Risk för vattenbrist i Västmanlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Kärnenergiberedskap

Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid hot om utsläpp från en kärnteknisk anläggning. I vårt ansvar ingår också information till allmänheten, sanering och strålningsmätning.

Skydda människor och miljö

Länsstyrelsens viktigaste uppgift vid en kärnteknisk olycka är att skydda människor, djur och miljö mot strålning. Därför har vi ett regionalt beredskapsprogram som beskriver hur vi ska hantera en av en kärnteknisk olycka tillsammans med andra aktörer.

Vad är en kärnteknisk anläggning?

Det kan till exempel vara en anläggning för utvinning av kärnenergi (Forsmarks kärnkraftverk i Uppsala län är det som ligger närmast Västmanland) eller en anläggning för framställning, hantering eller bearbetning av kärnämne (exempelvis kärnbränslefabriken Westinghouse i Västerås).

Information till allmänheten

Länsstyrelsen ska se till att information når ut till alla som kan vara påverkade av olyckan. Vi berättar vad som har hänt och hur du ska göra för att skydda din hälsa. Länsstyrelsen beslutar med stöd av expertmyndigheter om rekommendationer till allmänheten.

Sanering och strålmätning

Sanering av miljön efter en kärnteknisk olycka är också Länsstyrelsens ansvar. Det handlar om göra åtgärder så att mark, vatten, anläggningar och bebyggelse som har förorenats kan användas igen. Länsstyrelsen ansvarar också för strålningsmätning efter en kärnteknisk olycka.

Beredskap vid olycka på Forsmarks kärnkraftverk

Området kring ett kärnkraftverk är indelat i två beredskapszoner – en inre och en yttre beredskapszon. Närmast kärnkraftverket finns den inre beredskapszonen som sträcker sig ungefär fem kilometer ut från kärnkraftverket. Området ut till 25 kilometer från kärnkraftverket kallas för den yttre beredskapszonen.

Utöver beredskapszonerna finns också en planeringszon. Planeringszonen sträcker sig ungefär 100 kilometer från kärnkraftverket. I Västmanland är det bara Sala kommun som ingår i planeringszonen.

Karta över beredskapszoner runt Forsmarks kärnkraftsverk

Om kärnenergiberedskap på Länsstyrelsen Uppsalas webbplats

Vad innebär det att bo eller vistas i en planeringszon?

Inom planeringszonen finns planer för när allmänheten ska uppmanas stanna inomhus och eventuell utrymning. Om det finns behov kommer Länsstyrelsen att dela ut jodtabletter till de områden som är drabbade.

Så blir du varnad

Om en kärnkraftsolycka inträffar blir du varnad genom varnings- och informationssystemet VMA, viktigt meddelande till allmänheten. VMA sänds framför allt i Sveriges Radios P4-kanaler och Sveriges Televisions kanaler. VMA kan också skickas som sms till mobiltelefoner inom ett visst område

Så skyddar du dig vid en kärnkraftsolycka

Du kan skydda dig från radioaktiva ämnen vid en kärnkraftsolycka på olika sätt. Vilket eller vilka sätt som passar bäst beror till exempel på situationen på kärnkraftverket och vädret. Länsstyrelsen beslutar och informerar om vilka åtgärder som ger bäst skydd utifrån situationen. Följ därför uppmaningar från Länsstyrelsen.

Stanna inomhus

Genom att vara inne minskar du risken för att andas in radioaktiva ämnen i luften. Byggnaden ger dig också skydd mot strålning från radioaktiva ämnen i luften eller på marken.

Ta jodtabletter på uppmaning av Länsstyrelsen

Om det finns behov kommer Länsstyrelsen dela ut jodtabletter i planeringszonen. Genom att ta jodtabletter blir din sköldkörtel mättad med icke radioaktiv jod. På det sättet hindras sköldkörteln från att ta upp radioaktiv jod.

Utrymma till annan plats

Genom att lämna ett område kan du undvika eller minska risken att utsättas för strålning från ett utsläpp.

Tvätta dig och byta kläder

Genom att duscha, byta kläder och regelbundet tvätta händerna minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen som hamnat på kroppen eller kläderna efter ett utsläpp av radioaktiva ämnen.

Ät och drick inte vissa livsmedel

Genom att inte äta och dricka vissa livsmedel som kan ha påverkats av ett radioaktivt utsläpp minskar du risken att få i dig radioaktiva ämnen.

Beredskapszoner

Varför har myndigheterna gjort om beredskapszonerna?

