Kunskapsstöd – mäns våld mot kvinnor
Här hittar du länkar till kunskapsstöd och fördjupning inom olika områden som omfattas av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Syftet är att ge dig rätt förutsättningar för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbetssätt.
Kunskapsstödet du hittar här kan användas för att bidra till ett aktivt och förebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Genom att arbeta på alla dessa nivåer samtidigt kan vi förhindra våld innan det ens uppstår. Det handlar om att
- öka och sprida kunskap för att förändra normer i hela befolkningen (universell prevention)
- rikta insatser till riskgrupper (selektiv prevention)
- ge stöd och behandling till dem som redan är utsatta eller utövar våld (indikativ prevention).
Förebygga mäns våld mot kvinnor
Det våldsförebyggande arbetet är en del av jämställdhetsarbetet och utgår ifrån en genusförändrande ansats. Det innebär att förändra och vidga normer kopplade till kön och sexualitet. Det våldsförebyggande arbetet har tydliga kopplingar till det brottsförebyggande arbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Webbutbildning: förebygga våld, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Handboken Inget att vänta på, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd: Kartläggning av tre våldstyper, Brottsförebyggande rådet Länk till annan webbplats.
Arbete hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, Skolverket Länk till annan webbplats.
Sexualitet, samtycke och relationer, Skolverket Länk till annan webbplats.
Möta barn i skyddat boende
Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag i att arbeta för att ge stöd till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Det gör vi genom insatser för att öka kunskapen om lagstiftningen som har stärkt rättigheterna för barn och vuxna med placering i skyddat boende. Lagstiftningen ändrades i april 2024.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Skyddat boende, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Boende för våldsutsatta, Sveriges kommuner och regioner (SKR) Länk till annan webbplats.
Tillstånd för skyddat boende, Inspektionen för vård och omsorg (IVO) Länk till annan webbplats.
SAMS - Samverkan placerade barn och ungas kontinuerliga skolgång Länk till annan webbplats.
Ändra beteende hos våldsutövare
Länsstyrelsen arbetar för att ge stöd till yrkesverksamma som arbetar gentemot personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld. Målet är att kunskapsstödet ska hjälpa yrkesverksamma i arbetet med att ändra dessa personers beteende och att arbetet ska ske med beaktande av säkerheten för den våldsutsatta.
Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tidigare tagit fram vägledning för arbetet med socialtjänstens lagändring för arbetet med våldsutövare. Bland annat filmer där du får information, kunskap och forskning på området. Även andra aktörer som Sveriges kommuner och regioner och Uppsala universitet har tagit fram kunskapsstöd.
Andra aktörers kunskapsstöd inom området
Personer som utövar våld i nära relationer, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Att arbeta med våldsutövare, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Förändra beteende hos våldsutövare, Sveriges kommuner och regioner Länk till annan webbplats.
Nationell telefon: Välj att sluta, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
S-BIN, att motivera våldsutövare till insatser
Länsstyrelsen har tillsammans med polisen och socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, tagit fram en modell för samverkan, kallad S-BIN (Samverkan- Brott I Nära relation). Syftet är att redan vid ett polisingripande för oro eller misstanke om våldsutövande, fånga upp våldsutövarens motivation till förändring av det våldsamma beteendet, detta eftersom motivationen oftast är högre vid själva ertappandet. Modellen innebär att polisen efterfrågar våldsutövarens samtycke till att överlämna kontaktuppgifter till socialtjänstens öppenvård för våldsutövare, som då skyndsamt tar kontakt med våldsutövaren för vidare samtalsstöd.
Maila till socialhallbarhet.vastmanland@lansstyrelsen.se om du önskar ta del av samverkansplanen för S-BIN.
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i ungas nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Ungas utsatthet för våld, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck
När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld i nära relationer, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Webbstöd: För yrkesverksamma, Uppsala universitet Länk till annan webbplats.
Arbetsplatsens roll mot våld i nära relationer, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Våldsutsatthet, Myndigheten för funktionshinder och delaktighet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot äldre, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Barn som upplever våld
Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Våld mot barn, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: våld mot barn, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Våld & övergrepp, Stiftelsen Allmänna Barnhuset Länk till annan webbplats.
Våld i ungas kärleksrelationer
Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen. Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna ofta finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Nationella samordningen mot hedersrelaterat våld och förtryck Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Hedersrelaterat våld och förtryck, Barnafrid Linköpings universitet Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Hedersrelaterat våld och förtryck, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Webbutbildning: Könsstympning, Socialstyrelsen Länk till annan webbplats.
Stödtelefon: Vägledning i ärenden, Nationellt centrum mot hedersförtryck Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel
Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Här hittar du information och stöd från olika aktörer:
Sex mot ersättning och sexuell exploatering barn och unga, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Sex mot ersättning vuxna, Kunskapsguiden Länk till annan webbplats.
Prostitution och människohandel, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel
Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.
Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.
Metodstöd i arbetet med personer utsatta för ekonomiskt våld i nära relation
Ekonomiskt våld i nära relationer är inget nytt fenomen, men det har hittills tenderat att komma i skymundan, då det i första hand är skyddsaspekten som prioriteras när en våldsutsatt söker hjälp för första gången. Det ekonomiska våldet får dock stora negativa konsekvenser för den våldsutsatta, både medan relationen pågår och efteråt. Våldet kan till exempel ta sig uttryck i att våldsutövaren kontrollerar hur partnern använder pengar, eller förorsakar att partnern blir skuldsatt.
Metodstödet ger en bild av hur det ekonomiska våldet ser ut, och vad som gäller vid bedömning av ekonomiskt bistånd och samtidig utsatthet för våld. Juridiska aspekter som har betydelse i en relation samt vid en separation och tiden därefter gås igenom, samt information om vilken hjälp som finns att få om man blivit skuldsatt.
Kartläggning av ekonomiskt bistånd utifrån ett jämställdhetsperspektiv
Kartläggningen färdigställdes i april 2020 och syftar till att synliggöra vikten av att arbeta jämställdhetsintegrerat i handläggningen av försörjningsärenden samt att rutinmässigt fråga klienter som uppbär försörjningsstöd huruvida det förekommer våld i relationen eller inte. Avsikten är att kartläggningen ska kunna vara ett stöd för att stärka sitt arbete med de här frågorna.
Att främja jämställdhet och motverka våld Länk till annan webbplats.
Kvinnor i missbruk och beroendes upplevelser av våld i nära relation
Mäns våld mot kvinnor är ett av våra mest akuta samhällsproblem. Våld mot kvinnor förekommer i hela samhället, oberoende av klass, religion, etnicitet, funktionsvariation, ålder och social status. Behoven av stöd kan dock se olika ut beroende på olika strukturella sårbarheter. En strukturell sårbarhet är att ha ett beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel.
En grupp som behöver uppmärksammas mer är kvinnor med ett pågående missbruk som också är utsatta för våld i nära relation. Länsstyrelsen Västmanland har därför initierat en studie som har utförts av Mälardalens högskola. Olika verksamheter som möter våldsutsatta kvinnor med missbruk för behandling och krisstöd i länet har erbjudit kvinnor i deras verksamhet att delta i studien. Studiens resultat visar att kvinnor som har problem med missbruk och beroende är mer våldsutsatta än andra kvinnor och den påvisar vikten av att utreda och behandla missbruk och våldsutsatthet parallellt.