Mänskliga rättigheter och demokrati

Länsstyrelsen värnar om demokratin och arbetar systematiskt med mänskliga rättigheter i vår egen verksamhet, genom ett rättighetsbaserat arbetssätt. Vi ger också stöd till andra aktörer som arbetar med mänskliga rättigheter.

Som invånare kan du kräva att bemötas respektfullt av anställda på en kommun eller en myndighet. Om någon i din omgivning uppträder hotfullt ska du kunna begära skydd från polis, socialtjänst eller annan myndighet. Dina uppfattningar ska vara representerade i politiska församlingar och du ska kunna förvänta dig att eventuella hinder mot ett jämlikt deltagande i samhället, i utbildning eller i arbetslivet undanröjs.

Med andra ord, de mänskliga rättigheterna ska respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att du ska kunna hävda din integritet, använda din handlingsförmåga och begära dig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Politiska rättigheter

Politiska rättigheter skyddar invånarens inflytande. Invånare har rätt att bilda sig en egen uppfattning och ge uttryck för den. De har rätt att tillhöra en religion eller trosuppfattning av valfritt slag, eller att avstå från religion. Invånare har rätt att ingå i föreningar och nätverk. Invånare har rätt att demonstrera och delta i samhällsutvecklingen. De har rätt att inhämta information, att rösta i allmänna val och att ställa upp på valbar plats.

Medborgerliga rättigheter

Medborgerliga rättigheter skyddar invånarens personliga säkerhet och integritet. Invånare har rätt att inte utsättas för olaga frihetsberövande, tvångsmedicinering eller andra angrepp på säkerheten. De har rätt att få sin sak prövad av en domstol och inte uppfattas som misstänkta för ett brott innan det motsatta är bevisat. Invånare har rätt att rikta klagomål mot de som utsätter andra för övergrepp. Invånare ska få röra sig fritt inom landets gränser.

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna skyddar invånares ekonomiska säkerhet. Invånare har rätt att utföra ett betalt arbete, till rättvisa och godtagbara arbetsvillkor. De har rätt att organisera sig på arbetet och till socialförsäkringar i händelse av sjukdom, skada, funktionsnedsättning, arbetslöshet eller föräldraledighet. Invånare har rätt att oavsett inkomster uppleva en godtagbar levnadsstandard. Det innebar en trygg tillgång till grundläggande förnödenheter som mat, vatten, bostad, värme och kläder, med mera.

Sociala rättigheter

Sociala rättigheter skyddar invånarens sociala handlingsförmåga. Invånare har till exempel rätt till en hälsa av högsta möjliga nivå. De ska skyddas från hälsovådliga och giftiga ämnen i naturen, kunna erhålla vård och att dra nytta av folkhälsofrämjande program mot missbruk, tuberkulos, utbredda cancerformer, med flera. De har rätt till ett tryggt familjeliv och att som barn skyddas mot övergrepp och exploatering i alla dess former.

Kulturella rättigheter

Kulturella rättigheter skyddar invånarens kulturella identitet. Invånare har rätt till grundskola. De ska inte på osakliga grunder uteslutas från högre utbildningar. Utbildning ska uppmuntra till en anda av respekt för de mänskliga rättigheterna. All invånare har rätt att delta i kulturlivet. De ska kunna fira kulturella högtider och delta i seder de identifierar sig med. Deras upphovsmannarätt ska vara skyddad. Invånare ska kunna dra nytta av forskningens framsteg och innovationer.

Barnets rättigheter

Barnets rättigheter är en särskild del av de mänskliga rättigheterna. De betonar det enskilda barnets ställning som fullvärdig invånare och rättighetsinnehavare, med unika åsikter, handlingsförmågor, behov och intressen. Ansvaret för barnets rättigheter bärs både av barnets vårdnadshavare och av samhällets aktörer, såsom stat, kommun och de enskilda myndigheterna.

Barnkonventionen, eller FN:s konvention om barnets rättigheter som den heter egentligen, definierar en internationell minimistandard som sedan den 1 januari 2020 gäller som lag i Sverige. Enligt konventionen har barnet en omfattande rätt att skyddas mot diskriminering, till exempel på grund av sitt kön, sitt utseende, sin nationella bakgrund eller inkomstnivån i det hushåll som barnet tillhör. Barnkonventionen skyddar även barnets rätt att framföra sina synpunkter. Det gäller inte minst när en kommun eller en myndighet planerar ett beslut som påverkar barnet. Då ska dessa synpunkter utgöra underlag för en fristående bedömning av vad som är för barnets bästa bland de beslutsalternativ som ligger för handen. Bedömningen ska även få betydelse i praktiken. Den ska nämligen beaktas i första hand (det vill säga tillskrivas ett avgörande intresse) under själva beslutsfattandet.

