Höga flöden i Dalarnas länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Miljögiftsövervakning i Dalarnas län

Miljögifter är naturfrämmande ämnen som sprids i miljön och har negativ påverkan på växter och djur. På den här sidan ges en kort introduktion till miljögifter och en sammanfattning av det arbete som görs på länsstyrelsen kopplat till miljögifter.

Miljögifter brukar delas in i två grupper - oorganiska miljögifter och organiska miljögifter. Oorganiska miljögifter är metaller och tungmetaller, medan organiska miljögifter är olika typer av kolföreningar som har negativ påverkan på miljön och människor hälsa. Oftast har kolföreningarna en eller flera atomer av klor, fluor och/eller brom i molekylen.

Miljöföroreningar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Olika typer av miljögifter som kan förekomma i miljön.

Miljögifter sprids och har spridits till miljön från exempelvis industrier, förorenade områden, deponier, avloppsvatten från hushåll, trafik och uppvärmning. Olika typer av föroreningar sprids från olika källor och de sprids till luft, ytvatten och/eller mark och grundvatten. Miljögifter kan även finnas i varor, produkter och avfall på grund av olika tillsatskemikalier. Likaså kan miljögifter förekomma i livsmedel från exempelvis bekämpningsmedel som använts i produktionen eller upptag från omgivande miljö.

En del miljögifter förekommer naturligt, exempelvis tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium, men genom olika typer av industriella processer har vi ökat spridningen och förekomsten av dem i miljön. I Dalarna har vi naturligt förhöjda halter av tungmetaller i berggrunden vilket gör att vi har en förhöjd så kallad bakgrundshalt i våra sjöar och vattendrag, men brytning och hantering av malm och gruvavfall vid våra gruvor har ökat spridningen av tungmetaller till vattenmiljön.

Vissa miljögifter bildas oavsiktligt vid olika typer av processer, till exempel bildas dioxiner vid högtemperaturprocesser, PAHer vid småskalig vedeldning och marknära ozon vid UV-strålning av förorenad luft.

Branschtypiska föroreningar

Branschtypiska föroreningar kallas de föroreningar eller miljögifter som vanligtvis sprids till miljön från specifika branscher. Tungmetaller är branschtypiska föroreningar för exempelvis gruvindustrin, men även för stålindustrier och avloppsreningsverk. Förorening av tungmetaller i sjöar och vattendrag kan även kopplas till massa- och pappersbruk som tidigare använde kvicksilverpreparat som skumbekämpningsmedel vid framställningen av pappersmassa och som ledde orenat processvatten till recipienten. Högfluorerade ämnen (Poly- och perfluorerade alkylsubstanser, PFAS) är en annan ämnesgrupp som kan kopplas till pappersindustrin, där PFAS har använts som tillsatskemikalie för att ge papper eller kartong olika ytegenskaper, exempelvis fettavstötande. PFAS är också en branschtypisk förorening för brandövningar där PFAS varit tillsatskemikalie i brandskum. Vid kartläggning av eventuell påverkan från olika branscher kan man använda sig av kunskapen kring branschtypiska ämnen för att se till att rätt föroreningar tas med i undersökningen.

En stor del av spridningen av miljögifter till ytvatten sker via avloppsreningsverk eftersom de fungerar som en nod mellan anslutna industrier och hushåll och reningsverkens recipienter. Avloppsreningsverken byggdes ut under 1900-talet för att minska utsläppen av övergödande och syretärande ämnen på grund av stora problem med övergödning i sjöar och vattendrag och syrefria bottnar i sjöar. Därför är reningsverk designade att rena avloppsvatten från dessa typer av ämnen. Miljögifter kan passera genom avloppsreningsverk utan att brytas ner eller ansamlas i slam, vilket gör att avloppsreningsverken blir påverkanskällor för en stor mängd olika föroreningar. Det sker en utveckling av rening av avloppsvatten för att verken ska kunna rena avloppsvattnet från olika typer av föroreningar, exempelvis läkemedel, men reningsteknikerna är komplicerade och till viss del mycket kostsamma så utvecklingen sker inte i den takt som behövs för att minska utsläppen av miljögifter från avloppsreningsverk.

