolbosveden Pdf, 762.7 kB, öppnas i nytt fönster.
Lomsmuren Pdf, 2.3 MB, öppnas i nytt fönster.
Långsjön Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.
Mörtsjöbäcken Pdf, 4.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Årsunda Pdf, 756.9 kB, öppnas i nytt fönster.
Österbergsmuren Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Söderhamn
Axmar-Gåsholma Pdf, 1 MB.
Gosjön Pdf, 1.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Långbro Pdf, 2.7 MB, öppnas i nytt fönster. 
Långbrosbodarna Pdf, 2.4 MB, öppnas i nytt fönster.
Skärjån Pdf, 6.7 MB, öppnas i nytt fönster.
Stenöorn Pdf, 968.8 kB, öppnas i nytt fönster.
Storröjningsmoran Pdf, 2.1 MB, öppnas i nytt fönster.
Ålsjön Pdf, 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan länsstyrelsen, skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Djur- och växtskyddsområden

Djur- och växtskyddsområden används när syftet med skyddet är begränsat i tid och rum, till exempel för att skydda enstaka djur- eller växtarter under en viss tid på året. Detta kan till exempel innebära att ingen får gå in i området under den här perioden.

Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med ett djurskyddsområde.

Djurskyddsområden i Gävleborgs län

Inom dessa områden kan rätten till jakt, fiske och tillträde begränsas, men i övrigt råder inga begränsningar av rätten att bruka mark eller vatten.

Djurskyddsområdena inom länet ligger främst vid kusten och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl. Övriga djurskyddsområden finns längre in i landet och berör insjöar. I dagligt tal benämns de som "fågelskyddsområden". Inom förbudszonen är det förbjudet att lägga till vid, ankra i eller beträda området.

Länsstyrelsen kan i vissa fall lämna dispens från föreskrifterna.

Om tillstånd och dispenser.

Disans, Korvgrunds, Sandrevelns, Vårfiskharets, Skrammelhararnas och Skommarrevets djurskyddsområden är värdefulla områden för häckande och rastande fågelarter. Skyddet är av stort behov, för respektive besluts nämnda fågelfauna, även framöver. Inom parentes finns de aktuella förbudstiderna.

Disan (förbud 1 april – 31 juli)

Djurskyddsområdet håller höga ornitologiska värden och domineras av en havs- och gråtrutkoloni. Unikt för området är en koloni av tobisgrissla, som annars håller till längre ut i havsbandet. Ön är dessutom viktig häckningslokal för ejder. Ett par kustlabbar häckar också på Disans nordöstra udde. Området är beläget i innerskärgården i Hålsängesfjärden i Hudiksvalls kommun. 

Disans beslut om djurskyddsområde Pdf, 667.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Korvgrund (förbud 1 april – 31 juli)

Djurskyddsområdet består av tre isolerade ytterskärgårdsöar i Hudiksvalls kommun, Korvgrund, Skottstenarna och Remmarharet, där Korvgrund till större delen är en klippö. Skottstenarna och Remmarharet är mer eller mindre uppbyggda av stenblock och morän, mestadels vegetationslösa.

Områdets tre öar är mycket artrika och hyser alla stora bestånd av en mängd typiska ytterskärgårdsarter. På samtliga öar finns kolonier av silltrut och tobisgrissla, samt att öarna var de sista häckningsöarna i länet för skärpiplärka. Korvgrund och Skottstenarna delar på länets största koloni av tordmule samt att det på Skottstenarna även häckar ett par kustlabbar. Korvgrund har en silvertärnkoloni och mitt bland dem häckar roskarl. Remmarharet var tidigare känd häckningslokal för skräntärna, men av okänd anledning försvann den från platsen.

Korvgrund och Remmarharet är dessutom viktiga uppehållsplatser för gråsäl och vikare. Vissa år föds det gråsälkutar under februari – mars på öarna. Korvgrund är beläget i ytterskärgården i Hudiksvalls kommun.

Korvgrunds öar beslut om djurskyddsområde. Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Sandreveln (förbud 1 april – 15 juli)

Sandreveln är två isolerade öar mitt i Hudiksvallsfjärden. De båda öarna är helt uppbyggda av sand och ligger på Hallstaåsens förlängning ut i havet. Öarna är i stort sett de enda häckningsskären i Hudiksvallsfjärden.

Tidigare fanns här en mycket stor gråtrutkoloni, men denna har minskat under de senare åren. Sedan 2005 har storskarven börjat etablera sig på ön. Silvertärnan förekommer i kolonier som varierar i storlek från år till år. Sandreveln är viktig för änder såsom vigg och ejder. Några par vitkindad gås häckar på öarna och unikt längs länets kust är fyra par häckande knölsvan. Sandreveln är beläget mitt i Hudiksvallsfjärden i Hudiksvalls kommun.

Sandrevelns beslut om djursskyddsområde. Pdf, 786.3 kB.

Vårfiskharet (förbud 1 april – 31 juli)

 Vårfiskharets djurskyddsområde är en trädfattig, mindre moränö i mynningen av Norrfjärden i norra delen av Hälsingekusten. Ön har varit skyddad i många år, vilket har respekterats av ortsbor och båtåkande.

Vårfiskharet fungerar som en viktig häckningsplats för silver- och fisktärna samt för många ejderpar. Det är viktigt att skyddet består eftersom ön idag utgör en av få häckningsplatser i området. Vårfiskharet är beläget i Norrfjärden i Nordanstigs kommun.

Vårfiskharets beslut om djurskyddsområde Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster..

Skommarrevet (förbud 1 april – 15 juli)

Skommarrevet ligger cirka 3 kilometer norr om Eskön i Gävle kommun. Det är det stora antalet häckande fågelarter som motiverar fågelskydd för områdena.