Beredskapszonerna har gjorts om för att det ska vara enklare att genomföra skyddsåtgärder, exempelvis utrymning, inomhusvistelse och utdelning av jodtabletter, om det skulle inträffa en kärnkraftsolycka. Det är samma förberedelser i den inre och den yttre beredskapszonen, men man ska kunna prioritera utrymning i den inre beredskapszonen vid de allvarligaste förloppen där det kan vara bråttom. Med de nya beredskapszonerna uppfyller Sverige även internationella rekommendationer för hur en effektiv beredskap kan byggas upp. Myndigheterna har bland annat omhändertagit erfarenheter från kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011.

Beror förändringarna på att det säkerhetspolitiska läget har förändrats?

Förändringarna som görs påbörjades redan 2015 och är med andra ord planerade sedan länge. Det finns ingen koppling till det säkerhetspolitiska läget i stort eller Rysslands invasion av Ukraina.

Hur har myndigheterna kommit fram till var gränserna för de nya beredskapszonerna ska gå?

SSM föreslog i Rapporten Översyn av beredskapszoner 2017 vilken ungefärlig uträckning som beredskapszonerna ska ha. Förslaget baseras på beräkningar av möjliga konsekvenser av kärnkraftsolyckor. Det är två saker som styr; utsläppets storlek och förlopp samt vilket väder som råder. Samma händelse kan ge olika konsekvenser beroende på vädret.

Myndigheterna har utgått från ett tänkt ”värsta fall” som skulle kunna inträffa vid ett svenskt kärnkraftverk idag och gjort beräkningar baserat på detta och kommit fram till vilka skyddsåtgärder som kan vara motiverade på olika avstånd från kärnkraftverket. På så sätt har man kommit fram till vilka zoner som bör finnas och vilka förberedelser som bör göras i de olika zonerna.

Det är sedan länsstyrelserna som fastställt de exakta gränserna för zonerna. Den tidigare indelningen i beredskapszoner utgick från så kallade ”telefonstationsområden” eftersom larmningen skedde till fasta telefoner hos de boende. Nu har indelningen gjorts om så att exempelvis vägar och järnvägar utgör naturliga gränser i landskapet. Fördelen med detta är att gränserna är mer synliga i naturen och det därför är lättare för människor att själva se om de befinner sig i en beredskapszon eller inte

Hur vet man vilken zon man bor i?

Länsstyrelsen har fastställt zonerna och har kartor över var zonernas gränser går. Du som bor i en beredskapszon har fått information utskickad från länsstyrelsen. Man kan höra av sig Länsstyrelsen om man undrar över i vilken zon man befinner sig.

Varför ingår hela min kommun i planeringszonen?

Under planering och även en vid en olycka är det viktigt med tydliga gränser för områden där olika åtgärder kan komma att vidtas. Det gäller framför allt för kommunikation med allmänheten men även mellan olika myndigheter som deltar i en räddningsinsats. Därför ingår hela kommuner i planeringszonen trots att delar av den befinner sig utanför 100-kilometersradien.

Varningssystem utomhus

Jag känner en person som fått en varningsmottagare hemskickad. Varför delar man inte ut varningsmottagare i planeringszonen?

Varningsmottagarna även kallad RDS-mottagare, delas ut i beredskapszonerna där behovet av snabba kommunikation är större än i planeringszonen. Det är i första hand i beredskapszonerna brådskande skyddsåtgärder under utsläppet kommer att genomföras.

Jag har ingen utomhusvarning där jag bor, hur blir jag varnad?

Vid ett VMA sänds det ut meddelande via till exempel Sveriges Television, appar som SOS Alarm, Krisinformation.se samt SMS till de mobiltelefoner som befinner sig i berört område.
Du bli då uppmanad att gå inomhus och att lyssna på P4 Västmanland.

Frågor och svar om utomhusvarning och VMA på MSB:s webbplats Länk till annan webbplats.

Utrymning

Vad är det som avgör om jag ska stanna kvar i mitt hem eller utrymma någon annanstans?

Det är flera faktorer som avgör vilken skyddsåtgärd som är mest lämplig. Om avståndet är tillräckligt stort så kan inomhusvistelse vara en tillräcklig åtgärd. Är det ett snabbt förlopp kan det också vara bättre att stanna kvar i området och gå inomhus. Framför allt är det utsläppets storlek som avgör vad som är bäst. Stora samhällen kan vara svåra att utrymma på kort tid. Då är det oftast bättre att stanna inomhus och ta jodtabletter än att utrymma.

Vad har vindriktningen för betydelse för om jag måste utrymma eller inte?

