Skyddad natur

Länsstyrelsen ansvarar vanligtvis för att sköta skyddad natur som till exempel naturreservat och nationalparker. Här kan du läsa om olika typer av skyddad natur.

Det finns flera sätt att skydda värdefull natur. Under varje skyddstyp får du mer information om var de finns, vad de innebär och hur de förvaltas. Det är vanligtvis Länsstyrelsen som ansvarar för att sköta skyddad natur.

Kartor över skyddad natur

I Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur finns kartor över områden med skyddad natur. Där hittar du även beslut, skötselplaner och bevarandeplaner för skyddade områden.

Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Hjälp med att använda kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Mångskiftande natur

Gävleborgs län har en spännande natur med trolska gammelskogar, imponerade berg och myllrande fågelsjöar. I fjärran skymtar havet.

Att bilda naturreservat och nationalparker är ett verktyg för att skydda och visa upp naturen i Gävleborgs län.

Naturreservat

Naturreservat bildas för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillgodose behovet av friluftsområden.

Nationalparker

Nationalpark är det starkaste skydd ett område kan få. Det ges bara till de finaste och mest värdefulla områdena i det svenska landskapet. Skyddet behövs både för naturens egen skull och för människans. Genom att skydda värdefulla områden från att förstöras eller försvinna kan vi bevara vårt gemensamma natur- och kulturarv.

Webbplatsen Sveriges nationalparker Länk till annan webbplats.

Nationalparker, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Nationalparker i Gävleborg

I Gävleborg har vi två nationalparker. I en av dem, Färnebofjärden, finns dessutom naturum (Visitor centre). Här kan du ta del av utställningar och aktiviteter. Eller bara hämta kartor och få tips av personalen på vandringar och sevärdheter i områdena.

Naturreservat i Gävleborg

I Gävleborgs län har vi drygt 200 naturreservat och kulturreservat varav 26 är kommunala. Tillsammans blir det naturområden med mycket varierad natur.

Här på webben presenterar vi varje reservat på en egen sida. Genom texter, bilder och kartor får du en försmak av områdets natur, vilka föreskrifter som gäller just här och vilka friluftsanordningar som finns. I flera reservat finns även information om hur man hittar dit och tillgängligheten där.

Naturreservat i Gävleborg

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av EU:s mest skyddsvärda naturområden. Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000 i Sverige. Länsstyrelserna utför stora delar av arbetet, men viktiga aktörer är också Skogsstyrelsen, kommuner, markägare och jordbrukare.

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som bland annat beskriver områdets värden, vad som kan utgöra ett hot samt vilka bevarandemål som finns för de olika arterna och livsmiljöerna. Bevarandeplanen revideras när ny kunskap tillkommer eller när förutsättningar för området ändras.

Natura 2000 i Gävleborg

Arbetet med Natura 2000-nätverket har pågått sedan 1995 och i dagsläget är nätverket nästan färdigt. I Gävleborgs län har hittills 152 områden godkänts av regeringen.

Områdena som är avsatta varierar i storlek från 1 hektar upp till 5 000 hektar eller större. Det största området i Gävleborg heter Axmar Gåsholma naturreservat och har en areal på 5 262 hektar. Därefter kommer Gävleborgs del av Färnebofjärdens nationalpark som har en areal på 5 086 hektar. Många av Natura 2000-områdena i länet är också naturreservat.

Exempel på arter i art- och habitatdirektivet som finns i Gävleborgs län är guckosko, cinnoberbagge, flodpärlmussla, större vattensalamander och lo. Exempel på arter i fågeldirektivet är kungsörn, slaguggla och tretåig hackspett.

Bevarandeplaner

För de områden som omfattas av Natura 2000 har Länsstyrelsen tagit fram bevarandeplaner som beskriver vad som ska skyddas, vilka åtgärder som behövs och hur åtgärderna ska genomföras. Fastställda bevarandeplaner hittar du i kartverktyget "Skyddad natur". Välj Natura 2000-områden i filtreringen. Vet du vad området heter kan du även använda sökfunktionen. Då får du fram områdets bevarandeplan. Det finns hjälptexter och information om funktionerna i kartan.