Andra viktiga bestämmelser i barnkonventionen handlar om barnets rätt till utveckling, barnets rätt att skyddas mot alla former av våld och barnets rätt att umgås med sina föräldrar.

Allmänna principer

Alla ha rätt till samma rättigheter och till lika skydd av rättigheterna oavsett exempelvis kön, ålder, etnicitet, religion, funktionsförmåga, sexuell läggning och könsöverskridande identitet. Vidare ska den som upplever att rättigheterna kränks kunna framföra klagomål och få upprättelse. Barnet har rätt till ett särskilt skydd. I barnkonventionen gestaltas detta bland annat med rätten till personlig utveckling, att få komma till tals och få sina intressen satta i första rummet, i relation till alla beslut som berör barnet. På motsvarande sätt har det inrättats särskilda regler gällande rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns också ett förstärkt skydd mot rasdiskriminering, diskriminering av kvinnor och mot tortyr i det internationella regelverket.

10 juni hissar vi regnbågsflaggan för allas lika värde

I juni uppmärksammas den årliga Pride-månaden runt om i världen. Den 10 -21 juni flaggar Länsstyrelsen med regnbågsflaggan på länsresidenset i Göteborg, för att visa vårt engagemang för allas lika värde och rättigheter. Flaggan är en symbol för HBTQI-rörelsen. Flaggans färger, rött, organge, gult, grönt, blått och violett, återspeglar mångfalden inom HBTQI-rörelsen.

Länsstyrelsen medverkar på West Pride

Den 10 juni inleddes också West Pride i Göteborg, där Länsstyrelsen medverkade med en öppen föreläsning på temat ”Hur skapar vi en trygg och inkluderande skolgång för HBTQI-elever?”.

West Pride-seminarium 10 juni: Hur skapar vi en trygg och inkluderande skolgång för HBTQI-elever? Länk till annan webbplats.

Flera unga HBTQI-personer berättade under föreläsningen om en ökad utsatthet i skolmiljön. Samtidigt delades kunskap och exempel på hur skolan kan bidra till en trygg miljö för alla. Frejaskolan berättade om hur de sedan ett år tillbaka genomgått utbildningar och kompetensutveckling och haft samtal med elever i årskurs 7-9 om HBTQI-personers livssituation. Skolan har nu en treårig handlingsplan och har blivit HBTQI-diplomerad för sitt arbete.

Länsstyrelsen deltog också i Prideparaden lördagen den 15 juni. Då tågar vi med budskapet "Staten för likabehandling och mänskliga rättigheter".

Uppmärksamma villkoren för HBTQI-personer

Länsstyrelsen har uppdraget att arbeta för att de mänskliga rättigheterna får genomslag på regional och lokal nivå. HBTQI-personer är en viktig målgrupp i arbetet med mänskliga rättigheter.

HBTQI är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med queera uttryck och identiteter och intersexpersoner.

Under året arbetar Länsstyrelsen på olika sätt med att uppmärksamma villkoren för och ge stöd till HBTQI-personer. Ett exempel på en sådan insats är att vi bjöd in statliga chefer i länet till en HBTQI-utbildning den 31 maj 2024.

HBTQI-insats för statliga chefer gav insikter Länk till annan webbplats.

Längre ner på den här webbsidan kan du läsa mer om vårt arbete med mänskliga rättigheter och demokrati.

Därför är juni Pride-månad

Juni är Pride-månad runt om i världen för att minnas Stonewallupproret som började i juni 1969 och som bidrog till att få fart på den tidens gayrättsrörelse. En av de första Pride-liknande demonstrationerna i Sverige ägde rum i Örebro 1972, bland annat under parollen "Kunskap raserar fördomar". RFSL i Sjuhärad har sammanställt en text om Pride från historia till nutid:

Om Pride, RFSL Sjuhärad Länk till annan webbplats.

Några viktiga årtal

Sverige har en lång historia av lagändringar och reformer för att stärka HBTQI-personers rättigheter. Här är några viktiga årtal:

  • 1979 avskaffar Socialstyrelsen homosexualitet som sjukdomsdiagnos.
  • 1987 läggs homosexuell läggning (senare ändrat till sexuell läggning) till bland diskrimineringsgrunderna i straffbestämmelsen om olaga diskriminering.
  • 2003 ges registrerade partners möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. En ny sambolag (2003:376) som omfattar både samkönade och olikkönade samboförhållanden träder i kraft.
  • 2013 avskaffas kravet på sterilisering vid ändrad könstillhörighet.