Vädret har betydelse för vilka områden som kan påverkas. Vid en kärnkraftsolycka gör myndigheterna alltid en bedömning av vilka områden som kan påverkas. Tillsammans med andra faktorer som utsläppets omfattning och förlopp avgör det vilka skyddsåtgärder som kommer att vidtas.

Hur får jag veta när jag ska utrymma?

Om en kärnkraftsolycka inträffar kommer ett VMA att utfärdas. VMA meddelas via utomhussignalen, ”Hesa Fredrik” eller SMS till de som befinner sig i ett drabbat område. Du blir då uppmanad att gå inomhus och lyssna på P4 Västmanland för instruktioner. Om länsstyrelsen bedömer att det inte är tillräckligt bra skydd att stanna inomhus så kan du behöva utrymma. Länsstyrelsen kommer då att meddela det via P4 Västmanland.

Hur utrymmer jag om jag inte har bil?

Om länsstyrelsen uppmanar att lämna ett område och du inte har egen transport ska du ta dig till en uppsamlingsplats. Därifrån får du hjälp att ta dig vidare. Uppsamlingsplatserna kan vara redan befintliga busshållplatser eller andra ställen där bussar kan hämta upp. Länsstyrelsen meddelar via P4 Västmanland vilka uppsamlingsplatser som är aktuella.

Var bor jag tills jag kan återvända?

I första hand är det bra om du kan ordna eget boende, exempelvis sommarstuga, släkt och vänner på annan ort. Om det behövs öppnar myndigheterna mottagningsplatser på hotell, vandrarhem eller motsvarande.

Om jag måste lämna mitt hem, när kan jag återvända?

Om och när det är säkert att återvända beror på situationen. Myndigheterna kommer göra den bedömningen och informera om när det går att återvända. Det är viktigt att man inte återvänder innan myndigheterna har meddelat att det är säkert.

Inomhusvistelse

Fungerar rådet att stanna inomhus om man bor i ett gammalt och dåligt isolerat hus?

Ja, det gör det. SSM har gjort beräkningar som ligger till grund för planeringen för inom vilka avstånd inomhusvistelse ger ett tillräckligt skydd. Där bedöms inomhusvistelse som sker i ett vanligt småhus vara tillräckligt.

Jag bor i hyreshus och kan inte stänga av ventilationen själv – vad gör jag då?

Kontakta din hyresvärd. Hyresvärden är ansvarig för ventilationen och har kunskap om hur den regleras.

Hur kan det vara säkrare att stanna inomhus än att lämna området?

Om det är ett snabbt förlopp så kan det vara bättre att stanna inomhus än att ge sig ut och bli sittande i en bilkö i området. Vid andra tillfällen med mer begränsade utsläpp så kan det vara tillräckligt att stanna inomhus under den tiden som utsläppet pågår. Det gäller särskilt om man kan kombinera att stanna inomhus och ta en jodtablett.

Information

Hur hittar jag Sveriges Radio P4?

Radiofrekvenserna varierar beroende på var i landet du befinner dig. Det är Teracom som äger och driver marknätet för radio och TV i Sverige - på deras webbplats hittar du alla Sveriges Radios frekvenser.

Frekvenstabeller radio på Teracoms webbplats Länk till annan webbplats.

Jodtabletter

När ska jodtabletterna användas och vem ska ta dem?

Jodtabletterna ska endast tas på uppmaning från Länsstyrelsen i anslutning till en kärnkraftsolycka i Sverige. Jodtabletterna ska tas av barn, gravida, ammande och vuxna under 40 år. Doseringsanvisningar finns i paketet. Syftet är att mätta sköldkörteln med icke radioaktiv jod. Därigenom hindras upptag av radioaktiv jod som på sikt kan leda till cancer. Intag av jodtabletter är extra viktigt för just barn och Gravida och ammande eftersom sköldkörteln hos barn och foster är känsligare för exponering från joniserande strålning än hos vuxna.

Varför delas inte jodtabletter ut på förhand i planeringszonen?

Jodtabletter tas för att skydda sköldkörteln mot radioaktiv jod som spelar en stor roll i ett tidigt skede av utsläpp. Ju längre från källan vi befinner oss desto lägre blir koncentrationen vi kan utsättas för

Hur får jag tag på jodtabletter vid en olycka?

Jodtabletter delas ut genom länsstyrelsen i ditt län i en så kallad begränsad extrautdelning. Först och främst kommer utdelningen att rikta sig till gravida och barn.

Information om hur och var utdelning sker kommer bland annat att kommuniceras via beredskapskanalen P4 Västmanland.

Jodtabletter - på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd och beredskap

Telefon 010-224 90 00 (vxl)