Fastställda bevarandeplaner och beslut hittar du i kartverktyget Skyddad natur:

Kartverktyg Skyddad natur Natura2000-områden Länk till annan webbplats.

Vad innebär Natura 2000 för mig som markägare och brukare?

Natura 2000 innebär inte något generellt stopp för pågående markanvändning eller utveckling av samhället. Du behöver tillstånd för intrång som "på ett betydande sätt påverkar miljön" i ett Natura 2000-område.

Exempel på intrång som kan kräva tillstånd:

  • skogsbruksåtgärder i eller i anslutning till ett Natura 2000-område
  • väsentlig ändring av skötsel i en utpekad ängsmark
  • åtgärder som kan påverka vattenmiljön inom ett område.

Det kan vara svårt att bedöma när ett tillstånd krävs. Samråd därför med din länsstyrelse om du är osäker.

Vissa områden behöver skötsel - andra inte

Alla Natura 2000-områden bevaras inte på samma sätt. En del behöver aktiv skötsel eller restaurering. Andra områden behöver mindre förändringar eller lämnas helt orörda. Varje Natura 2000-område har därför en unik bevarandeplan som beskriver hur området ska skötas och vad det är som ska skyddas. Behovet av åtgärder bestäms av:

  • vad som ska skyddas
  • hur känsligt området är
  • vilket skydd som redan finns.

Vem ansvarar för vad?

Naturvårdsverket samordnar arbetet med Natura 2000. Länsstyrelserna ansvarar för skötsel, skydd och tillsyn. Länsstyrelserna tar även fram förslag på nya områden. Det ska vara de områden som har de högsta naturvärdena och som på bästa sätt bidrar till nätverket. Under processen har länsstyrelsen samråd med markägare och berörda myndigheter. Därefter granskar Naturvårdsverket urvalet och föreslår områden till regeringen. Tillsyn gällande skogliga åtgärder svarar Skogsstyrelsen för medan kommunerna ansvarar för sina reservat och Försvarsinspektören för hälsa och miljö (FIHM) för åtgärder som berör försvaret.

Biotopskydd

Biotopskyddsområden är mindre mark- och vattenområden som utgör livsmiljöer för:

  • hotade djur- och växtarter
  • särskilt skyddsvärda djur- och växtarter.

Inom ett biotopskyddsområde får det inte förekomma verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön.

Många småbiotoper i odlingslandskapet har höga natur- och kulturvärden. De utgör livsmiljöer för många arter och underlättar spridningen av växter och djur mellan större naturområden. Många av dessa arter var förr vanliga, men har genom jordbrukets rationalisering allt svårare att klara sig ute i odlingslandskapet. Det finns två olika former av biotopskydd:

  • generellt biotopskydd 
  • biotopskydd beslutat i det enskilda fallet.

Generellt biotopskydd

Regeringen har beslutat att vissa typer av biotoper är så värdefulla att de ska ha ett generellt biotopskydd. Det betyder att de har ett skydd per automatik och får inte skadas.

Exempel på biotoper som skyddas av det generella biotopskyddet:

  • alléer
  • källor med omgivande våtmark i jordbruksmark
  • odlingsrösen i jordbruksmark
  • pilevallar
  • småvatten och våtmarker i jordbruksmark
  • stenmurar i jordbruksmark
  • åkerholmar.

Med jordbruksmark menas här mark som används som åker, äng eller betesmark. Länsstyrelsen får medge dispens om det finns särskilda skäl.

Särskilt biotopskydd

Förutom de biotoper som är generellt skyddade kan Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen eller kommunen fatta beslut om biotopskydd i det enskilda fallet. Exempel på naturmiljöer som kan få skydd genom ett enskilt beslut är små skogsmarksområden, rikkärr, naturbetesmarker eller naturliga bäckfåror. Biotopskyddsområden bildade på detta sätt är alltid markerade i terrängen.

Tillträdesförbud för skydd av djur och växter

Tillträdesförbud används för att skydda djur- eller växtarter i ett avgränsat område under en viss tid på året. Detta innebär oftast att allmänheten inte får gå in i området under den här perioden. Det är framförallt häckningsplatser för störningskänsliga fågelarter som vi försöker skydda med tillträdesförbud.