Branschlistan förorenade områden 2023, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Beroende på miljögifters olika fysikaliska och kemiska egenskaper förekommer de i miljön och påverkan växter och djur olika.

PBT-ämnen

Miljögifter som är svårnedbrytbara, ansamlas i organismer och/eller är giftiga kallas för PBT-ämnen (Persistenta, Bioackumulerande, Toxiska).

Persistenta ämnen bryts inte ner utan förekommer under lång tid i miljön och kan därmed påverka miljön negativt under lång tid. Beroende på ämnets kemiska och fysikaliska egenskaper är de stabila mot biologisk, kemisk och/eller fysikalisk nedbrytning (exempelvis nedbrytning av mikroorganismer, hydrolys eller solljus).

Bioackumulerande ämnen ansamlas i organismer på grund av att upptaget av miljögifter från deras omgivande miljö eller födan är högre än nedbrytningen av dessa ämnen i organismerna. Ämnen som är bioackumulerande kan också vara biomagnifierande, vilket betyder att halterna av ämnet ökar med trofinivåerna i en näringsväv/näringskedja – från bytesdjur till rovdjur.


Miljögifter kan ansamlas i djur från dess omgivande miljö (bioackumulering) och öka i halt mellan bytesdjur och rovdjur (biomagnifikation).

Toxiska ämnen är ämnen som är giftiga och som antingen dödar växter eller djur eller påverkar deras förmåga att överleva. Ämnen som klassificeras som akut toxiska är ämnen som under en mycket kort tid utgör en stor negativ påverkan på växter eller djur, medan ämnen som är kroniskt toxiska är ämnen som har en negativ effekt på växter och djur vid långvarig exponering.

CMR-ämnen är cancerogena, mutagena och reproduktionsskadliga

Miljögifter som är cancerframkallande, orsakar förändringar i arvsmassan och/eller påverkar fortplantningsförmågan negativt kallas för CMR-ämnen (Cancerogena, Mutagena, Reproduktionstoxiska).

Cancerogena ämnen är ämnen som leder till ohämmad tillväxt av celler som kan leda till tumörer.

Mutagena ämnen är ämnen som ger förändringar i arvsmassan som kan leda till genetiska skador.

Reproduktionstoxiska ämnen är ämnen som påverkar fortplantningen och foster negativt. Även ämnen som har en negativ påverkan på utvecklingen hos barn och ungdomar eller utvecklingen hos djurungar är reproduktionstoxiska. Reproduktionstoxiska ämnen är en viss typ av hormonstörande ämnen, vilka är ämnen som liknar våra egna hormoner eller påverkar organ som styr hormonproduktionen. Hormonstörande ämnen kan påverka överlevnad, tillväxt, neurologisk utvecklingen, könsutvecklingen, med mera och de kan bland annat leda till allergier, diabetes, fetma och neuropsykiatriska funktionsstörningar.

Miljögifter kan påverka ekosystem genom att ha en negativ inverkan på individer och populationer som kan leda till förskjutningar och förändringar av ekosystemen. Vissa förändringar är oåterkalleliga och förändrar förutsättningarna för alltid, medan andra förändringar kan repareras så att ekosystemen kan återhämta dess struktur och funktion.

Dalarnas län har en lång industrihistoria, framförallt inom metall- och träindustrin, och flera av länets tätorter har fortsatt tung basindustri. Det finns många pågående miljöfarliga verksamheter och förorenade områden från tidigare verksamheter i länet. Trots tidigare och gällande miljölagstiftning sprids miljögifter till vår miljö från punktkällor och diffusa källor. Dessutom sker en viss förorening via atmosfärisk deposition, det vill säga nedfall av miljögifter från luften som transporterats långväga i atmosfären från källor i andra delar av världen och som sedan faller ner med snö och regn.

