Skyfallsliknande regn i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuell vädervarning.

Resultat från miljöövervakning i Stockholms län

Här presenterar vi egna analyser av resultat från den miljöövervakning som pågår i länet. Här finns även länkar till rapporter och faktablad som avhandlar alltifrån enstaka provtagningslokaler till länsomfattande sammanställningar.

Mer om vilken miljöövervakning Länsstyrelsen är involverad i finns på sidan miljöövervakning.

Miljöövervakning

I augusti 2016 undersöktes planktonsammansättningen i 20 sjöar i Stockholms län för att använda som mått på näringsstatus i vattnet. Tidigare har även kiselalger i vattendrag inventerats och analyserats som mått på miljötillståndet, och den senaste rapporten är från 2017.

Undersökningen av växt- och djurplankton visade att växtplanktonstatus
generellt överensstämde med näringshalten i sjöarna. Sambandet var dock inte lika tydligt som vad tidigare undersökningar visat. Sjöar med totalfosforhalter runt 30μg/l uppvisade tecken kopplade till övergödning. I 17 sjöar var totalbiomassan förhöjd, och i åtta var halten cyanobakterier stor. Endast fyra sjöar uppvisade bättre än god näringsstatus, och två klassades som dålig. Resterande fick klassningen måttlig näringsstatus. Ingen av sjöarna uppvisade extremt låga artantal av växtplankton, vilket indikerar att de inte är märkbart påverkade av försurning.

Karta över provtagna sjöar i undersökningen år 2016.Förstora bilden

Provtagna sjöar i undersökningen år 2016.

Gällande djurplankton analyserades fyra sjöarna, varav två (Orlången och Garnsviken) visade höga förekomster av hjuldjur vilket indikerar näringspåverkan. Artsammansättningen påvisade samma tillstånd. Norrviken hade färre hjuldjur än 2014–2016 men förändrad artsammansättning, och indikerar fortfarande näringsrika förhållanden. Artsammansättningen verkar ha påverkats av förekomst av vandrarmussla (Dreissena polymorpha), då dess larver återfanns i stora mängder. Tidigare har larver även hittats i Garnsviken, men inte i denna undersökning. Sjön Turingen bedömdes som mindre näringspåverkad.

Kiselalger

2017 utfördes den senaste statusklassningen på kiselalger i Stockholms län i 13 vattendrag baserat på biomassa och artsammansättning. Två lokaler (Taxingeån och Åvaån) visade god status, på gränsen till måttlig. Bällstaån var den ända som visade otillfredsställande status. Resterande vattendrag uppfyllde kraven för måttlig status. Oxundaån hade därmed förbättrat sin statusklassning jämfört med året innan.

Karta över sjöar undersökta för kiselalgsprovtagning 2016.Förstora bilden

Sjöar undersökta för kiselalgsprovtagning 2016.

Till skillnad från undersökningen 2017 var missbildningsfrekvensen något högre, vilket kan tyda på förekomst av miljögifter. 2017 uppvisade fyra sjöar svag påverkan och två lokaler star påverkan, till skillnad från 2016 då endast tre sjöar uppvisade svag påverkan.

Läs mer

Faktablad: Kiselalger i Stockholms län 2017 Länk till annan webbplats.

Faktablad: Undersökning av växt- och djurplankton i 20 sjöar 2016 Länk till annan webbplats.

Rapport: Kiselalger i Stockholms län 2016 Länk till annan webbplats.

Rapport: Kiselalger i Stockholms län 2015 Länk till annan webbplats.

Faktablad: Kiselalger i Märstaåns avrinningsområde 2014 Länk till annan webbplats.

Övergödning av sjöar och vattendrag fortsätter att vara ett miljöproblem i Tyresåns avrinningsområde.

Halterna av näringsämnena fosfor och kväve är i stort sett oförändrade och fortsatt höga i de tätortspåverkade sjöarna och vattendragen sedan mitten av 2000-talets första årtionde.

Även andra mått på övergödning som klorofyllhalt och siktdjup i sjöar visa samma sak. Därför behövs fortsatta åtgärder mot övergödningsproblemen i Tyresåns tätortspåverkade delar.

​De mest utsatta områdena ligger relativt högt upp i sjösystemet och påverkar därför även nedströms belägna delar negativt. De värst drabbade sjöarna är Orlången och Trehörningen-Sjödalen.