Djurskyddsområden i Gävleborgs län

Inom dessa områden kan rätten till jakt, fiske och tillträde begränsas, men i övrigt råder inga begränsningar av rätten att bruka mark eller vatten.

Djurskyddsområdena inom länet ligger främst vid kusten och har tillkommit för att freda sjöfågel eller säl. Övriga djurskyddsområden finns längre in i landet och berör insjöar. I dagligt tal benämns de som "fågelskyddsområden". Inom förbudszonen är det förbjudet att lägga till vid, ankra i eller beträda området.

Länsstyrelsen kan i vissa fall lämna dispens från föreskrifterna.

Om aktiviteter och åtgärder i naturen

Disans, Korvgrunds, Sandrevelns, Vårfiskharets, Skrammelhararnas och Skommarrevets djurskyddsområden är värdefulla områden för häckande och rastande fågelarter. Skyddet är av stort behov, för respektive besluts nämnda fågelfauna, även framöver. Inom parentes finns de aktuella förbudstiderna.

Disan (förbud 1 april – 31 juli)

Djurskyddsområdet håller höga ornitologiska värden och domineras av en havs- och gråtrutkoloni. Unikt för området är en koloni av tobisgrissla, som annars håller till längre ut i havsbandet. Ön är dessutom viktig häckningslokal för ejder. Ett par kustlabbar häckar också på Disans nordöstra udde. Området är beläget i innerskärgården i Hålsängesfjärden i Hudiksvalls kommun. 

Disans beslut om djurskyddsområde Pdf, 667.9 kB, öppnas i nytt fönster.

Korvgrund (förbud 1 april – 31 juli)

Djurskyddsområdet består av tre isolerade ytterskärgårdsöar i Hudiksvalls kommun, Korvgrund, Skottstenarna och Remmarharet, där Korvgrund till större delen är en klippö. Skottstenarna och Remmarharet är mer eller mindre uppbyggda av stenblock och morän, mestadels vegetationslösa.

Områdets tre öar är mycket artrika och hyser alla stora bestånd av en mängd typiska ytterskärgårdsarter. På samtliga öar finns kolonier av silltrut och tobisgrissla, samt att öarna var de sista häckningsöarna i länet för skärpiplärka. Korvgrund och Skottstenarna delar på länets största koloni av tordmule samt att det på Skottstenarna även häckar ett par kustlabbar. Korvgrund har en silvertärnkoloni och mitt bland dem häckar roskarl. Remmarharet var tidigare känd häckningslokal för skräntärna, men av okänd anledning försvann den från platsen.

Korvgrund och Remmarharet är dessutom viktiga uppehållsplatser för gråsäl och vikare. Vissa år föds det gråsälkutar under februari – mars på öarna. Korvgrund är beläget i ytterskärgården i Hudiksvalls kommun.

Korvgrunds öar beslut om djurskyddsområde Pdf, 1.1 MB, öppnas i nytt fönster.

Sandreveln (förbud 1 april – 15 juli)

Sandreveln är två isolerade öar mitt i Hudiksvallsfjärden. De båda öarna är helt uppbyggda av sand och ligger på Hallstaåsens förlängning ut i havet. Öarna är i stort sett de enda häckningsskären i Hudiksvallsfjärden.

Tidigare fanns här en mycket stor gråtrutkoloni, men denna har minskat under de senare åren. Sedan 2005 har storskarven börjat etablera sig på ön. Silvertärnan förekommer i kolonier som varierar i storlek från år till år. Sandreveln är viktig för änder såsom vigg och ejder. Några par vitkindad gås häckar på öarna och unikt längs länets kust är fyra par häckande knölsvan. Sandreveln är beläget mitt i Hudiksvallsfjärden i Hudiksvalls kommun.

Sandrevelns beslut om djursskyddsområde Pdf, 786.3 kB.

