Smedsgården - artrika ängsbackar på Alnön

De småkulliga ängsbackarna i Smedsgården är en fin representant för Norra Alnöns rika flora. Gör ett besök på senvåren och njut av gullvivornas rika blomning. Men tänk på betesdjuren och håll hunden kopplad!

Syftet med reservatet

Syftet med reservatet är att i första hand befrämja livsbetingelserna för områdets kulturpräglade vegetation samt bevara det geologiska underlaget och de kulturhistoriska objekt som hör samman med områdets tidigare skötsel. 

Reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt habitatdirektivet.

Lång hävd gav artrikedom

Växtligheten i reservatet är ett resultat av ett månghundraårigt brukande av jorden. Torra, torftiga backar och bergklackar gav inte mycket foder och betades i regel. Svackor med tjockare och lite fuktigare jord slogs med lie som ängsmark. Den uppodlade jorden fanns i huvudsak runt kullarna på lägre nivåer med högre markfuktighet.

Området har både slagits med lie och betats av olika djur. Torra år gav backarna inget foder medan även kullarnas krön kunde slås under regniga somrar. Oftast efterbetades ängsmarken under hösten. Det var vid slutet av 1950-talet som området började växa igen, vilket hotade den artrika floran.

Den höga kalkhalten i berget visar sig i växtlighetens sammansättning. På den tunna och lätt uttorkade jorden finns många kalkälskande torrängsarter. De växter som präglar Smedsgården är starkt beroende av att marken hålls öppen av betande djur eller genom slåtter.

Gullviva och bergviol

Smedsgårdens backar är kända för sin rika förekomst av gullviva under senvåren. Då är området också fullt av andra vårväxter, till exempel smånunneört och vårlök. I svackorna växer sällsyntheter som bergviol och sandviol. Kring klippkanter kan du finna nagelört, sanddraba och vårförgätmigej med flera arter. Den sällsynta Mnemosynefjärilens larver lever på smånunneört. Den färdiga fjärilen kan ses flyga under några försommarveckor.

Gulmåra och darrgräs

Något längre fram, i slutet av juni, kommer den praktfullaste tiden då flertalet arter blommar. På kullarnas krön finns utpräglade torrängsväxter, till exempel femfingerört, vårfingerört, getrams, snårstarr, backnejlika, backglim och gulmåra. Nedanför den torraste marken växer till exempel backsmörblomma, rödkämpar, darrgräs, backruta och vårstarr. I svackorna dominerar högväxta örter, som hundloka, nejlikrot, backlök, midsommarblomster, rödsvingel och mörkt kungsljus. Torra år torkar backarna ut redan i slutet av juli och växtligheten gör då att platsen får ett överblommat och visset intryck.

Kartorna berättar

Den äldsta kartan är från år 1759 (storskifte). Markanvändningen kan sedan följas på kartor från 1815, 1861 (laga skifte) och 1886. Det är intressant att fördelningen mellan åker och äng och den lågproduktiva backen förändras endast obetydligt under 200 år fram till 1950-talet. Gärdsgårdar, lador och odlingsrösen behåller sina lägen i huvudsak. Intressant är också att trädgårdslandet vid fårhuset legat på exakt samma ställe i över 200 år.

De två ladorna har rustats upp och det gamla får och svinhuset har ställts i ordning sedan reservatet bildades.

Smedsgårdens naturreservat. Foto: Helene Öhrling

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • Bryta kvistar, fälla eller på annat sätt skada träd och buskar.
  • Skada vegetationen genom att till exempel plocka eller gräva upp växter.
  • Köra motorfordon.
  • Tälta.
  • Göra upp eld.

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 1982

Storlek: 4,2 hektar

Kommun: Sundsvall

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat, Natura 2000