Genom att reflektera kring Sveriges historia kan vi se flera förbättringar för levnadsvillkoren för HBTQI-personer, men vi har fortfarande lång väg att gå. HBTQI-personer drabbas fortfarande av diskriminering och andra kränkningar i det svenska samhället, vilket är oacceptabelt. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet för lika rättigheter och möjligheter för HBTQI-personer.

Du kan läsa mer om den historiska utvecklingen av HBTQI-personers rättigheter i Sverige på regeringens webbplats

Historik om utvecklingen av hbtq-personers rättigheter i Sverige, Regeringen Länk till annan webbplats.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter

Alla offentliga aktörer bär ett gemensamt och enskilt ansvar för att de mänskliga rättigheterna respekteras, skyddas och realiseras. Det är en förutsättning för att invånaren – eller rättighetsinnehavaren – ska kunna hävda sin integritet, använda sin handlingsförmåga och begära sig värdig på lika villkor som den övriga befolkningen.

Det offentliga ansvaret för mänskliga rättigheter är inskrivet i regeringsformen och andra lagar. Det förstärks av Sveriges internationella åtaganden, som reglereras i konventioner som riksdagen och regeringen tillträtt, för hela den offentliga sektorn.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen kommer i kontakt med invånarens rättigheter på olika sätt. Det sker i vanliga upplysningsärenden eller under beslut om olika tillstånd. Det sker genom förebyggande verksamhet på det sociala området, till exempel de våldsförebyggande uppdragen. Det sker även genom verksamhet som på sikt underlättar alla invånares vardag, som samhällsplanering eller integration.

När vi kommer i kontakt med frågor om de mänskliga rättigheterna ska vi inte ta för givet att invånaren själv har en förmåga att försvara dem, eller att hen inte möter särskilda hinder eller svårigheter för att använda dem. Därför är det viktigt att arbeta systematiskt. Eventuella risker eller tillkortakommanden ska undanröjas innan det leder till kränkningar eller värre problem.

Ju större handlingsutrymmet är, ju högre påverkan kan ett proaktivt arbete med de mänskliga rättigheterna få. Därför söker vi samsyn och samarbete med kommuner och andra aktörer i länet kring de mänskliga rättigheternas betydelse och arbetssätt.

Regeringen har även betonat att Länsstyrelsen har en viktig roll för att de mänskliga rättigheterna når genomslag på regional och lokal nivå. Vi ska alltid ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i verksamheten och samtidigt utgöra ett stöd för kommunernas eller andra aktörers arbete på området.

Rättighetsbaserat arbetssätt

Det rättighetsbaserade arbetssättet är en metod för att ta hänsyn till de mänskliga rättigheterna i pågående verksamhet. Metoden utvecklades av FN:s utvecklingsorgan under 2000-talet och har successivt spritt sig bland offentliga aktörer.

Länsstyrelsen tillämpar ett rättighetsbaserat arbetssätt i flera frågor. Tillvägagångssättet är en enkel men princip-fast modell. Först klargör handläggare på myndigheten verksamhetens samband med de mänskliga rättigheterna. Därefter inhämtar handläggarna uppgifter om invånarnas perspektiv på det sambandet. Uppgifterna analyseras och med stöd i slutsatserna tillämpar myndigheten rättssäkra medel för att förebygga risker eller motverka befintliga brister inom ansvarsområdet.

Länsstyrelsernas modell bygger också på beprövade rekommendationer för ett systematiskt genomförande av arbetssättet. Ledningen har ett ansvar för att arbetssättet införlivas i de ordinarie lednings- och uppföljningsrutinerna. Det bör finnas en kontinuerlig kompetensutvecklingsplan, som inkluderar chefer men även strateger och handläggare. Myndigheten bör inrätta en särskilt sakkunnig på området, med brett handlingsutrymme vad det gäller stöd och rådgivningsinsatser på myndigheten.

Länsstyrelserna har också utarbetat ett generellt verktyg för det rättighetsbaserade arbetssättet, avsett som ett grundläggande stöd för den organisation eller verksamhet som ännu inte utvecklat en egen policy eller ansats till frågan.

Mänskliga rättigheter – metodstöd för rättighetsbaserat arbetssätt Pdf, 3.1 MB.

Jämlikhet i praktiken – metodstöd för en antirasistisk praktik

För att underlätta praktisk tillämpning tar länsstyrelserna också fram specifika metodstöd för olika verksamhetsområden eller kopplat till vissa diskrimineringsgrunder. Jämlikhet i praktiken – metodstöd för en antirasistisk praktik är ett exempel på det. Det är ett verktyg för att uttryckligt integrera jämlikhet kopplat till diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet i beslutsfattande, planering och utförande.