Om övergödningsproblemen i dessa sjöar åtgärdas kommer även flertalet av de nedströms belägna sjöarna att förbättras.

Diagram som visar halter av växtnäringsämnet fosfor i Tyresåns mynning 1998-2015.Förstora bilden

Diagrammet visar halter av växtnäringsämnet fosfor i Tyresåns mynning 1998-2015.

Karta som visar tillståndsklassning av näringsämnet fosfor i Tyresåns sjöar med data från åren 2010-2015.Förstora bilden

Kartan visar tillståndsklassning av näringsämnet fosfor i Tyresåns sjöar med data från åren 2010-2015.

Trots genomförda åtgärder mot tillförsel av näringsämnen är övergödning fortfarande ett miljöproblem i delar av Tumbaåns tätortspåverkade avrinningsområde. För näringsämnet fosfor är halterna i sjöar och vattendrag relativt oförändrade sedan mätningarna inleddes 1997. Halterna av näringsämnet kväve visar en säkerställd minskning i flera av vattendragen. Detsamma gäller totalhalterna av organiskt kol (TOC). Den tydligaste trenden är att vattnets motståndskraft mot försurande ämnen har ökat under perioden.

Vattenkvaliteten i sjöarna visar ingen tydlig förbättring ifråga om siktdjup eller mängden planktonalger (klorofyllhalt) som kan antas påverkas av tillgången på näringsämnet fosfor. I vattendragen syns framför allt en haltminskning av organiskt kol (TOC), som inte tycks vara kopplad till vattenkvaliteten i sjöarna.

Tumbaåns avrinningsområde omfattar delar av Botkyrka, Södertälje och Salems kommuner och har sedan lång tid en övergödningsproblematik, med huvudsaklig påverkan från tätort och jordbruk.

I avrinningsområdets högre belägna delar är övergödningsproblematiken mest påtaglig. Detta gäller framför allt Flaten, Flatenån och Älvestabäcken som har höga halter av näringsämnen. Även Uttran, Segersjön och Aspen har övergödningsproblem som behöver åtgärdas. Tullingesjön och Albysjön längst ned i systemet har bra vattenkvalitet även om belastningen av näringsämnen till dessa behöver minska ytterligare.

Fortfarande kvarstår ett stort åtgärdsbehov för att ytterligare minska belastningen av näringsämnen i de delar av Tumbaåns avrinningsområde som har stor påverkan från tätortsområden. I det fortsatta åtgärdsarbetet bör högsta prioritet ges till Flaten, Flatenån, Uttran och Älvestabäcken som har de högsta halterna av fosfor och kväve, samtidigt som de belastar nedströms belägna sjöar och vattendrag med dessa näringsämnen.

Karta över berörda mätstationer inom Tumbaåns avrinningsområde.Förstora bilden

Karta över de vattenförekomster i Tumbaåns avrinningsområde som ingått i övervakningen. De sjöar som ingår är Flaten (1), Uttran (3), Segersjön (6), Kvarnsjön (7), Aspen (14), Tullingesjön (16) och Albysjön (18).

Sedan 2003 har Oxundaåns avrinningsområde miljöövervakats. Det är ett stort avrinningsområde som innefattar de större sjöarna Vallentunasjön, Fysingen, Norrviken, Oxundasjön och Edssjön, samt ett antal mindre sjöar och vattendrag som kopplar samman systemet. Flera av vattenförekomsterna har tidigare uppvisat övergödningsproblematik, och flera åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten har utförts i området.

De trender som syns efter provtagningar 2017 är att Fysingens siktdjup och totalfosforhalt är något sämre än tidigare. Anledningar till att siktdjupet försämras kan vara ökad nederbörd som medför humusämnen, eller
ökad avverkning i området. Överssjön uppvisade de högsta halterna klorofyll samt totalfosfor under 2017, och Edssjöns halter var även de förhöjda. Oxundasjön uppvisar höga halter bundet fosfor under sommaren men även höga halter miljögifter i sediment och fisk. Vallentunasjön fortsätter uppvisa tecken på övergödning, och visar tillsammans med Norrviken tecken på internbelastning av fosfor. Dock uppvisar Vallentunasjön mycket sämre siktdjup, och har sämst status i systemet gällande denna parameter. Snuggan, Rösjön och Käringsjön är relativt opåverkade. Rösjön och Fjäturen är de enda som uppnår hög status gällande siktdjup, även om Norrviken ligger på gränsen.