Vårfiskharet (förbud 1 april – 31 juli)

 Vårfiskharets djurskyddsområde är en trädfattig, mindre moränö i mynningen av Norrfjärden i norra delen av Hälsingekusten. Ön har varit skyddad i många år, vilket har respekterats av ortsbor och båtåkande.

Vårfiskharet fungerar som en viktig häckningsplats för silver- och fisktärna samt för många ejderpar. Det är viktigt att skyddet består eftersom ön idag utgör en av få häckningsplatser i området. Vårfiskharet är beläget i Norrfjärden i Nordanstigs kommun.

Vårfiskharets beslut om djurskyddsområde Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Skommarrevet (förbud 1 april – 15 juli)

Skommarrevet ligger cirka 3 kilometer norr om Eskön i Gävle kommun. Det är det stora antalet häckande fågelarter som motiverar fågelskydd för områdena.

Skommarrevet utgörs av en cirka 200x200 meter låglänt urbergshäll i stort sett fri från hög vegetation annat än några låglänta buskar. Gråtrutkolonin på Skommarrevet är länets största och förutom den finns bland annat silvertärna, vigg, ejder, fiskmås, skrattmås, roskarl och rödbena på ön. Dessutom är Skommarrevet en rastlokal för många vår- och höstflyttande fåglar.

Skommarrevets beslut om djurskyddsområde Pdf, 740.6 kB, öppnas i nytt fönster.

Skrammelhararna (förbud 1 april – 31 juli)

Skrammelhararna är beläget cirka 3 kilometer öster om Eskön. Skrammelhararna är en samling fågelrika skär och domineras av en blandad grå- och silltrutkoloni, varav den förstnämnda arten dominerar, samt mellanskärgårdens mest betydande koloni av tobisgrissla.

Skrammelhararnas beslut om djurskyddsområde Pdf, 633.2 kB, öppnas i nytt fönster.

Gunnarudden (förbud 1 april – 31 juli)

Gunnarudden är belägen i östra Storsjön, cirka 2 kilometer söder om Sandvikens centrum. Udden är främst bevuxen med tallskog, men även grov lövskog med rik undervegetation inne vid land. I vikarna finns stora vassbestånd som hyser ett rikt fågelliv. Här häckar skäggdopping och sothöna, och man kan även finna många arter av gäss, änder och vadare, liksom sångare knutna till lövbestånden. Rovfågel ses ofta i området, och udden är även ett mål för rastande fågel. En stig löper ut på udden, och på sydsidan finns ett fågeltorn.

Gunnaruddens beslut om djurskyddsområde Pdf, 149 kB.

Öar i Lundbosjön (förbud 1 april – 31 juli)

Lundbosjön ligger cirka 2 kilometer sydväst om Oslättfors. På flera av de små tallbevuxna öarna i sjön häckar fiskgjuse sedan många år. Under perioden april – juli gäller därför 100 meters skyddszon runt dessa.

Lillgrund (förbud 1 februari – 31 augusti)

Sälskyddsområdet Lillgrund ligger cirka 11 kilometer utanför kusten i höjd med Gnarp. Området är cirka 1300 hektar.

Lövgrunds rabbar (förbud 1 februari – 31 augusti)

Sälskyddsområdet Lövgrunds rabbar ligger cirka 10 kilometer utanför kusten nordost om Gävle. Området är cirka 530 hektar.

Beslut om djurskyddsområde för Lundbosjön, Lillgrund, Lövgrunds rabbar med flera Pdf, 1.9 MB, öppnas i nytt fönster.

Färnebofjärdens nationalpark (förbud 1 januari - 31 juli)

Fiskgjusen är extremt störningskänslig och kan lämna sina ungar om den känner oro. Tiden 1 januari till 31 juli råder därför tillfälliga tillträdesförbud på i vissa områden i nationalparken. Detta för att ge häckande fiskgjusar men även tärnor och lekande fisk lite extra lugn och ro.

För att uppmärksamma besökare om tillträdesförbudet sätter vi upp skyltar på land och bojar läggs ut i vattnet där tillträdesförbudet framgår.

Översiktskarta över alla tillträdesförbud i Färnebofjärdens nationalpark Pdf, 2.5 MB.