Som en följd av förekomsten av miljögifter finns det rekommendationer och restriktioner kopplat till exponering av miljögifter och människors hälsa. Miljögifter i miljön utgör sällan en akut toxisk verkan men kan leda till sekundär förgiftning, det vill säga att föroreningar i mark, grundvatten, ytvatten eller sediment förs via födan till människor eller andra så kallade toppredatorer som exempelvis rovfågel eller utter. Vid bedömningar av hälsorisker behöver man se till den totala exponeringen från alla olika källor och även exponeringen över tid. Exempelvis äter man kräftor någon enstaka gång per år, och om man odlar grönsaker i pallkragar vid sin sommarstuga utgör det en bråkdel av det totala intaget av grönsaker under ett år. Detta innebär att även om kräftorna eller grönsakerna innehöll förhöjda halter av ett eller flera miljögifter behöver det inte innebära en risk för negativa hälsoeffekter eftersom konsumtionen av dem är begränsad.

Miljögifter i fisk

Miljögifter som är bioackumulerande och biomagnifierande och som förekommer i sjöar, vattendrag och kustvatten ansamlas i fisk, och förutom att de utgör en risk för fiskarna utgör de även en risk för människors hälsa genom sekundär förgiftning. Alltså, de eventuella miljögifter som finns i konsumtionsfisk, såväl saluförd fisk som fritidsfiskad fisk, kan tas upp i oss människor och leda till negativa hälsoeffekter. På grund av detta finns det kostråd framtagna av Livsmedelsverket för konsumtion av fisk. Det finns generella råd för kvicksilver för hela Sverige och specifika råd för dioxiner och PCBer i fet fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern. Se vidare på Livsmedelsverkets hemsida för kostråd för fisk.

Nyttig fisk, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

PFAS en uppmärksammad grupp av ämnen

PFAS är en ämnesgrupp som har uppmärksammats i Sverige sedan 2010-talet. Det är en ämnesgrupp som har använts sedan 1950-talet i många olika produkter på grund av sina fett-, smuts- och vattenavvisande egenskaper. Den omfattande användningen av PFAS i många olika produkter har lett till en stor spridning från både punktkällor och diffusa källor av dessa ämnen till miljön. Den mest kända spridningen i miljön är från brandsläckning med brandskum innehållande PFOS (perfluoroktansulfonat) och andra PFAS. PFOS och andra PFAS förekommer därför i förhöjda halter i fisk och dricksvatten i många områden i Sverige. Livsmedelverket har rekommendationer för fiskkonsumtion och dricksvattenhantering kopplat till PFAS.

Riskhantering PFAS i dricksvatten och egenfångad fisk, Livsmedelsverket Länk till annan webbplats.

Exponering av miljögifter från förorenade områden

I Dalarna finns det cirka 4000 identifierade förorenade områden. De har riskklassats utifrån risken för negativa påverkan på miljön och människors hälsa. Exponeringen av miljögifter i förorenade områden sker via inandning, intag av vatten, jord/sediment och livsmedel och/eller intag via huden. Beroende på vilka typer av föroreningar som finns i området, vad som är förorenat (mark/grundvatten/sediment) och hur människor vistats i området varierar exponeringen och därmed risken. Se vidare under länken nedan för mer information om förorenade område i Dalarna.

Kartor över förorenade områden

Arbete med förorenade sediment

Genom myndighetssamverkan för arbete med förorenade sediment har Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Statens Geotekniska Institut, Sveriges Geologiska Undersökning och Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en ny webbplats, renasediment.se.

Webbplatsen är en del av en nationell kunskapsplattform för förorenade sediment för att samla och tillgängliggöra information och vägledningar, främja samverkan mellan intressenter, samt att utveckla och ge expertstöd till länsstyrelser och kommuner.

Webbplatsen Renasediment Länk till annan webbplats.

Arbete med miljögifter på länsstyrelsen

Miljögifter har provtagits inom miljöövervakningen i Dalarna sedan 2004, vilket var ungefär samtidigt som förvaltningsarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten påbörjades. Miljögifter är ett område som har prioriterats på Länsstyrelsen i Dalarnas län sedan 2009.