Läs mer

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017, Oxunda Vattensamverkan Pdf, 8.4 MB.

Åtgärdskarta, Oxunda Vattensamverkan Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vatteninformationssystem Sverige (VISS) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

2018 kom ett nytt miljöövervakningsprogram ut för Bällstaån av Bällstaågruppen. Det är det andra programmet rörande statusen för ån, som varken uppnår god ekologisk eller kemisk status.

En stor belastning på ån är föroreningar och näringsämnen från dagvatten som rinner av hårdgjorda ytor, men stora sträckor av ån kräver även fysisk förbättring. Den fysiska miljön påverkar fisket negativt. Bräddningar och felkopplingar kan vara en av källorna till höga halter av näringsämnen, och även bakterier. Kväve och fosfat har visat en nedåtgående trend, men inte ammonium. Halterna av koppar och zink har visat sig förhöjda, och koncentrationen av löst aluminium har höjts sedan 2012, medan flera andra metaller har nedåtgående trender. Halterna PFOS, TBT, PAH, PCB, PFHxS, oktyl- och nonylfenol är höga och god kemisk status uppnås inte.

Proverna på kiselalger i ån visar på otillfredsställande till måttlig status, och bottenfaunaprovtagningarna har varierat men klassades 2014 som otillfredsställande.

Länsstyrelsen i Stockholms län är ansvarig för provtagning av kiselalger, vattenföring och vattenkemi.

Läs mer

Faktablad: Bällstaåns vattenkvalitet 1997–2012 Länk till annan webbplats.

Miljöbarometern - Bällstaån, Stockholms stad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljöövervakningsprogram Bällstaån 2018–2022 Pdf, 1.1 MB.

Norrström är östra Mälarens viktigaste utlopp till Östersjön och beläget i centrala Stockholm. Dessutom upptar Norrströms avrinningsområde en mycket stor yta med varierande påverkan på vattenkvaliteten från exempelvis tätorter, industrier och jordbruk.

Karta över Mälarens östra delar med mätstationerna utpekade, från Fakta 2015:19.Förstora bilden

Karta över Mälarens östra delar med mätstationerna utpekade, från Fakta 2015:19.

Den senaste utvärderingen av miljöövervakningsdata från östra Mälaren och Norrström är från år 2015. Den visar att vattnets kvalitet har förändrats i vissa avseenden under perioden 1996–2014.

Halterna av näringsämnet fosfor har minskat under denna tid, men det tycks inte ha haft effekt på mängden alger (mätt som klorofyll a) i vattnet.

Samtidigt har siktdjupet försämrats, vilket beror på att vattnet har blivit något brunare. Detta märks främst genom stadigt ökande totalhalter av organiskt kol (humusämnen) som tillförs från omgivande skogsmark.

Diagram som visar ökande totalhalter av organiskt kol (TOC) i Norrström åren 1996–2014, från Fakta 2015:19.Förstora bilden

Totalhalter av organiskt kol (TOC) i Norrström åren 1996–2014, från Fakta 2015:19.

Detta kan kopplas till den samtidiga ökningen av vattnets motståndskraft mot försurning, som återspeglar ett minskat nedfall av försurande ämnen, bland annat svaveloxider. Detta kan även följas i form av minskande halter av sulfat i vattnet under perioden.

Skogsmarkens återhämtning från försurning leder till att humusämnen från nedbrutna växtdelar inte binder lika hårt till partiklarna i marken, utan sköljs lättare ut i vattendragen. I kombination med pågående klimatförändringar (varmare temperaturer och mer nederbörd) blir effekten att både nedbrytningen och utlakningen till vattnet av dessa ämnen ökar och att vattnet blir brunare.

Eftersom Mälaren är en dricksvattentäkt kan ett brunare vatten ställa till med problem för vattenverken i framtiden.

Läs mer

Faktablad: Trender för vattenkvaliteten i Norrström och östra Mälaren 1998–2014 Länk till annan webbplats.

Faktablad: Vattenkvaliteten i Norrström 1965–2012 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljöbarometern – Mälaren-Riddarfjärden, Stockholms stad Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Två olika analyser visar att länets sjöar och vattendrag sedan 1990-talet fått ökad motståndskraft mot försurning samtidigt som halterna av organiskt kol ökat, vilket ofta medfört brunare vatten.

Detta kan förklaras med att nedfallet av försurande ämnen minskat under en lång tid. En minskad försurning av den omgivande skogsmarken innebär att organiskt kol (bland annat brunfärgade humusämnen) lättare läcker ut till vattendragen. Denna effekt förstärks troligen av de pågående klimatförändringarna som lett till ökande temperaturer och förändrad nederbörd, vilket i sin tur ökat nedbrytningen och utlakningen av organiskt material.

I de tätorts- och jordbrukspåverkade övergödda sjöarna har totalhalterna av näringsämnet fosfor minskat. Samtidigt har halterna av växtpigmentet klorofyll a, som är ett grovt mått på växtplanktons biomassa, ökat allmänt i länets sjöar. Detta har skett trots uppenbart minskad tillgång på näringsämnet fosfor under perioden.

Detta till synes motstridiga resultat behöver inte innebära att växtplanktons biomassa ökat, utan kan avspegla en fysiologisk anpassning till det sämre ljusklimat som ett brunare vatten resulterar i genom att mängden pigment i algerna ökar. I merparten av länets vattendrag, men inte i sjöarna, har halterna av näringsämnet kväve minskat som ett resultat av åtgärder mot övergödning.

Läs mer

Faktablad: Trender för vattenkvaliteten i länets sjöar Länk till annan webbplats.

Faktablad: Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998–2012 Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen bedriver miljöövervakning inom delprogrammen Fria Vattenmassan, Mjukbottenfauna samt Kustfisk. Mer information om programmen hittar du på sidan för miljöövervakning.

Miljöövervakning

Analyserade och sammanställda resultat kan du hitta i:

Havet-rapporten, Havsmiljöinstitutet Länk till annan webbplats.

Svealandskusten (årsrapporter), Svealands kustvattenvårdsförbund Länk till annan webbplats.

Faktablad – Resultat från övervakningen av kustfisk i Östersjön och på västkusten om övervakningen gällande kustfisk, SLU Länk till annan webbplats.

Stockholms, Uppsala och Södermanlands län. Fria vattenmassan, synoptisk kartering, VISS Länk till annan webbplats.

Data från Länsstyrelsens regionala miljöövervakningen finns att hämta hos de nationella datavärdarna SMHI (marina, fysikaliska och marinbiologiska data) och SLU (fisk).

Nytt projekt ska samordna marina forskningsdata, SMHI Länk till annan webbplats.

Databaser, SLU Länk till annan webbplats.

Mycket information finns samlad på Havs- och Vattenmyndighetens hemsida. Naturvårdsverket ansvarar för den marina övervakningen som gäller metaller och organiska miljögifter.

Miljöövervakningens programområde Kust och hav, Havs- och vattenmyndigheten Länk till annan webbplats.

Miljöfarliga ämnen i vattenmiljön, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

 

Parametrar som luft- och vattenkvalitet påverkar även skog och mark i landskapet. Förändrad markanvändning påverkar också dagens landskap, och kan innebära ett hot mot skyddsvärda arter och biotoper.

Försurning av skogsmark beror främst på nedfall av svavel och kväve, samt skogsbruket. Läs mer om utvecklingen av lufthalter av svavel och kväve under ”Luftkvalitet”. Markvatten är det vattnet som finns i den omättade zonen under markytan. Svavelhalterna i markvattnet har minskat i Stockholms län, förutom vid Arlanda. Den syraneutraliserande förmågan i markvattnet (acid neutralising capacity, ANC) har generellt varit positiv. ANC beräknas som skillnaden mellan baskatjoner och starka anjoner. Detta innebär att nedfallet av svavel och kväve inte bidrar till försurningen av mark och vatten och att en långsam återhämtning av markens buffringsförmåga sker.
Någon tydlig trend för pH i markvattnet syns dock inte. pH kan påverkas av flera olika faktorer och varierar vanligen under året. I Stockholms län kan en ökande försurningsgradient ses från nordost till sydväst. Variationer beror ofta på markegenskaper. Länet har framförallt i norr basiska jordarter som ger bra buffringsförmåga mot försurningseffekter.