Landskapsbildsskydd

Landskapsbildsskydd finns till för att skydda värdet av framförallt den visuella upplevelsen av ett landskap. Skyddet reglerar till exempel bebyggelse och vägar. Det krävs tillstånd från Länsstyrelsen för att utföra åtgärder som kan ha negativ effekt på landskapsbilden i dessa områden.

Landskapsbildsskydd är en äldre skyddsform som inte finns i miljöbalken. Den håller successivt på att ersättas med andra skyddsformer.

Naturminne

Särpräglade naturföremål såsom träd, flyttblock och liknande kan skyddas som naturminne. Naturminnen är antingen punktobjekt eller har en yta mindre än ett hektar. Men det finns även större områden, vissa på tiotals hektar, som berörs av äldre beslut före 1965.

I Gävleborgs län finns åtta naturminnen, alla bestående av gamla träd. Som naturminnen kan vi skydda mindre delar av naturen - allt från enstaka föremål till upp till 1 ha stora områden. I Gävleborgs län finns nio naturminnen, alla bestående av gamla träd: Fem tallar, två ekar, en lind och en gran.  Se naturminnen i rapporten nedan.

Många av landets naturminnen består av träd. De kan vara kulturhistoriskt värdefulla träd - som suptallar, brännvinsekar, Bellmansekar eller vårdträd - eller helt enkelt säregna exemplar av träd.

Naturminnesskyddet kan också användas för att skydda exempelvis flyttblock, jättegrytor, raukområden, bergartsområden eller bestånd av sällsynta växter.

Rapporten om naturminnen (Naturminnen i Gävleborgs län 2007:3) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsavtal

Naturvårdsavtal är frivilliga avtal som kan tecknas mellan Länsstyrelse och markägare. Ambitionen ska vara att områdets naturvärden ska bevaras och utvecklas på lång sikt. Markägaren kan själv bestämma hur lång avtalstiden ska vara. Den får vara som mest 50 år. Även Skogsstyrelsen kan teckna naturvårdsavtal med markägare.

Naturvårdsavtal kan tecknas för olika miljöer, som till exempel skog, limniska och marina miljöer, odlingslandskap och våtmarker. Dessutom kan naturvårdsavtal användas för att bevara hotade arter.

Naturvårdsavtal är ett flexibelt skyddsinstrument som syftar till ökad delaktighet och engagemang. Den huvudsakliga inriktningen och prioriteringen för naturvårdsavtal ska syfta till att bevara biologisk mångfald. Kulturmiljövärden och värden för rekreation är också av vikt.

Grunderna till naturvårdsavtalet finns främst i jordabalken. Ett avtal innebär att fastighetsägaren avstår från viss användning av ett område för att bevara de naturvärden som finns.

Det finns en stor möjlighet till flexibilitet i användandet av naturvårdsavtal vad gäller bland annat syfte och tid. Både kortare och längre avtal kan förekomma beroende på fastighetsägarens och myndighetens önskemål, men som längst kan ett avtal tecknas för 50 år. Avtalet kan ses som ett komplement till övriga befintliga skyddsinstrument.

Naturvårdsavtal ska användas så att myndigheten tillsammans med fastighetsägaren verkar för att ett områdes naturvärden utvecklas och bevaras långsiktigt.

Ersättningen för naturvårdsavtal i skogsmark beräknas på områdets virkesvärde, minus avverkningskostnader (det så kallade rotnettot) och tiden som avtalet tecknas för (1,2 procent av rotnettot per år).

Det innebär till exempel att för ett 50-årigt avtal får du som markägare ungefär 60 procent av rotnettot i ersättning. Dessutom tillkommer en engångsersättning på 8000 kr vid tecknandet av avtalet. Det finns också möjlighet att ingå skötselavtal för åtgärder som ska utföras för att nå syftet med skyddet.

Ramsarområde

Skydd av värdefulla våtmarker enligt Ramsarkonventionen (The Ramsar Convention on Wetlands). Målet är att bevara de speciella biologiska värden som finns i grunda vegetationsrika områden.

