Landshövding och länsråd
Landshövdingen är länsstyrelsens chef och utses direkt av regeringen. I länet finns också ett länsråd som leder det dagliga arbetet vid Länsstyrelsen. Tillsammans utgör de länsledningen som är ytterst ansvarig för Länsstyrelsen Västernorrlands verksamhet.
Ledningssekreteraren sköter länsledningens kontakt med media och omgivande samhälle.
Landshövdingen
Landshövdingen är regeringens företrädare i länet och utses ofta i ett sexårigt förordnande, som i vissa fall kan förlängas. Landshövdingen ska samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov.
Landshövding Carin Jämtin
Carin Jämtin är landshövding för Västernorrlands län sedan den 1 september 2023. Jämtins förordnande varar till och med 31 augusti 2029.
Närmast kommer hon från uppdraget som generaldirektör för Sida, ett arbete hon tillträdde 2017. Carin Jämtin var Socialdemokraternas partisekreterare 2011–2016 samt riksdagsledamot 2006 och 2014–2017. Hon var oppositionsborgarråd i Stockholms stad 2006–2011 och biståndsminister 2003–2006. Jämtin har även varit gruppledare för den socialdemokratiska gruppen i kommunfullmäktige och ledamot av styrelsen i Sveriges kommuner och landsting.
Fotograf: Erik Engelro
I följande film berättar Carin Jämtin om sin roll som landshövding, hur hon ser på förutsättningarna i länet och länsstyrelsens roll i utvecklingen.
Länsrådet
Länsrådet fungerar som landshövdingens närmaste medarbetare och ersättare när hen inte är i tjänst eller har förhinder. Länsrådet utses av regeringen efter normalt rekryteringsförfarande.
Länsråd Daniel Gustafsson
Daniel Gustafsson arbetar som länsråd vid Länsstyrelsen Västernorrland. Han utsågs av regeringen den 26 september 2019 och tillträdde tjänsten den 7 oktober 2019.
Daniel Gustafsson har arbetat på länsstyrelsen sedan 2008, både som tillförordnat och biträdande länsråd samt som enhetschef och projektledare. Dessförinnan har han arbetat på andra statliga myndigheter som Nutek och Tillväxtverket.
Fotograf: Erik Engelro
Pressbilder på länsledningen finns i vårt pressrum:
Kontakta länsledningen via länsledningsstödet
Vill du komma i kontakt med länsledningen? Hör av dig till länsledningsstödet via via telefon: 0611-34 93 50 eller e-post: lansledning.vasternorrland@lansstyrelsen.se
Stiftelsen Sveriges Nationaldag delar varje år ut ett antal fanor till föreningar och organisationer i landet. Fanorna delas vanligtvis ut av landshövdingen i en ceremoni på Residenset på eller i anslutning till nationaldagen den 6 juni. Ett fåtal fanor delas ut vid det traditionella nationaldagsfirandet på Skansen i Stockholm.
Stiftelsen Sveriges Nationaldag tar emot ansökningarna, sedan skickar de en lista till respektive länskommitté. Länskommittén, där landshövdingen är ordförande, gör sedan en prioritering bland ansökningarna.
Sista dag för ansökan är den 1 februari. Mer information och ansökningsblanketter finns på webbplatsen för Stiftelsen Sveriges Nationaldag:
Ansök om fana, webbplatsen nationaldagen.se Länk till annan webbplats.
Västernorrlands län (Ångermanland och Medelpad) sedan 1810
Landshövding | År |
|---|---|
Carin Jämtin | 1 september 2023- |
Daniel Gustafsson | Vikarierande 1-31 augusti 2023 |
Berit Högman | 2018-2023 |
Gunnar Holmgren | 2015-2018 |
Sten-Olov Altin | Tf, 1 oktober 2014-31 mars 2015 |
Bo Källstrand | 2008-2014 |
Gerhard Larsson | 2000-2008 |
Börje Hörnlund | 1996-2000 |
Ingemar Örhn | 1989-1995 |
Bertil Löfberg | 1975-1989 |
Kurt Nordgren | 1971-1974 |
Hjalmar Nilsson | 1965-1971 |
Eric Wesström | 1954-1965 |
Ragnar Stattin | 1944-1953 |
Arthur Engberg | 1940-1944 |
Nils Löwbeer | 1939 |
Anders Wijkman | 1931-1938 |
Karl Johan Stenström | 1918-1931 |
Carl Mathias Ström | 1911-1918 |
Fredrik Bergenholtz | 1909-1911 |
Gustaf Rudebeck | 1901-1909 |
Gustaf Ryding | 1880-1901 |
Curry Treffenberg | 1873-1880 |
Ernst August Weidenhielm | 1863-1873 |
Sven Vilhelm Gynther | 1851-1862 |
Fredrik Åkerman | 1841-1851 |
Hampus Mörner | 1820-1841 |
Carl Fredric Aschling | 1817-1820 |
Baltzar August Carl von Nieroth | 1810-1817 |
Västernorrlands län 1762-1810 Västernorrlands län delades 1762 i en nordligt län som bestod av Ångermanland, Medelpad och Jämtland och med residens i Sundsvall 1762-1778 och därefter i Härnösand. Det sydliga länet var Gävleborgs län (med Härjedalen). | |
Landshövding | År |
Baltzar August Carl von Nieroth | 1807-1810 |
Erik Gustaf Lindencrona | 1796-1807 |
Carl Bunge | 1778-1796 |
Johan Nordenfalk (tre månader) | 1778 |
Germund Abraham Falkengren | 1769-1778 |
Per Abraham Örnsköld | 1762-1769 |
Västernorrlands län 1654 -1762 Västernorrlands län bildades 1654 när Hudiksvalls och Härnösand län slogs ihop. Jämtland och Härjedalen ingick 1658-1660 i Trondheims län och återfördes därefter till Västernorrlands län. Västerbottens län ingick 1660-1664 i Västernorrlands län. Residens i Gävle. | |
Landshövding | År |
Fredrik Henrik Sparre | 1757-1762 |
Mårten Ehrensvan (vice) | 1756-1757 |
Karl Gustaf Cronhiort | 1755-1756 |
Axel Johan Gripenhielm | 1749-1755 |
Erik Odelström | 1739-1749 |
Carl Gustaf Bielke | 1727-1739 |
Magnus Palmqvist | 1719-1727 |
Hugo Hamilton | 1716-1719 |
Alexander Stromberg | 1704-1716 |
Carl Carlsson Hård af Segerstad | 1702-1704 |
Axel von Schaar | 1699-1702 |
Malcolm Hamilton | 1698-1699 |
Carl Gustaf Frölich | 1693-1698 |
Otto Vellingk | 1687-1693 |
Leonard Ribbing | 1683-1687 |
Göran Sperling | 1679-1683 |
Jakob Fleming | 1677-1679 |
Christopher Gyllenstierna | 1677 |
Carl Larsson Sparre | 1664-1677 |
Gustaf Banér | 1664 |
Johan Gabrielsson Oxenstierna | 1655-1664 |
Erik Larsson Sparre | 1654-1655 |
Hudiksvalls och Härnösands län 1645-1654 Norrlands län delas 1654 upp i Hudiksvalls och Härnösands län (Västerbottens län redan utbrutet 1638). Hudiksvalls län bestod av Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen och residensstaden flyttades 1651 till Gävle. Härnösands län bestod av Medelpad, Ångermanland och Jämtland. | |
Landshövding i Hudiksvalls län | År |
Erik Larsson Sparre | 1651-1654 |
Ivar Nilsson (Natt och Dag) | 1645-1651 |
Landshövding i Härnösands län | År |
Anders Appelbom | 1653-1654 |
Hans Strijk | 1645-1653 |
Västernorrlands län 1634 -1645 Västernorrlands län utgjordes 1634-1637 av hela Norrland exklusive Gästrikland. Västerbottens län bröts ut 1638 och Gästrikland införlivades 1641. Residens i Hudiksvall. | |
Landshövding | År |
Ivar Nilsson (Natt och Dag) | 1641-1645 |
Christer Posse | 1637-1641 |
Stellan Mörner | 1634-1637 |
Härnösand har varit residensstad sedan 1645, med några mindre avbrott. Det geografiska området och namnet på länet, som landshövdingen i Härnösand ansvarat för, har förändrats vid olika indelningsreformer.
- År 1645 omfattade länet Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Nio år senare ändrades länsgränserna och landshövdingen flyttade till Gävle.
- År 1762 återställdes 1645 års länsindelning. Länsresidenset i Västernorrland förlades dock till Sundsvall.
- Gustav III:s regeringen beslutade 1778 att landshövdingen åter skulle flytta till Härnösand. Ett viktigt skäl till detta var att Härnösands stad erbjudit sig att uppföra ett residens till landshövdingen, vilket av olika anledningar inte blivit fallet i Sundsvall. De norrländska residensen, förutom det i Gävle, var vid denna tid byggda i trä.
- Efter några år av tillfälliga lösningar, både i Sundsvall och i Härnösand, beslöt sig landshövdingen Carl Bunge 1784, uppenbarligen under starkt inflytande av Gustav III, att av Härnösand kräva ett nybyggt residens i sten. Gustav III, som just var hemkommen från en lång studieresa i Italien och Frankrike, där han mött de nya arkitekturströmningarna med antika förebilder, ville snarast se den nya arkitekturen förverkligad i Sverige.
- Ritningarna till det nya residenset, som upprättades av arkitekten Olof Tempelman, Stockholm, godkändes av Gustav III i januari 1785. Tempelman, var sedan 1779 professor i arkitektur vid Konstakademiens arkitekturskola, och hade själv rest i Italien och Frankrike. Härnösands residens andas därför nyklassicism. På hösten 1790 kunde residenset delvis tas i bruk och stod helt färdigställt året därpå.
- Länsresidenset inköptes från Härnösands stad av svenska staten 1858. Länsstyrelsen flyttade 1883 sina tjänstelokaler, som hittills hade varit i residenset, till det nya landsstatshuset vid Stora torgets södra sida. Under 1920-talet renoverades länsresidenset och då tillkom de rumssamband som idag står att finna i huvudvåningen. Måleriet med sin gustavianska inspiration genomfördes av den kände dekorationsmålaren Yngve Lundström, Stockholm.
- Länsresidenset, som numera ägs av Statens fastighetsverk, är vackert beläget mitt i Härnösand vid Nattviken, som står i förbindelse med Bottenhavet.
Mer information om byggnaden som även är ett byggnadsminne, finns på följande sida:
I följande film tar Johanna Ulfsdotter, antikvarie på Västernorrlands museum, dig med på en guidad tur i Residenset.
Film på Youtube: Guidning av residenset Länk till annan webbplats.