Miljöövervakning av miljögifter

Miljögiftsövervakning i Dalarnas har historiskt fokuserat på tungmetaller kopplat till belastningen i ytvatten från främst gruvor och gruvlämningar. Många av länets sjöar och vattendrag i de områden där det har bedrivits eller bedrivs gruvdrift har förhöjda halterna av olika tungmetaller, exempelvis zink, koppar och kadmium. Sedan 2004 har även organiska miljögifter provtagits inom miljögiftsövervakningen.

Sjöar och vattendrag

Dalarnas sjöar och vattendrag provtas för analys av miljögifter i ytvatten, sediment och biota. Mer än 100 sjöar och vattendrag har provtagits i Dalarna för analys av miljögifter. Den biota som har provtagits är i huvudsak nätfiskad abborre, men även trafikdödade uttrar som påträffats i Dalarna som provbankas på Naturhistoriska riksmuseet har analyserats för miljögifter i lever och muskel.

Högfluorerade ämnen i utter, Naturhistoriska riksmuseet Länk till annan webbplats.

Fler regionala rapporter och PM hittar du under Relaterade information längst ned på sidan.

Grafer över uppmätta halter av PFOS i lever hos fisk och utter.

Uppmätta halter PFOS i lever hos fisk (µg/kg våtvikt, nätfiskad abborre, 10-15 cm) och utter (mg/kg våtvikt, trafikdödad, provbankad på Naturhistoriska riksmuseet).

Provtagning för analys av miljögifter i ytvatten sker inom den regionala miljöövervakningen av sötvatten och vid olika miljögiftsprojekt. Länsstyrelsen i Dalarnas län deltar i ett delprojekt om samverkan kring miljögiftsmätningar i ett EU-projekt, Life IP Rich Waters för Norra Östersjöns vattendistrikt där bland annat belastning av gruvlämningar och deponier i ytvatten undersöks.

Regional miljöövervakning, sötvatten

Samverkan kring miljögiftsmätningar, LIFE IP Rich Waters Länk till annan webbplats.

Miljögiftsövervakning sker även i grundvatten, och det ska påbörjas övervakning av miljögifter i luft i industritunga tätorter.

Regional miljöövervakning, grundvatten

Regional miljöövervakning, miljögifter i luft i industritäta tätorter

Inom den samordnade recipientkontrollen för Dalälven och Kolbäcksån har organiska miljögifter inkluderats i kontrollprogrammen sedan 2016, respektive 2019. Verksamhetsutövare som påverkar miljön är skyldiga att undersöka miljöeffekterna, och flera verksamhetsutövare kan gå ihop för att gemensamt övervaka den samlade påverkan i så kallad samordnad recipientkontroll.

Dalälvens vattenvårdsförbund, DVVF Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vattenorganisationer och luftvårdsförbund

Vattenförvaltning

EU:s ramdirektiv för vatten är ett regelverk för hur EU:s medlemsländer ska förvalta yt- och grundvatten. Direktivet togs fram 2000 och sedan 2004 pågår ett vattenförvaltningsarbete i Sverige. Vattenförvaltningsarbete sker i sexårscykler där man bedömer påverkan, tillstånd och risk för yt- och grundvatten och sätter upp kvalitetsmål, miljökvalitetsnormer. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) är den vägledande och föreskrivande myndigheten, som också rapporterar till EU. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) är vägledande och föreskrivande myndighet för grundvattenförvaltningen. Vattenmyndigheterna samordnar vattenförvaltningsarbetet och länsstyrelserna genomför bedömningar och föreslår åtgärder om miljökvalitetsnormerna inte kommer kunna följas inom utsatt tid. Vattenmyndigheterna tar fram förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för att alla vatten i Sverige ska uppnå miljökvalitetsnormerna.

Bedömningar av påverkan och tillstånd, så kallad status, tas fram utifrån föreskrifter och vägledningar från HaV och SGU, och för miljögifter gör man bedömningar av ytvattens ekologiska och kemiska status och grundvattens kemiska status. Bedömningarna redovisas i databasen Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Vattenförvaltning

Vattenförvaltning i Sverige, Vattenmyndigheterna Länk till annan webbplats.

Föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, Havs- och Vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Föreskrifter om ändring av miljökvalitetsnormer och statusklassificering för grundvatten, Sveriges geologiska undersökningsföreskrifter Länk till annan webbplats.

Vatteninformationssystem Sverige, VISS Länk till annan webbplats.

Tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet

Bedömningar av tillståndet i miljön utifrån miljögiftsövervakningen används som underlag för länsstyrelsens tillsyn av förorenade områden och pågående miljöfarliga verksamheter, och vid prövning av tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter.

Under 2016 genomfördes ett projekt tillsammans med kommuner i länet mellan vattenförvaltning och tillsyn som ledde fram till en arbetsmetodik för att minska utsläppen av miljögifter till Dalarnas ytvatten. Utgångspunkten är att verksamhetsutövare ska ha kunskap om deras utsläpp av föroreningar till recipienter eller avloppsreningsverk, både punktutsläpp och diffusa utsläpp. Kunskapen ska sedan ligga till grund för att ta fram relevanta kontrollprogram för respektive verksamhet utifrån dess belastning.

Miljökvalitetsnormer inom vattenförvaltningen är kvalitetsmål som respektive vattenförekomst ska uppnå, och verksamheters påverkan får inte äventyra att miljökvalitetsnormerna uppfyllelse. Statusen, bedömningen av tillståndet får inte heller försämras genom det så kallade försämringsförbudet.

Miljöfarlig verksamhet

Vägledning för systemtillsyn Länk till annan webbplats.

Miljökvalitetsnormer för ytvatten - Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Verktyg för frågor kring miljögifter inom tillsyn och prövning

Tillsyn och prövning av miljöfarliga verksamheter ska prioritera arbetet utifrån olika direktiv, lagkrav och föreskrifter. När man vid tillsyn eller prövning fokuserar på miljögifter finns det olika stöd, vägledningar och verktyg att använda, några förslag på detta är:

  • Vattendirektivets prioriterat farliga ämnen
    Det finns 45 så kallade vattendirektivsämnen, varav 26 är bedömda som prioriterade farliga ämnen. Utsläpp och spill ska upphöra eller stegvis elimineras genom utsläppsminskande åtgärder vid källan.
    • Miljösamverkan Sverige har tagit fram ett handläggarstöd för arbetet med miljökvalitetsnormer för vatten i tillsyn av miljöfarliga verksamheter

  • Riskfraser
    Klassificering enligt EU:s CLP-förordning består av så kallade H-fraser, som är faroklasser, farokategorier eller faroangivelser med information om produkters hälso- och miljöskadlighet som ska anges i produkternas så kallade säkerhetsdatablad.
    H-fraser för vattenmiljön (H400, H-410-413) kan vara mycket användbara vid bedömningar av utsläpp till ytvatten.

  • Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen inom Kemikaliemyndighetens verktyg för substitution, Prio

  • Kandidatförteckningen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach
    Ämnen på kandidatförteckningen är så kallat särskilt farliga ämnen (”SVHC-ämnen”) och är PBT- CMR- och/eller hormonstörande ämnen.

MKN vatten och tillsyn miljöfarlig verksamhet, Miljösamverkan Sverige Länk till annan webbplats.

CLP-förordningen – klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Prioverktyg, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Kandidatförteckningen, Kemikalieinspektionen Länk till annan webbplats.

Arbetet med miljögifter inom miljöövervakning, vattenförvaltning och tillsyn och prövning både styrs och ger underlag för Sveriges miljökvalitetsmål. De mål som främst kopplar till miljögiftsarbetet är:

  • Giftfri miljö
  • Levande sjöar och vattendrag
  • Frisk luft

Webbplatsen Sveriges miljömål Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Helena Höij

Besöksadress

Åsgatan 38

Postadress

791 84 Falun

Organisationsnummer

202100-2429

Följ oss