Konventionen omfattar hållbart nyttjande och bevarande av våtmarker, sjöar, vattendrag och grunda havsområden, Världens naturliga våtmarker och vattenmiljöer är mycket värdefulla och har även många funktioner till nytta för människan.

Våtmarkskonventionen (Ramsarområden), Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Riksintresse för naturvård

Riksintressen är ett verktyg i samhällsplaneringen för hur olika områden ska bevaras eller användas. Ett område av riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö har ett skydd mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön.

Strandskydd

Strandskydd gäller vid havet, vid insjöar och vattendrag i hela landet. Strandskyddet finns till för att allmänheten ska ha tillgång till strandområden och för att bevara goda livsvillkor för djur och växter.

Det skyddade området är i vanliga fall 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. Länsstyrelsen kan ändra gränsen för strandskyddet, både genom att utöka eller minska det.

Om du vill bygga eller ändra något inom strandskyddat område, behöver du söka dispens. I de flesta fall gör du det hos kommunen.

Inom ett strandskyddsområde får du inte:

  1. uppföra nya byggnader
  2. ändra byggnader eller ändra byggnaders användning eller utföra anläggningar och anordningar om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt
  3. utföra grävningsarbeten eller andra förberedelsearbeten för byggnader, anläggningar eller anordningar som avses i första och andra punkten
  4. vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter.

Exempel på förbjudna åtgärder är att:

  • uppföra nya byggnader eller tillbyggnader
  • ändra byggnaders användning från till exempel förråd till gäststuga
  • sätta ut trädgårdsmöbler, anordna grillplatser eller uteplatser utanför tomtplats/hemfridszon
  • anlägga bryggor eller trädäck
  • anlägga till exempel gräsmatta och plantera trädgårdsväxter utanför tomtplats/hemfridszon
  • schakta eller fylla ut inför byggande.

Tomtplats och hemfridszon

Tomtplats eller hemfridszon är det område där markägaren kan hävda en privat zon/trädgård, där allmänheten inte har rätt att vistas. Vanligtvis utgörs den av området närmast bostadshuset. Utanför tomtplatsen eller hemfridszonen gäller allemansrätten, även om området ingår i fastigheten.

På platser med höga värden är strandskyddet utvidgat till maximalt 300 meter. På andra platser är strandskyddet borttaget, till exempel inom planlagda områden i tätorter eller vid små sjöar och vattendrag.

Generellt strandskydd

Det generella strandskyddet omfattar land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen, det vill säga inte bara på land utan även ute i vattnet. Även små bäckar, småvatten och anlagda vatten omfattas av skyddet.

Utvidgat strandskydd

I vissa områden är strandskyddet utvidgat. Längs hela länets kust har strandskyddet tidigare varit utvidgat till 300 meter. Vissa strandområden i inlandet har också haft utvidgat strandskydd, ofta till 200 meter. Det utvidgade strandskyddet har under de senaste åren genomgått en översyn, och nya beslut togs för varje kustkommun samt för ett antal utvalda områden i inlandet.

Följande bestämmelser gäller i Gävleborgs län:

  • Generellt strandskydd på 100 meter omfattar alla sjöar, tjärnar och vattendrag i länet.
  • Utvidgat strandskydd på 200 eller 300 meter omfattar utvalda sträckor vid Bottenhavet inom Gävle, Hudiksvalls, Nordanstigs och Söderhamns kommuner samt längs Dellensjöarna, Ljusnan, Voxnan, Testeboån och Dalälven.

Karttjänst över utvidgade strandskydd i Gävleborgs län Länk till annan webbplats.

Beslut om utvidgat strandskydd i Gävleborgs län

Länsstyrelsen kan i vissa enskilda fall upphäva strandskyddet. Då krävs att specifika förutsättningar är uppfyllda. Exempelvis kan strandskyddet upphävas vid en liten sjö eller ett litet vattendrag. Då krävs att sjöns storlek uppgår till omkring en hektar eller mindre eller att vattendragets bredd är omkring två meter eller smalare. Det krävs också att områdets betydelse för att tillgodose strandskyddets syften är liten.

