Barnets rättigheter och barnkonventionen
Barnkonventionen som lag stärker barns mänskliga rättigheter i praktiken. Länsstyrelsen ger stöd till kommuner och regioner i arbetet med att tillämpa barnets rättigheter utifrån barnkonventionen.
Länsstyrelsens uppdrag inom barnets rättigheter
Länsstyrelsen ska stödja kommuner och regioner i arbetet med att tillämpa barnets rättigheter. Det handlar bland annat om att
- sprida kunskap till kommuner och regioner om tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheter som rör barn
- ge möjlighet till erfarenhetsutbyte om hur tillämpningen av barnets rättigheter säkerställs i praktiken
Centralt för uppdraget är principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Uppdraget görs i samverkan med Barnombudsmannen och i dialog med Sveriges kommuner och regioner (SKR).
Barnrättslyftet
Barnrättslyftet är ett samarbete mellan Länsstyrelsen och Barnombudsmannen som syftar till att stärka barns rättigheter på lokal och regional nivå. I Barnrättslyftet ger vi kommuner och regioner stöd att tillämpa barnkonventionen på ett systematiskt och långsiktigt sätt i sina verksamheter. Det gör vi genom att erbjuda ökad kunskap, dialog och konkreta åtgärder.
Arbetet riktas till ett eller ett par län per år och bygger på en strukturerad metod för att skapa varaktig förändring. Stödet utgörs i huvudsak av tre delar:
- Regionala kunskapsinsatser som ger yrkesverksamma praktiska exempel på hur de kan arbeta med konventionen.
- Möten på ledningsnivå för att förankra styrningen hos politiker och ledande tjänstepersoner.
- Löpande uppföljning för att dela goda exempel och säkra att barnrättsarbetet fortsätter att utvecklas över tid.
Länsstyrelsen i Dalarnas län, Region Dalarna och det regionala nätverket för barn och ungas delaktighet i samverkan med civilsamhället genomför med stöd av Barnombudsmannen en gemensam satsning för att stärka barn och ungas livsvillkor i Dalarna. Här hittar du dokumentation och underlag från processen.
Kunskapskonferens den 16 juni 2026 – Vad kan vi göra för att stärka barn och ungas livsvillkor i Dalarna?
Här presenteras en inspelning från kunskapspasset från den 16 juni 2026 samt en publikation från den dialogverkstad som vi genomförde. Filmen är uppdelad i fem delar.
Dialogverkstad om samskapande för barn och ungas levnadsvillkor
Del 1 – Vad kan vi göra för att stärka barn och ungas livsvillkor i Dalarna?
- Om arbetet och syftet med denna konferens. Ulrika Ankarberg, strateg inom integration, Länsstyrelsen i Dalarnas län och Felix Jordan Lekare, utvecklingsledare social hållbarhet i Region Dalarna.
- Om länets gemensamma arbete. Helena Höij, landshövding, Länsstyrelsen i Dalarna
- Om vikten av det gemensamma arbetet för barn och unga. Anna Hed, kommunstyrelsens ordförande, Mora Kommun
Del 2 – Om barnsyn och den offentliga styrningen samt rättspraxis, BO
Juno Blom, Barnombudsman, Barnombudsmannen.
Del 3 – Om Barnrätt i styrning och ledning
Rättighetsbaserat ungdomsperspektiv och enkätundersökningen lokal uppföljning av ungdomspolitiken, LUPP:en, som underlag för styrning och ledning. Ellie Stjärna och Erik Andergren Lilliehorn, utvecklingsledare, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Del 4 – UNICEF om hur kommuner investerar i barn och unga
Hur investerar kommuner i barn och unga? I denna kommunrapport synliggörs hur kommuner prioriterar i ekonomiska beslut. Lisa Ivarsbacke och Katharina Eisen, senior analytiker, UNICEF.
Del 5 – Region Dalarna om statistik
Om regional statistik med koppling mellan barns rättigheter och välbefinnande. Johan Hallberg, samhällsmedicinsk läkare och Junia Joffer, folkhälsoanalytiker och utredare, Region Dalarna.
Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Barnkonventionen definierar en internationell minimistandard gällande barns rättigheter. Den 1 januari 2020 blev barnkonventionen lag i Sverige.
Staten och andra aktörer är skyldiga att följa barnkonventionen
I första hand är det staten som ska säkerställa rättigheterna barnet har enligt konventionen. Men även aktörer som staten har delegerat makt och ansvar till är skyldiga att följa konventionen. Det gäller till exempel olika statliga myndigheter, kommuner och regioner men också privata aktörer i offentlig sektor, till exempel fristående skolor och sjukvårdsinrättningar.
Vad barnkonventionen säger om barnets rättigheter
Alla personer under 18 år räknas som barn. Barnet har en omfattande rätt att skyddas mot all typ av diskriminering. Till exempel på grund av kön, utseende, nationell bakgrund eller inkomstnivå i hushållet.
Barnet har också rätt att uttrycka sina synpunkter inför att myndigheter fattar beslut, avkunnar en dom, utformar en policy eller vidtar andra åtgärder som barnet berörs av. Synpunkterna ska tolkas i ljuset av de rättigheter som är relevanta i ärendet och sedan ligga till grund för en fristående bedömning av vad som är barnets bästa i det enskilda fallet. När ett beslut eller annat slutligt avgörande ska tas i ärendet så är det i första hand bedömningen utifrån barnets bästa som beslutsfattaren ska ta hänsyn till.
Andra viktiga bestämmelser i barnkonventionen handlar om barnets rätt till utveckling och trygghet, till exempel genom rätt till skydd mot våld, rätt till utbildning och rätt till social trygghet.
Handbok om barns rättigheter och föräldraskap
Handboken Barns rättigheter och föräldraskap har tagits fram för att fungera som ett stöd i utvecklingen av föräldraskapsstöd och den praktiska tillämpningen av barns rättigheter i kommuner och regioner. Handboken riktar sig till föräldrar eller andra viktiga vuxna runt barn. Den berättar om barnkonventionens syn på relationer mellan vuxna och barn. Handboken beskriver också det stöd som föräldrar och andra viktiga runt barn har rätt att få.
Barns rättigheter och föräldraskap Länk till annan webbplats.