Skommarrevet utgörs av en cirka 200x200m låglänt urbergshäll i stort sett fri från hög vegetation annat än några låglänta buskar. Gråtrutkolonin på Skommarrevet är länets största och förutom den finns bland annat silvertärna, vigg, ejder, fiskmås, skrattmås, roskarl och rödbena på ön. Dessutom är Skommarrevet en rastlokal för många vår- och höstflyttande fåglar.

Skommarrevets beslut om djurskyddsområde Pdf, 740.6 kB, öppnas i nytt fönster..

Skrammelhararna (förbud 1 april – 31 juli)

Skrammelhararna är beläget ca 3 km öster om Eskön. Skrammelhararna är en samling fågelrika skär och domineras av en blandad grå- och silltrutkoloni, varav den förstnämnda arten dominerar, samt mellanskärgårdens mest betydande koloni av tobisgrissla.

Skrammelhararnas beslut om djurskyddsområde. Pdf, 633.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Gunnarudden (förbud 1 april – 31 juli)

Gunnarudden är belägen i östra Storsjön, ca 2 km söder om Sandvikens centrum. Udden är främst bevuxen med tallskog, men även grov lövskog med rik undervegetation inne vid land. I vikarna finns stora vassbestånd som hyser ett rikt fågelliv. Här häckar skäggdopping och sothöna, och man kan även finna många arter av gäss, änder och vadare, liksom sångare knutna till lövbestånden. Rovfågel ses ofta i området, och udden är även ett mål för rastande fågel. En stig löper ut på udden, och på sydsidan finns ett fågeltorn.

Gunnaruddens beslut om djurskyddsområde. Pdf, 149 kB.

Öar i Lundbosjön (förbud 1 april – 31 juli)

Lundbosjön ligger ca 2 km sydväst om Oslättfors. På flera av de små tallbevuxna öarna i sjön häckar fiskgjuse sedan många år. Under perioden april – juli gäller därför 100 meters skyddszon runt dessa.

Lillgrund (förbud 1 februari – 31 augusti)

Sälskyddsområdet Lillgrund ligger ca 11 km utanför kusten i höjd med Gnarp. Området är ca 1300 ha.

Lövgrunds rabbar (förbud 1 februari – 31 augusti)

Sälskyddsområdet Lövgrunds rabbar ligger ca 10 km utanför kusten nordost om Gävle. Området är ca 530 ha.

Beslut om djurskyddsområde för Lundbosjön, Lillgrund, Lövgrunds rabbar med flera Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Gävleborgs län finns nio naturminnen, alla bestående av gamla träd. Som naturminnen kan vi skydda mindre delar av naturen - allt från enstaka föremål till upp till 1 ha stora områden. I Gävleborgs län finns nio naturminnen, alla bestående av gamla träd: Fem tallar, två ekar, en lind och en gran.  Se naturminnen i rapporten nedan.

Många av landets naturminnen består av träd. De kan vara kulturhistoriskt värdefulla träd - som suptallar, brännvinsekar, Bellmansekar eller vårdträd - eller helt enkelt säregna exemplar av träd.

Naturminnesskyddet kan också användas för att skydda exempelvis flyttblock, jättegrytor, raukområden, bergartsområden eller bestånd av sällsynta växter.

Rapporten om naturminnen (Naturminnen i Gävleborgs län 2007:3). Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i Jordabalken (7 kap. 3 §). Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Ramsarområden på Naturvårdsverkets webbplats. Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskyddsområde

Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Bakgrund och strandskyddets syften

För att säkerställa ett fritt och rörligt friluftsliv för kommande generationer infördes strandskydd i Sverige på 1950-talet. Då såg man att allmänhetens tillgång till stränderna på många håll hindrades genom ökad byggnation.

Strandskyddets ursprungliga syfte var att strandområdena ska vara tillgängliga för allmänhetens rekreation och friluftsliv. Man kan säga att strandskyddet är en förlängning av allemansrätten. Strandskyddet har sedan dess fått ytterligare ett syfte. Det är att strandskyddet ska vara ett skydd för djur och växter.

Stränderna, som är en ändlig resurs, är attraktiva på flera olika sätt och utsatta för ett stort exploateringstryck. Att Sveriges stränder idag i stor utsträckning är tillgängliga för allmänheten är unikt i jämförelse med många andra länder i Europa.

Tomtplats och fastighet är inte samma sak

En tomtplats är inte samma sak som en fastighet och den behöver inte sammanfalla med fastighetsgränser. Tomtplatsen är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Kring anläggningar kan man bara i undantagsfall hävda en hemfridszon. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten.

Inom ett strandskyddsområde får inte:

  1. nya byggnader uppföras,
  2. byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt (både utvändiga ändringar som till exempel tillbyggnader eller utbyggnader samt invändiga ändringar omfattas),
  3. grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten utföras för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i 1 och 2 eller,
  4. åtgärder vidtas som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnationer eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • klippa gräs eller ta bort annan vegetation utanför tomtplats
  • gödsla eller sprida bekämpningsmedel
  • plantera trädgårdsväxter
  • göra sig av med/kasta trädgårdsavfall såsom gräsklipp, grenar och löv

Vattenskyddsområde

Ett mark- eller vattenområde kan bli vattenskyddsområde till skydd för en grund- eller ytvattentillgång som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt.

Vattenskyddsområden på Naturvårdsverkets webbplats Länk till annan webbplats.

Ändringar kräver tillstånd eller dispens

Ska du göra ändringar i naturmiljön i ett område som är utpekat som något av dessa ovanför? Då måste du söka tillstånd eller dispens.

Om åtgärd i naturmiljön

Kontakt

Länsstyrelsen Gävleborg

801 70 Gävle