Utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Utrikes födda har överlag svårare att etablera sig, och kvinnor möter betydligt fler hinder jämfört med män. Genom regeringsuppdraget Utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden (UKEPA) ska Länsstyrelsen tillsammans andra statliga myndigheter fördjupa samverkan mellan myndigheterna och därmed minska hindren.
Länsstyrelsen ska i sitt regeringsuppdrag att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering prioritera utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden. Bakgrunden är att målgruppen under lång tid fått mindre, kortare och billigare arbetsmarknadsinsatser trots att de har störst behov.
Länsstyrelsen har därför tillsammans med flera andra statliga myndigheter fått i uppdrag att förbättra och fördjupa samverkan mellan statliga myndigheter. En rapport från Arbetsförmedlingen visar att målgruppen faller mellan stolarna i myndighetsbyråkrati och vilka åtgärder som behöver vidtas. Analysen pekar på ett antal ”glapp och tapp” som sker på grund av myndigheters oförmåga att samverka. Glappen fortsätter sedan i målgruppens möten med olika kommunala förvaltningar, civilsamhället, näringslivet och regionen. Sveriges Kvinnoorganisationer beskriver också en rad utmaningar som de utrikesfödda kvinnorna möter.
Utrikes födda kvinnor, Sveriges kvinnoorganisationer Länk till annan webbplats.
För att lyckas krävs samverkan mellan Arbetsförmedling, Migrationsverket, Försäkringskassan, kommunens socialtjänst, barnomsorg, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenhet med flera.
- Länsstyrelsen har skapat ett nätverk som består av flera myndigheter, de flesta av länets kommuner som representeras av olika förvaltningar. De som samhandlar har ansvar för utbetalning av försörjningsstöd, föräldraskapsgrupper, arbetsmarknadsfrågor (praktikplatser), SFI-undervisning, barnomsorgsplanering, integration, hedersförtryck mm. Regionens handläggare som ansvarar för kompetensförsörjning. Civilsamhällesorganisationer som Röda Korset, Rädda barnen, Svenska kyrkan, kvinnojouren som driver verksamhet för målgruppen. Näringslivsaktörer som arbetar med socialt företagande och socialt ansvarstagande. Nätverket har haft fler workshops som syftat till att lösa de komplexa problem som ingen klarar ensam. Länsstyrelsens roll är att skapa en arena för samverkan och få alla dessa aktörer att arbeta mot samma mål.
- Landshövdingen leder Samverkansrådet för Social hållbarhet där utrikesfödda kvinnors etablering är en prioriterad samhandlingsprocess. De högsta ledarna i länet har enats om att samhandla i denna fråga. De efterfrågar resultat och Länsstyrelsen följer utvecklingen med mätbara indikatorer
- Intern samverkan på Länsstyrelsen mellan jämställdhet, mänskliga rättigheter och integration.
- Samverkan mellan Länsstyrelser i Sverige.
Kvinna in i Sverige
Länsstyrelsen i Västmanland drev ett ESF-projekt Kvinna in i Sverige 2019 –2022 i samverkan med fem kommuner i länet. Metoder och arbetssätt utvecklades under perioden som fortfarande är högaktuella. De beskrivs i en stoymap.