Krisberedskap
Länsstyrelsens roll i krisberedskapen är att samordna det regionala arbetet – före, under och efter en samhällsstörning.
Under en samhällsstörning ska Länsstyrelsen samverka, samordna och stödja länets aktörer för att inrikta samhällets åtgärder och resurser så att konsekvenserna för samhället blir så små som möjligt.
Vi ska verka för att:
- nödvändig samverkan kontinuerligt sker inom länet och med närliggande län
- samordna verksamhet mellan kommuner, regioner och myndigheter under en kris
- information till allmänhet och media samordnas
- inrikta och prioritera statliga och internationella förstärkningsresurser efter beslut från regeringen.
Länsstyrelsen arbetar också med förebyggande åtgärder för att förhindra att en samhällsstörning uppstår, begränsa skadeverkningarna av en samhällsstörning och kunna återföra erfarenheter efter en samhällsstörning.
Samverkan i länet
När en allvarlig samhällsstörning inträffar är det viktigt att alla aktörer vet vad de ska göra och hur vi ska arbeta tillsammans. Därför arbetar vi med samverkan i länet. Vi arbetar i arbetsgrupper och nätverk som utgår från vår samordningsgrupp och vårt regionala krishanteringsråd.
U-Sam
U-Sam, Krisberedskap i Västmanland, består av representanter från länets tio kommuner, räddningstjänst, polis, Region Västmanland, Försvarsmakten, SOS Alarm AB, Sveriges Radio P4, Trafikverket, Svenska kyrkan och Länsstyrelsen, som är sammankallande.
Kriskommunikation
Arbetsgruppens uppdrag är att vidmakthålla och utveckla förmågan till samordnad kommunikation före, under och efter en samhällsstörning. Detta omfattar krisberedskap såväl som höjd beredskap.
Arbetsgruppen tar också fram upplägg för kriskommunikationsnätverkets träffar.
Civilt försvar
Arbetsgruppens uppdrag är att samordna, fördela planering, prioritera åtgärder och utveckla länets civila förmåga inför och under höjd beredskap. Arbetet sker inom ramen för utvecklingen det svenska totalförsvaret.
Civilt försvar är den civila verksamhet som myndigheter, kommuner och regioner bedriver, tillsammans med Försvarsmakten, näringslivet och det civila samhället, i syfte att förbereda Sverige för krig.
Utbildning och övning
Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram, genomföra och utvärdera de utbildningar och övningar som beskrivs i utbildnings- och övningsplanen.
I uppdraget ingår att regelbundet revidera utbildnings- och övningsplanen samt identifiera behov av nya utbildningar och övningar utifrån styrgruppens inriktning av U-Sams verksamhet.
Rakel
Arbetsgruppens uppdrag är att vidmakthålla och utveckla U-Sams förmåga att använda Rakel i vardag såväl som vid samhällsstörningar i krisberedskap och höjd beredskap.
Krisstöd
Arbetsgruppens uppdrag är att utveckla ett bättre stöd mellan kommunernas krisstödsgrupper samt att implementera övergripande utveckling inom krisstöd i U-Sam.
Kriskommunikation
Syftet med kriskommunikationsnätverket är att föra samman de personer som vid en samhällsstörning ska arbeta med samordning av kommunikation. Målet är att genomföra nätverksträffar där denna målgrupp får kompetensutveckling för sin roll som kommunikatör vid en samhällsstörning i form av exempelvis föreläsning och övning.
Älvsamordning
Syftet med nätverket är att skapa kontaktvägar mellan reglerare och geografiskt områdesansvariga. Detta för att underlätta samverkan vid inträffade höga eller låga flöden. Nätverket kan också genomföra viss övningsverksamhet för att öka kunskapen om varandras ansvar och roller. Älvsamordningsgruppen träffas fysiskt två gånger/år.
Säkerhetsskydd
Målet är att öka U-Sams aktörers förmåga inom säkerhetsskydd.
Räddningschefer
Räddningstjänsterna är sammankallande.
Frivilliga
Målet är att utveckla förmåga att lokalt och regionalt använda och stimulera frivilligresurser.
Krisstöd
Syftet med krisstödsnätverket är att föra samman de personer som vid en samhällsstörning ska arbeta med krisstöd. Målet är att genomföra nätverksträffar där denna målgrupp får kompetensutveckling för sin roll inom krisstöd vid en samhällsstörning i form av exempelvis föreläsning och övning.