Jämlikhet i praktiken – metodstöd för en antirasistisk praktik Länk till annan webbplats.

Filmade föredrag på temat "Att motverka rasism i arbetslivet"

Som ytterligare inspiration och stöd har Länsstyrelsen Västra Götaland satt samman ett material med filmade föredrag från konferensen Integrationsforum 2022. I filmen föreläser representanter från Changers Hub i Göteborg och Kitimbwa Sabuni, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen Stockholm, på temat "Att motverka rasism i arbetslivet". Använd gärna filmerna som stöd i din verksamhet tillsammans med metodstödet "Jämlikhet i praktiken - metodstöd för en antirasistisk praktik", som du hittar här ovan.

Filmade föredrag på temat "Att motverka rasism i arbetslivet" Länk till annan webbplats.

Att skapa en god arbetsmiljö för hbtq-personer

Vad kännetecknar en inkluderande arbetsplats och en arbetsmiljö som hbtq-personer uppfattar som god? Hur ser den organisatoriska och sociala arbetsmiljön ut för hbtq-personer? Det svarar den här föreläsningen på. Du tar del av evidensbaserade råd och tips, erfarenheter och exempel på hur du kan skapa en inkluderande arbetsplats. Föreläser gör Sara Andersson, postdoktor, från Stockholms universitet, och Andrea Eriksson, docent, Kungliga Tekniska Högskolan.

Föreläsningen bygger på en kunskapssammanställning som Myndigheten för arbetsmiljökunskap, KTH och Stockholms universitet har tagit fram. Sammanställningen fokuserar på både främjande och hindrande faktorer kring arbetsmiljön för hbtq-personer.

Föreläsningen arrangerades av Länsstyrelsen Västra Götaland i samband med West Pride 2023. Arbetsmiljöverket fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och sammanfatta befintlig forskning som utförts om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för hbtq-personer. I litteraturöversikten har intersexpersoner organisatoriska och sociala arbetsmiljö inte kartlagts.

Hur väl lever vi upp till åtaganden inom mänskliga rättigheter?

FN har inrättat granskningsorgan, kommittéer, för de mänskliga rättigheterna. De bedömer hur väl Sverige och andra länder som tillträtt konventioner lever upp till sina folkrättsliga åtaganden för mänskliga rättigheter. Granskningarna sker omkring var fjärde eller femte år och leder till synpunkter och rekommendationer från kommittéerna kring nationella framgångar, utmaningar och förbättringsområden.

Lägesbilder med statistik på nationell, regional och lokal nivå

Länsstyrelsen har under 2023 tagit fram lägesbilder över hur Sverige lever upp till ett urval rättigheter. Lägesbilderna visar hur det ser ut för hela Sverige men också för varje enskilt län. Här presenteras statistik indelad efter kön, ålder och födelseregion inom områdena:

  • rätt till tillfredställande levnadsstandard
  • rätt till arbete
  • rätt till utbildning.

Lägesbilderna ska fungera som underlag för dialog och utveckling inom området, både på nationell och regional nivå.

På tal om statistik och mänskliga rättigheter (publikation) Öppnas i nytt fönster.

Under hösten 2022 har länsstyrelsen Västra Götaland kartlagt länet utifrån mänskliga rättigheter och demokrati. Kartläggningen består av två delar. Den första delen beskriver kommunernas arbete med mänskliga rättigheter och demokrati. Den andra delen beskriver läget i länet och hur läget har utvecklats över tid, genom ett antal statistiska indikatorer. Läs mer i rapporten:

Mänskliga rättigheter och demokrati i Västra Götaland (publikation) Länk till annan webbplats.

Du kan också ta del av en kortversion av rapporten:

Kortversion av "Mänskliga rättigheter och demokrati i Västra Götaland" (pdf) Pdf, 7.8 MB.

Så gör vi vardag av mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter ska finnas med i ärendehandläggning och beslutsfattande, när vi arbetar med tillsyn eller ger råd och information. Vi ska också uppmärksamma kommuner och andra aktörer på deras ansvar för de mänskliga rättigheterna, särskilt skyddet mot diskriminering.

För att lyckas med det måste vi ge medarbetarna kunskap och verktyg så att de själva kan hitta kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och det egna arbetsområdet. Genom arbetet med mänskliga rättigheter bidrar vi till ett socialt hållbart samhälle.

