Risk- och sårbarhetsanalys

Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att genomföra regionala risk- och sårbarhetsanalyser. Det handlar om att identifiera och analysera hot och risker som kan leda till svåra påfrestningar för samhället.

Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att minska sårbarheten i samhället och öka beredskapen för att kunna hantera eventuella kriser. Genom vårt arbete höjs kunskapen kring länets riskbild vilket gör oss mer förberedda på att hantera en kris om den skulle uppstå.

Alla statliga myndigheter, regioner och kommuner arbetar med risk- och sårbarhetsanalyser. Tillsammans bidrar vi alla till att skapa ett mer robust och motståndskraftigt samhälle.

Vad är en risk- och sårbarhetsanalys?

Arbetet med risk och sårbarhet handlar om att identifiera och analysera hot och risker som kan leda till svåra påfrestningar för samhället. Det kan handla om allt från skogsbränder och jordskalv till utbrott av pandemier eller kemikalieutsläpp. Vi har ett förändrat säkerhetspolitiskt läge i Sverige som gör att vi nu också ska planera för en situation med höjd beredskap och i yttersta fall även krig.

Inom krisberedskapen jobbar vi för att samhället ska fortsätta att fungera även i krissituationer. Det finns flera exempel på verksamheter som är särskilt viktiga för att samhället ska fungera, så kallade samhällsviktiga verksamheter. Energiförsörjning och hälso- och sjukvård är exempel på områden där det finns verksamheter som alltid måste fungera. Genom att jobba förebyggande med krisberedskap, risk och säkerhet kan verksamheterna göras mer motståndskraftiga och samhället blir mer robust.

Vidare handlar arbetet med risk- och sårbarhetsanalys om att analysera vilken förmåga samhället har att hantera olika typer av samhällsstörningar. Med hjälp av analysen kan vi få sedan få en uppfattning över vilka sårbarheter och brister som finns relaterat de hot och risker som identifierats.

I redovisningen av risk- och sårbarhetsanalysen, presenteras också åtgärdsförslag i syfte att minska de hot och risker som finns och på så sätt stärka länets krisberedskap.

Vad gör Länsstyrelsen?

Länsstyrelsen ska vartannat år redovisa en regional risk- och sårbarhetsanalys till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Analysen ska uppmärksamma risker och sårbarheter dels inom våra geografiska områdesansvar, det vill säga länet, och dels inom vår egen verksamhet.

Vårt uppdrag innefattar också att samla in kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser och på lämpligt sätt använda dessa till det regionala risk- och sårbarhetsanalysarbetet.

Risker i Västmanlands län

Översvämningar inträffar då marken är vattenmättad och inte kan ta hand om det överskott som kommer i form av mycket regn eller snösmältning. Andra faktorer som kan påverka risken för översvämning är markens förmåga att absorbera vatten, dagvattensystemens kapacitet, havet och sjöarnas nivå, tappningsmängder vid dammar samt de vindar som råder.

Länsstyrelsens roll är att samordna de organisationer och aktörer som kan beröras av en översvämning. Detta sker i så kallade älvsamordningsgrupper som träffas regelbundet och som sammankallas vid behov. En älvsamordningsgrupp arbetar med avrinningsområdet som geografiskt område och består exempelvis av länsstyrelser, kommuner, räddningstjänster, vattenreglerare, Trafikverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och SMHI.

Om älvsamordningsgrupperna på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen följer prognoser och varningar gällande väder och vatten från SMHI, som en förberedande åtgärd för en eventuell översvämning.

Du har ett grundläggande ansvar

Som fastighetsägare har du ett eget ansvar att skydda dig själv och din egendom. Det innebär att du själv ska genomföra och bekosta olika åtgärder för att begränsa skador som kan uppstå vid en översvämning. Det är först när du inte klarar av att hantera händelsen som det offentliga går in och stöttar dig.

Hur kan du förbereda dig?

Bor du låglänt nära vatten kan det vara bra ha att ha en viss beredskap för att lindra konsekvenserna om vattnet börjar stiga. Misstänker du att det finns risk för översvämning är det viktigt att du följer väderprognoserna där SMHI utfärdar varningar.

SMHI:s väderprognoser Länk till annan webbplats.

Din kommun kan också ge information om hur vattenläget ser ut och när en eventuell översvämning beräknas nå ditt område. Många gånger lägger kommunen ut information på sin webbplats.

Tips på hur du kan skydda din fastighet mot översvämningar Länk till annan webbplats.

Bygg översvämningsskydd

Tillfälliga barriärer kan stoppa en mindre översvämning. Det enklaste är att bygga en sand- eller jordvall och täcka den med plast. Man kan också använda sandsäckar. Fundera ut i förväg var du har det bästa läget för en tillfällig barriär, så att den skyddar det du tycker är viktigast. Ta bort barriären så snart översvämningsrisken är över.

Praktisk information om hur du bygger översvämningsskydd Länk till annan webbplats.

Vissa åtgärder kräver tillstånd eller anmälan

Du behöver inte tillstånd att bygga tillfälliga vallar runt din fastighet om det invallade området är mindre än 500 kvadratmeter. Men bygger du vallar för att varaktigt skydda ett område mot översvämningar kräver det tillstånd. Med varaktigt skydd menar vi en period som sträcker sig längre än ett år.  

Bygger du vallarna i ett vattenområde, ett område som vissa tider på året är täckt med vatten som exempelvis våtmarker eller en strandkant, räknas det som en vattenverksamhet. Det innebär att du behöver göra en anmälan om storleken på det invallade området är större än 500 kvadratmeter.

Ett område som översvämmas vid ett extremt vattenstånd räknas inte som ett vattenområde. Är du osäker på vad som gäller i ditt fall kan du kontrollera med Länsstyrelsen om dina tänkta åtgärder är tillstånds- eller anmälningspliktiga.  

Skicka din anmälan till vastmanland@lansstyrelsen.se
Beskriv vad, var och hur du tänker bygga vallen. Skicka gärna med en kartskiss.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd och beredskap

Telefon: 010-224 90 00 (växel)