Kommunens ansvar vid samhällsstörning
Ansvaret att hantera en extraordinär händelse stannar alltid hos kommunen. Det geografiska områdesansvaret innebär att:
- Kommunen ska arbeta för att samordning sker inom kommunen mellan exempelvis kommunen, företag, landsting, polis och andra myndigheter.
- Kommunen ansvarar för att information ges till kommuninvånarna.
Välinformerade och engagerade invånare är en viktig tillgång vid en samhällskris. Kommunens invånare har ett eget ansvar att vara förberedda vid en samhällsstörning.
För att kunna hantera händelser som avviker från det normala ska kommunerna bland annat:
- Upprätta risk- och sårbarhetsanalyser: Kommunen ska varje ny mandatperiod göra en risk- och sårbarhetsanalys. Den är grunden för alla krishanteringsplaner. Syftet med analyserna är bland annat att öka beslutsfattarnas och allmänhetens kunskap om kommunens sårbarheter.
- Ha en plan för hantering av extraordinära händelser: En plan ska fastställas varje ny mandatperiod för hur kommunen ska hantera en extraordinär händelse.
- Genomföra utbildningar och övningar: Kommunen ska regelbundet utbilda och öva med politiker och tjänstemän i kommunen.
- Rapportera lägesbild till Länsstyrelsen: Kommunen ska informera och rapportera Länsstyrelsen om vad de gör för att minska riskerna och öka förmågan att hantera en kris.
- Säkerställa höjd beredskap: Kommunen ska säkerställa att VMA (Viktigt meddelande till allmänheten) kan sändas via anläggningar för utomhusvarning genom att ljudsändare underhålls samt säkerställa att krisledningen inom kommunen har grundläggande kunskaper om kommunens uppgifter vid höjd beredskap.
- Ha ett geografiskt områdesansvar och verka för samordning: Kommunen ska verka för samordning av krisberedskapen med landsting, organisationer, företag och de statliga myndigheter inom kommunen. Det kan exempelvis ske genom konferenser och nätverksträffar samt att under en kris informera och rapportera Länsstyrelsen om läget i kommunen.
- Ha en ledningsplats som är försörjd av reservkraft
- Ha en räddningscentral för bakre ledning för räddningstjänsten
Kommunen ska ha funktion för samordning
Din kommun ska ha en funktion för samordning av krisberedskapsarbetet. Rollen kallas ofta säkerhets- eller beredskapssamordnare. Kommuner och landsting får ett ekonomiskt stöd av staten för att bygga upp samhällets krisberedskap.
Ersättning för krisberedskap
Det är beslutat i en överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten att kommunerna får ersättning för sitt krisberedskapsarbete. Ersättningen kan bland annat användas för att kunna genomföra risk- och sårbarhetsanalyser, utbildningar, övningar, konferenser, nätverksträffar eller för att anlita en konsult för utvecklingsarbete. En del av den statliga ersättningen till kommunerna får användas till personalkostnader för säkerhets- eller beredskapssamordnare.
Samlat stöd till kommuner, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Länk till annan webbplats.
Ekonomiskt stöd för ledningsplats
Kommuner kan också söka statsbidrag via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att upprätta en kommunal ledningsplats som är försörjd av reservkraft.
Ledningsplatser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Länk till annan webbplats.
Stöd av experter och statliga resurser från Länsstyrelsen
Om en händelse inträffar kan Länsstyrelsen ge stöd med exempelvis experter eller statliga resurser. Dessutom har Länsstyrelsen ansvar att stödja och följa upp kommunernas beredskapsförberedelser.
Länsstyrelsen följer varje år upp kommunernas krisberedskaps- och säkerhetsarbete. Det gör vi i uppdrag av regeringen.
Det Länsstyrelsen följer upp är att kommunernas arbete följt lagen och att pengarna har gjort nytta. Resultaten rapporteras till regeringen via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Om en kommun inte har fullgjort sina uppgifter kan MSB på förslag av en länsstyrelse besluta att ersättningen ska reduceras.
Länsstyrelsen eller ett annat statligt organ kan ta över kommunal räddningstjänst vid omfattande räddningstjänstinsatser. Länsstyrelsen har även ett operativt ansvar vid en kärnteknisk olycka.