Vår strategi kan sammanfattas så här:

  • Mänskliga rättigheter ska vara en naturlig del av ordinarie verksamhet. Det ska inte  betraktas som något som görs utöver ordinarie arbetsuppgifterna.
  • Mänskliga rättigheter ska finnas med från planering och genomförande till uppföljning och resurstilldelning. Medarbetarna ska ha kunskap och verktyg som hjälper dem att se hur mänskliga rättigheter knyter an till det egna arbetsområdet.

En handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet

Vi har tagit fram en handlingsplan för jämställdhet och jämlikhet för att visa vårt arbete med de mänskliga rättigheterna.

Handlingsplan för Länsstyrelsens arbete med jämställdhet och jämlikhet 2014-2017 (publikation) Länk till annan webbplats.

Handlingsplanen innefattar vårt arbete med:

  • Jämställdhet  och jämställdhetsintegrering
  • Ickediskriminering
  • Barns rättigheter, barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser
  • Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning
  • Folkhälsa
  • Nationella minoriteters rättigheter

Målet med handlingsplanen är att arbetet med de mänskliga rättigheterna ska genomsyra länsstyrelsernas verksamhet och att förhållningssättet ska vara gemensamt för hela Länsstyrelsen.

Demokrati

Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet. Målet för regeringens demokratipolitik är en levande demokrati som är uthållig, kännetecknas av delaktighet och där möjligheterna till inflytande är jämlika.

Information om mänskliga rättigheter på andra webbplatser

Mänskliga rättigheter i offentlig sektor

Länsstyrelsernas webbplats med stödmaterial för dig som arbetar inom offentlig sektor och vill påbörja eller fördjupa arbetet med rättighetsfrågor. Här hittar du bland annat stöd inom rättighetsbaserade metoder och förhållningssätt och webbutbildningar inom till exempel barns rättigheter, rasism och funktionsrätt.

Webbplatsen Mänskliga rättigheter i offentlig sektor Länk till annan webbplats.

Länsstyrelserna har tagit fram en digital utbildning rasism i arbetslivet. Där kan du ta del av hur normer kring hudfärg begränsar människor i arbetslivet

Webbplatsen Rasism i arbetslivet Länk till annan webbplats.

United Nations Human Rights

Webbplats för kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Omfångsrikt och stundtals krävande material från FN om de mänskliga rättigheternas ställning runt om i världen, FN:s insatser på området och massvis med fördjupning på olika rättighetsteman. Huvudspråk på sajten är engelska, med mycket material har översatts till de andra FN-språken.

Webbplatsen United Nations Human Right Länk till annan webbplats.

Regeringen

På regeringens webbsida för mänskliga rättigheter finns offentliga nyheter, information om Sveriges internationella åtaganden, internationell granskning av Sverige, UD:s rapporter om mänskliga rättigheter i andra länder, det nationella arbetet för mänskliga rättigheter, med mycket mera.

Fakta om mänskliga rättigheter, regeringen Länk till annan webbplats.

Diskrimineringsombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannens webbplats har information om den svenska diskrimineringslagen, hur en går till väga för att väcka ett klagomål om diskriminering, samt olika metoder för att förebygga diskriminering i skolan, på arbetsplatsen, och inom andra samhällsområden.

Webbplatsen Diskrimineringsombudsmannen Länk till annan webbplats.

Barnombudsmannen

På Barnombudsmannens webbplats hittar du information om barnets rättigheter och barnkonventionen, statistik om barn och ungas uppväxtvillkor, Barnombudsmannens rapporter om uppväxtvillkor i Sverige, material från FN:s kommitté för barnets rättigheter översatt till svenska, med mera.

Webbplatsen Barnombudsmannen Länk till annan webbplats.

Myndigheten för delaktighet

På Myndigheten för delaktighets webbplats hittar du information om tillgänglighet i samhället. Webbplatsen innehåller också mycket information om det offentligas ansvar och arbete enligt konventionen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Webbplatsen Myndigheten för delaktighet Länk till annan webbplats.

Forum för levande historia

Forum för levande historia tillhandahåller information och utbildningsmaterial om angrepp på de mänskliga rättigheterna i modern tid, såsom förintelsen, folkmorden i Bosnien och Rwanda, med mera. På webbplatsen kan du också orientera dig i frågor om rasism i det svenska samhället och mycket mer.

Webbplatsen Forum för levande historia Länk till annan webbplats.

Kontakt

Dela sidan:

Landshövding

Sten Tolgfors

Besöksadress

Se Kontakta oss

Postadress

403 40 Göteborg

Organisationsnummer

202100-2361

Följ oss