Upphävande av strandskydd vid små sjöar och vattendrag

Länsstyrelsen kan upphäva strandskyddet vid små sjöar och vattendrag. En liten sjö är omkring 1 hektar eller mindre. Ett litet vattendrag är omkring 2 meter brett eller smalare. En förutsättning för att Länsstyrelsen ska kunna upphäva strandskyddet är att områdets betydelse för växt- och djurlivet samt friluftslivet är liten.

För det mesta kan Länsstyrelsen inte upphäva hela strandskyddet, utan delar får vara kvar för att allmänheten ska ha fri passage vid vattnet och för att bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Hur mycket strandskydd som behöver vara kvar, bedöms från fall till fall.

Begäran för upphävande av strandskydd

En begäran om upphävande av strandskyddet bör innehålla följande:

  • Namnet på sjön/vattendraget
  • Storlek på sjön (hektar)/bredd på vattendraget (meter)
  • Sökandens namn, adress, telefonnummer/e-postadress
  • Fastighetsbeteckning på berörd(a) fastighet(er)
  • Karta där området för önskat upphävande är tydligt markerat
  • Finns betydande naturvärden i området?
  • Används området idag av allmänheten för friluftsliv?
  • Finns anläggningar för friluftsliv i området?
  • Eventuella fotografier som visar miljön i området

Ansökan om upphävande av strandskydd

  1. Fyll i blanketten:
    Blankett för begäran om upphävande av strandskydd vid små vattendrag/småvatten Pdf, 237 kB.
  2. Skicka blanketten till gavleborg@lansstyrelsen.se eller till:

    Länsstyrelsen Gävleborg
    Enheten för Naturskydd
    801 70 Gävle

Vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden finns till för att skydda vårt dricksvatten mot föroreningar. De kan skydda både ytvatten och grundvatten och är ett viktigt verktyg för att bevara dricksvatten med bra kvalitet till framtiden.

Varje vattenskyddsområde har sina egna skyddsföreskrifter som reglerar vad du får och inte får göra inom områdets gränser. Alla Sveriges vattenskyddsområden och deras föreskrifter finns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur.

Kartverktyget Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Så inrättas ett vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden bildas oftast genom att en ansökan skickas in till Länsstyrelsen eller kommunen som efter handläggning fattar beslut om att bilda vattenskyddsområdet. Det är möjligt att inrätta ett vattenskyddsområde för en vattentillgång som kan komma att nyttjas som vattentäkt i framtiden.

Ändringar kräver tillstånd eller dispens

Ska du göra ändringar i naturmiljön i ett område som är utpekat som något av dessa ovanför? Då måste du söka tillstånd eller dispens.

Om åtgärd i naturmiljön

Plan för marint skydd i Bottniska viken

I Egentliga Östersjön och Bottniska viken finns unika brackvattensmiljöer som inte finns någon annanstans. Samtidigt är tillståndet för flera miljöer och arter kritiskt. En omfattande påverkan på havets ekosystem fortsätter, och det är därför idag ännu viktigare att analysera och formulera vad som behöver skyddas, varför och hur.

Planen för marint områdesskydd i Bottniska viken har tagits fram gemensamt av kustlänsstyrelserna i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Gävleborg och Uppsala. Arbetet har genomförts under 2017–2021, som en del av implementering av det nationella ramverket för marint områdesskydd inom satsningen på Rent Hav.

Vi har gjort analyser av det befintliga nätverket av skyddade områden utifrån bästa tillgängliga kunskap. Länsstyrelserna har tillsammans tagit fram prioriteringar för hur Sverige ska kunna nå de uppsatta målen om att skapa ett representativt, sammanhängande och funktionellt nätverk. Planen är en gemensam vägledning för hur vi, olika aktörer, tillsammans behöver jobba vidare för att stärka skyddet av den marina miljön.

Regional plan för marint områdesskydd i Bottniska viken Länk till annan webbplats.

Det nationella ramverket för marint områdesskydd på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Länsstyrelsen Gävleborg

801 70 Gävle

Dela sidan:

Landshövding

Veronica Lauritzsen

Besöksadress

Borgmästarplan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss