Djupdalen - skogs-myrområde på kalkrik morän

Djupdalsmyran. Foto: Sofia Vestin

Söder om Faxälven i gränstrakterna mellan Helgum och Edsele socknar, finns ett flertal naturreservat med särskilt artrik flora. Det beror på att jordarterna här innehåller kalk. Reservatet består främst av skogsmark men även den stora Djupdalsmyran.

Syftet med reservatet

Området skyddas i syfte att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. Närmare bestämt ett skogs-myrområde beläget på kalkrik morän. Skogen består av en grandominerad naturskog med mycket döda stående och liggande träd. Våtmarkerna är variationsrika med en hög artrikedom av kärlväxter och mossor. Syftet är även att bevara Stordjupdalen, en mäktig ravin.

Delar av reservatet är av regeringen antaget som Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet.

Inlandsisen danade landskapet

Inlandsisen har skapat några av de landskapsformer och förhållanden som är typiska för området. Kalkrik morän kom genom isens rörelse från den jämtländska kalkberggrunden. Kalken har medfört att floran i reservatet är rik med bland annat ett flertal orkidéer. I norra delen av reservatet finns Stordjupdalen, en 15–20 meter djup ravin eller skvalränna som bildades under isens avsmältning när vatten tappades från en issjö och mejslade fram rännan i landskapet.

Ravin med många källor

I botten av ravinen rinner Djupdalsbäcken. Längs ravinsidorna finns
flera kallkällor, synliga som ljusgröna fält av lundarv och bållevermossor.
Även järnockrakällor förekommer. Granskogen i ravinen är gammal och grov och utpräglat luckig. Torrträden är många och det är bitvis svårt att ta sig fram för alla grova omkullfallna granar. Gamla och döda träd finns av alla vanliga trädslag.

Mycket med död ved

Granskogen i reservatet är till största del naturskogsartad. Lövinslaget är delvis stort, framförallt i form av gråal och björk, men även asp och sälg förekommer. Riktigt gamla granar är ovanligt. Mängden död ved varierar och är anmärkningsvärt riklig i vissa områden. Typiskt är luckiga och frodiga högörtsbestånd där grova björk- och granlågor (omkullfallna träd) i olika nedbrytningsstadier ligger kors och tvärs på marken.

Djupdalsmyran

Den största våtmarken i reservatet är Djupdalsmyran. Rikkärrsytorna på den öppna myren är till största delen klassade som medelrikkärr till intermediära kärr. Bland mossorna återfinns knoppvitmossa, korvskorpionmossa, guldspärrmossa, späd skorpionmossa och myruddmossa. Tvärs över myren rinner Bodbäcken som skär av en mindre åsrygg. Nedströms myren byter Bodbäcken namn till Långån. I utkanten av myren finns grandominerade skogskärr och mindre sumpskogspartier.

Artrikt

Många mindre vanliga arter är funna i området. Exempelvis finns kärlväxter som myrbräcka, lappranunkel, glesgröe, skogsrör, tvåblad och skogsfru. Där det finns gott om död ved kan hittas svampar som gränsticka, doftskinn och blackticka. Finporig trådbrosklav och mörk rödprick är några av lavarterna som påträffats. Den starkt hotade fjärilsarten trolldruvemätare har setts i Stordjupdalen.

Tidigare fäbodskog

Det har funnits flertalet fäbodar i omgivningarna och utanför reservatet finns ett antal gamla fäbodlämningar. På gamla kartor kan utläsas att skogen använts till "mulbete" och Djupdalsmyran nyttjades till slåtter.

Närliggande naturreservat

Djupdalen är närmast omgiven av reservaten Gideåbergsmyrarna, Stensjöflon, Prästflon och Brandbärssvedjan.

 

Myrbräckan blommar. Foto: Jonas Salmonsson

Föreskrifter

Du är välkommen att besöka naturreservatet, men tänk på att det inte är tillåtet att:

  • fälla eller på annat sätt skada levande eller döda, stående eller omkullfallna träd och buskar.
  • plocka, gräva upp eller på annat sätt ta bort kärlväxter, mossor, lavar eller svampar, med undantag för plockning av icke fridlyst matsvamp och marklevande färgsvamp samt bär.
  • insamla eller föra bort insekter eller andra ryggradslösa djur.
  • framföra motordrivet fordon annat än på befintlig väg för motorfordonstrafik.
  • genom grävning eller på annat sätt skada mark, våtmarker eller vattenmiljöer.
  • klättra i boträd eller på annat sätt medvetet störa eller skada djurlivet.
  • uppföra anläggning, såsom vindskydd, koja, bänk, spång, bro, stängsel, ledning, mast eller torn.
  • sätta upp skylt, tavla, affisch eller göra inskrift.
  • genomföra tävlingar, lägerverksamhet eller andra arrangemang utan länsstyrelsens tillstånd.

Serviceinformation

Kontakt

John Granbo

Enheten för skyddad natur

Fakta

Beslutsår: 2017

Storlek: 514 hektar

Kommun: Sollefteå

Förvaltare: Länsstyrelsen

Skyddsområde: Naturreservat. Natura 2000 (delar av reservatet)