Hbtqi-personer lika rättigheter och möjligheter
Länsstyrelsen ska uppmärksamma villkoren för hbtqi-personer och bidra till att stärka deras rättigheter. Vi samverkar med och stöttar andra aktörer som arbetar med frågan.
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter slår fast att alla människor är lika och har samma rättigheter. Förtryck, diskriminering eller bestraffning på grund av en persons kön, könsidentitet eller sexuella läggning strider mot de mänskliga rättigheterna.
Trots det drabbas hbtqi-personer av diskriminering och andra kränkningar. Diskriminering innebär att vissa grupper eller personer behandlas sämre än andra i en jämförbar situation. I diskrimineringslagen finns förbud mot diskriminering utifrån
- kön
- könsöverskridande identitet eller uttryck
- etnisk tillhörighet
- religion eller annan trosuppfattning
- funktionsnedsättning
- sexuell läggning
- ålder.
Även EU:s stadga om grundläggande rättigheter förbjuder diskriminering på grund av kön och sexuell läggning.
Regeringens arbete med hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter
I januari 2025 beslutade regeringen om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Syftet med handlingsplanen är att ytterligare förstärka arbetet, genom att konsolidera, komplettera och kraftsamla. Den nya handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2024–2027.
Åtta fokusområden
Regeringens handlingsplan omfattar åtta centrala fokusområden:
- Våld, diskriminering och andra kränkningar
- Hälsa, vård och sociala tjänster
- Arbetslivet
- Unga hbtqi-personer
- Äldre hbtqi-personer
- Privat- och familjeliv
- Civila samhället
- Kulturområdet regeringens handlingsplan, 2020-2023, slår regeringen fast att det är viktigt att arbetet för lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fortsätter. Regeringen arbetar nu med att ta fram en ny handlingsplan.
Utbildningsmaterial
Här samlar vi filmer, länkar och annat material som kan användas för utbildning, inspiration och reflektion.
Webbutbildning Öppna skolan
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor (MUCF) erbjuder en webbutbildning om hur skolan kan arbeta för en inkluderande skolgång.
Utbildningspaketet ger kunskap om begränsande normer och hur de kan leda till utsatthet för hbtqi-elever. Du får veta hur skolan kan arbeta förebyggande genom aktivt arbete med normmedvetenhet och inkludering. Utbildningspaketet riktar sig till skolchefer, lärare, elevhälsopersonal, vårdnadshavare, rektorer och annan personal inom skolan. Utbildningen kan göras i grupp eller enskilt.
Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig för alla och mer information finns hos MUCF.
Kort introduktion till utbildningspaketet:
Introduktionsfilm: En skola för alla, interaktiva lektioner, MUCF
Länk till annan webbplats.
Hela webbutbildningen Öppna skolan:
En skola för alla, interaktiva lektioner, MUCF Länk till annan webbplats.
En trygg och inkluderande skolgång för hbtqi-elever – inspirationsföreläsningar
Unga hbtqi-personers levnadsvillkor, inte minst kopplat till skola och utbildning, är ett område som är viktigt att belysa. Skolan ska vara en trygg plats för lärande och utveckling, men för många unga hbtqi-personer ser verkligheten annorlunda ut.
Under West Pride 2024 arrangerade Länsstyrelsen Västra Götaland ett seminarium med rubriken "Hur skapar vi en trygg och inkluderande skolgång för hbtqi-elever". Seminariet besod av fyra föreläsningar.
Du som vill utveckla arbetet med hbtqi-frågor i skolan kan använda de inspelade föreläsningarna för kunskap och inspiration. Till varje föreläsning finns en kort text och länkar för vidare läsning.
Frågor för reflektion och diskussion
När du tar del av materialet kan du gärna fundera över följande frågor:
- Vilka konsekveser kan en otrygg skolgång för hbtqi-elever få, både för enskilda individer och för samhället?
- Hur arbetar ni på din arbetsplats med aktiva åtgärder för att främja en trygg skolmiljö för unga hbtqi-personer?
- Vilka förutsättningar behöver din verksamhet för att kunna säkerställa att unga hbtqi-elever får en trygg och utvecklande skolgång?
- Finns det områden som ni behöver förbättra inom din verksamhet? Vad och hur kan ni i så fall göra?
Rättigheter för hbtqi-personer är mänskliga rättigheter
Talare: Landshövding Sten Tolgfors, Länsstyrelsen Västra Götaland
Landshövdingen talar om hur mänskliga rättigheter och rättigheter för hbtqi-personer hänger samman och hur de är en grundbult i vår demokrati.
Filmat vid Länsstyrelsens seminarium på West Pride 2024. Filmen är autotextad.
Första artikeln i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna förklarar att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Det betyder att de mänskliga rättigheterna gäller för alla människor oavsett kön, ålder, sexuell läggning, trosuppfattning eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Hbtqi-frågor ingår med andra ord skolans grunduppdrag och bör därför vara en del i grundundervisningen.
Enligt diskrimineringslagen måste alla förskolor och skolor arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla barn och elever. Det innebär att utbildningsanordnaren har ansvar för ett aktivt arbete med att förhindra diskriminering som har samband med till exempel sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.
På Diskrimineringsombudsmannens hemsida kan du läsa mer om vilka krav lagen ställer på dig som ansvarar för en verksamhet som omfattas av skollagen
Ungas röster och syn på skolan
Talare: Jacob Lidman, RFSL Ungdom
RFSL Ungdom företräder unga hbtqi-personer och har särskild kunskap om de villkor unga hbtqi-personer möter i samhället. Hör Jacob Lidman lyfta ungas röster om skolan.
Filmat vid Länsstyrelsens seminarium på West Pride 2024. Filmen är autotextad.
2022 publicerade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) på uppdrag av regeringen rapporten "Jag är inte ensam, det finns andra som jag". I rapporten har MUCF kartlagt unga hbtqi-personers levnadsvillkor.
Resultaten i rapporten visar att unga hbtqi-personer har en otrygg skolgång. Det är vanligare att unga hbtqi-personer utsätts för mobbning, hot och misshandel jämfört med andra unga. Intervjupersonerna i rapporten berättar också att många lärare inte agerar när kränkningar sker och behandlar hbtqi-personers rättigheter som åsiktsfrågor.
Ladda ner rapporten, MUCF:s
Jag är inte ensam, det finns andra som jag, MUCF Länk till annan webbplats.
Titta på en längre presentation av rapporten:
MUCF idag - Trygg skola för hbtqi-personer, MUCF:s Youtubekanal Länk till annan webbplats.
Stöd för lärare, rektorer och skolpersonal
Talare: Suzana Mocevic, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF)
Suzana Mocevic talar om situationen för unga hbtqi-personer i skolan och hur skolor kan utveckla sitt arbete. Hon berättar om myndighetens webbutbildning om hur skolan kan arbeta för en inkluderande skolgång.
Filmat vid Länsstyrelsens seminarium på West Pride 2024. Filmen är autotextad.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor har tagit fram en webbutbildning om hur skolan kan arbeta för en inkluderande skolgång.
Utbildningspaketet "Öppna skolan" ger kunskap om begränsande normer och hur de kan leda till utsatthet för hbtqi-elever. Du får veta hur skolan kan arbeta förebyggande genom aktivt arbete med normmedvetenhet och inkludering.
Webbutbildningen är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Utbildningspaketet riktar sig till skolchefer, lärare, elevhälsopersonal, vårdnadshavare, rektorer och annan personal inom skolan. Utbildningen kan göras i grupp eller enskilt.
En skola för alla, interaktiva lektioner, MUCF Länk till annan webbplats.
För varandra tillsammans – Frejaskolan genomför hbtqi-diplomering
Talare: Lena Gustafsson, rektor och Annika Borg, kurator, Frejaskolan
Lena Gustafsson och Annika Borg berättar om hur Frejaskolan i Göteborg har tagit ett grepp om hbtqi-frågan. I mitten av juni 2024 blev skolan hbtqi-diplomerad av West Pride efter att ha genomgått West Prides utbildningsprogram för detta.
Filmat vid Länsstyrelsens seminarium på West Pride 2024. Filmen är autotextad.
Den ideella organisationen West Pride arbetar för att skapa en inkluderande miljö och motverka diskriminering genom utbildning och medvetandegörande.
Inom West Prides utbildningsprogram finns hbtqi-diplomering som en processledd kompetensutveckling i sex steg som ska resultera i en handlingsplan för att motverka kränkningar och diskriminering samt främja likabehandling och inkludering.
En gång i halvåret följer West Pride upp att handlingsplanen följs.
I mitten av juni 2024 blev Frejaskolan första skola i Västragötaland att hbtqi-diplomeras av West Pride. Skolan hade sedan ett år tillbaka genomgått utbildningar och kompetensutveckling, fått ta del av teaterföreställningar och filmvisning om hbtqi-personers livssituation. Insatserna omfattar all personal, såväl skolpersonal och vikarier som lokalvårdare och personal i skolans matsal.
Frejaskolans elever har också fått träffa West Pride. Alla elever på låg-, mellan- och högstadiet har fått besök i sina klassrum. Högstadielever och personal har också fått se en teaterföreställning med hbtqi-tema med efterföljande samtal.
Ett syfte med diplomeringen är att all personal ska ha gemensam kunskap om hbtqi-frågor. För att hålla kunskapen aktuell och levande är hbtqi- och värdegrundsfrågor numera en punkt på alla personalmöten. Skolan har också en handlingsplan för att förebygga och motverka diskriminering, som de arbetar efter. Handlingsplanen följs upp en gång i halvåret av West Pride.
Frejaskolan HBTQI-diplomeras, West Pride Länk till annan webbplats.
Att skapa en god arbetsmiljö för hbtq-personer
Föreläsare: Sara Andersson, postdoktor, från Stockholms universitet, och Andrea Eriksson, docent, Kungliga Tekniska Högskolan.
Vad kännetecknar en inkluderande arbetsplats och en arbetsmiljö som hbtq-personer uppfattar som god? Hur ser den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ut för hbtq-personer? Det svarar den här föreläsningen på. Du får ta del av evidensbaserade tips och råd, erfarenheter och exempel på hur du kan skapa en inkluderande arbetsplats.
Föreläsningen bygger på en kunskapssammanställning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, KTH och Stockholms universitet har tagit fram. Sammanställningen fokuserar på både främjande och hindrande faktorer kring arbetsmiljön för hbtq-personer.
Föreläsningen arrangerades av Länsstyrelsen Västra Götaland i samband med West Pride 2023. Arbetsmiljöverket fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanfatta befintlig forskning som utförts om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för hbtq-personer. I litteraturöversikten har intersexpersoner organisatoriska och sociala arbetsmiljö inte kartlagts.
Har du koll på begreppen?
HBTQI är en förkortning för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.
Heteronormativitet innebär ett antagande om att alla är heterosexuella och att heterosexualitet är självklart, önskvärt och naturligt. I normen ingår även en idé om att kvinnor och män bör vara varandras motsatser, begära varandra och leva i monogam tvåsamhet. Heteronormativitet innebär att allt annat än heterosexualitet är att betrakat som avvikande.
Cis-person är en person vars kropp, juridiska kön och könsidentitet hänger ihop enligt normen. En cis-kvinna är till exempel en person som föddes med kvinnligt könsorgan och fick "kvinna" registrerat i folkbokförningen, som ser och alltid har sett sig själv som tjej/kvinna och uttrycker sig som en kvinna med hjälp av till exempel kläder, hår eller kroppsspråk.
Tvåkönsnorm är ett uttryck som användas för att beskriva tanken att det bara finns två kön: man och kvinna. Svenska personnummer är ett exempel på denna tvåkönsnorm. Flickor får alltid ett ojämnt tal som näst sista siffra, medan pojkar får en ojämnt tal. I vissa länder finns det tre juridiska kön.
Ickebinär är ett begrepp som används om personer som inte identifierar sig enligt tvåkönsnormen.
Normkritik handlar om att synliggöra de normer som leder till att vissa ses som avvikande och andra ses som normala. Ett normkritiskt förhållningssätt ändrar perspektivet från att fokusera på avvikare från normen till de normer som tas för givna.