Risk för vattenbrist i Västmanlands länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Civilt försvar

Totalförsvaret består av civilt och militärt försvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvars­myndigheten inom länet. Tillsammans med Försvarsmakten samordnar vi det civila och militära försvaret regionalt och vi anordnar även utbildningar och övningar.

Syftet med det civila försvaret är att samhället ska fungera vid höjd beredskap och krig.

Målet för det civila försvaret är att ha förmåga att

  • värna civilbefolkningen
  • säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna
  • upprätthålla en nödvändig försörjning
  • bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld
  • upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att stärka försvarsviljan
  • bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred
  • med tillgängliga resurser bidra till förmågan att delta i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Inriktningen för arbetet med totalförsvaret utgår från den nationella handlingsplanen Handlingskraft som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Försvarsmakten tagit fram. Handlingsplanen har sex fokusområden som berörda aktörer ska arbeta med under åren 2021–2025

  • beredskapsplaner och krigsorganisation
  • ledning och samverkan
  • försörjningsberedskap
  • att ge och ta emot civilt och militärt stöd
  • försvarsvilja
  • stärkt informations- och cybersäkerhet.

Så arbetar Länsstyrelsen med civilt försvar

Offentliga och privata aktörer påverkas av totalförsvarsplaneringen. Länsstyrelsens roll är att samordna arbetet och att stödja kommuner och regioner i deras arbete med civilt försvar.

Stödet är inriktat på följande uppgifter:

  • kompetenshöjning inom totalförsvar
  • säkerhetsskydd
  • krigsorganisation och dess bemanning.

Arbetet med civilt försvar bygger på samhällets befintliga krisberedskap. Det är Länsstyrelsen som samordnar länets krisberedskap före, under och efter en samhällsstörning.

Samordning i mellersta regionen

Det geografiska området för Försvarsmaktens mellersta militärregion omfattar Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Länsstyrelserna i dessa län och Försvarsmakten arbetar gemensamt med totalförsvarsplaneringen.

Arbetet som ska utföras de kommande åren beskrivs i ett dokument som kallas högre regional grundsyn. I den högre regionala grundsynen pekas följande fokusområden ut för perioden 2021–2025:

  • förankrad och stärkt försvarsvilja i hela samhället
  • utvecklad och konkretiserad totalförsvarsplanering
  • utvecklad förmåga till samverkan, samordning och ledning
  • utvecklad förmåga att prioritera och upprätthålla samhällsviktiga funktioner
  • utvecklad förmåga att ge och ta emot stöd inom ramen för värdlandsstöd.

Högre regional grundsyn för Mellersta militärregionen

Landshövdingarna i sex län har tillsammans med chefen för Mellersta militärregionen undertecknat dokumentet som utgör grunden för planeringen av totalförsvaret inom Mellersta militärregionen. Nu fortsätter arbetet med att samordna det civila försvaret med det militära på mest effektiva sätt.                     

Högre regional grundsyn för Mellersta militärregionen Pdf, 491.6 kB.

Kommunerna ska återuppta planering för civilt försvar

Sedan 2017 har regeringen ökat anslagen till kommuner och landsting/regioner för civilt försvar. Målbilden för kommunernas beredskapsförberedelser under perioden 2018 till 2020 är att alla kommuner ska återuppta eller komma igång med de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap så att de på sikt kan fullgöra sin uppgift inom totalförsvaret i händelse av krig.

Fokus ska under perioden ligga på:

  • stärkt säkerhetsskydd,
  • kompetenshöjning gällande totalförsvar
  • planer för den verksamhet som ska bedrivas under höjd beredskap.

Ökade anslag för civilt försvar

Den 22 juni 2017 fattade regeringen beslut om en ändring i MSB:s regleringsbrev för 2017, som innebär att kommuner och landsting från anslag 2:4 (den statliga ersättningen för kommunernas krisberedskap) får tilldelas ytterligare 50 respektive 10 miljoner kronor.

Planering för höjd beredskap och civilt försvar

De extra medlen syftar till att stärka kommunernas och landstingens förmåga inför höjd beredskap. Exempel på användning av medlen är

  • anställning av personal
  • investeringar i utrustning som syftar att förbättra robustheten i samhällsviktig verksamhet under höjd beredskap
  • planera för verksamhet vid höjd beredskap och i krig
  • öka förmåga till räddningstjänst under höjd beredskap.

Kommuner och landsting ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Genom att ha en god förmåga under fredstid får kommuner och landsting bra förutsättningar att även hantera situationer under höjd beredskap.

Under höjd beredskap

Kommuner och landstings skyldigheter regleras genom lag. Kommuner och landsting ska vid höjd beredskap vidta särskilda åtgärder i fråga om

  • planering och inriktning av verksamheten
  • tjänstgöring och ledighet för personal
  • användning av tillgängliga resurser som är nödvändiga för att de under de rådande förhållandena ska kunna fullgöra sina uppgifter inom totalförsvaret.

Kontakt

Enheten för samhällsskydd och beredskap

Telefon 010-224 90 00 (vxl)