Kväve kan både ha en övergödande och försurande effekt. Kvävenedfallet i länet har också minskat något över tid, men saknar en tydlig nedgående trend. Det torrdeponerade kvävet är svårt att uppskatta i mängd och kan variera kraftigt mellan olika lokaler. Kvävet i markvattnet har varit lågt, vilket indikerar att skogen tar upp det mesta för tillväxt. Mätningar från 2019 visar att kvävenedfallet inte har gett upphov till läckage av nitrat till markvatten i växande skog. Dock kan kväveutlakning förekomma i länets skogar som drabbats av störningar, till exempel stormskador eller barkborreangrepp.

Andelen gammal skog (äldre än 141 år) i Stockholms län är relativt hög och ligger på 12,2 procent. Det kan jämföras med medelvärdet för resten av Sverige, men något högre än det för hela Svealand (9,2 procent). Gammal skog är en viktig biotop för skogsväxter och djur, däribland många rödlistade arter. Ett åtgärdsprogram för skyddsvärda träd har upprättats av Naturvårdsverket. Fokus ligger på gamla träd i kulturlandskapet och framförallt grova ekar har identifierats som skyddsvärda. Även småbiotoper, gräsmarker och våtmarker inventeras för att identifiera viktiga miljöer i landskapet som en del av den regionala miljöövervakningen.

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Stockholms län, IVL Länk till annan webbplats.

Krondroppsnätet, IVL Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Rapport: Särskilt skyddsvärda träd i Stockholms län Länk till annan webbplats.

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Naturvårdsverkets lista över åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper 2017 Pdf, 483.8 kB.

Rödlistade arter i Sverige 2015, SLU Pdf, 9.5 MB, öppnas i nytt fönster.

ArtData-banken, SLU Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Skogsdata 2018, SLU Pdf, 8.6 MB.

Luftföroreningar kan påverka både miljön och människors hälsa negativt. Barn, äldre och sjuka är extra känsliga mot skadliga luftföroreningar. Svaveldioxid och kväveoxider kan även leda till försurning i skogsmark där avrinning riskerar att ske till sjöar och vattendrag och bidra till försurning eller övergödning. I länet mäts luftkvalitet i både tätorter och urbana miljöer.

Svaveldioxid

Svaveldioxid har minskat kraftigt i Stockholms län sedan 1960. De ligger idag på ungefär en femtedel av vad som uppmättes 1990, och minskat med 99% sedan 1960. Tidigare kom den största andelen svaveldioxid från resten av Europa och deponerades här med regnvatten. Numera står regionala industriella processer och förbränning för den största delen av utsläppen. I Stockholms län har vi sett urbana punktkällor samt fartygstrafiken som tydliga påverkanskällor längs Östersjökusten. År 2015 infördes strängare svavelkrav för fartyg vilket resulterat i minskade halter av svaveldioxid vid kustnära platser i södra Sverige.

Kvävedioxid

Kvävedioxidhalterna minskade under 1990-talet, men utvecklingen stannade av på grund av ökad användning av dieselfordon. Sedan 2016 har kvävedioxidutsläppen minskat igen tack vare strängare utsläppskrav och elektrifiering av fordonsflottan. I Stockholms innerstad klarades miljökvalitetsnormen för kvävedioxid vid alla fasta mätstationer i staden under år 2022.

Marknära ozon

Preciseringen inom miljömålet Frisk luft för ozon och växtlighet överskreds dock med stor sannolikhet vid kustnära och höglänta områden i kustzonen under år 2021. Målet ligger på 10,000 μg /m³ vilket markerar gränsen för påverkan på växtlighet. Miljökvalitetsmålet överskreds även år 2021 i kustnära områden i kustzonen.
År 2021 klarades miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa för marknära ozon i stadsmiljö.

Läs mer

Ozonmätnätet, IVL Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Stockholm Luft- och Bulleranalys, SLB-analys Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.


Kallkällor är grundvatten som tränger fram när marken mättas av vattnet. Dessa källor lämpar sig mycket bra för provtagning, då man får ett grundvattenprov utan att störa vattnet.

2017 års rapport på undersökta källor i Stockholms län undersökte vattenkvaliteten i ett urval av källor i anslutning till grundvattenförekomster. De som under provtagningsåren uppvisat förekomst av miljögifter kan ses i tabellen nedan.

Tabell 1: Källförekomster med miljögiftspåverkan i Stockholms län enligt Länsstyrelsen i Stockholms Fakta 2017:6.

Källförekomst

Påverkan

Göstas källa (Tullingeåsen-Ekebyhov)

Klorerade
lösningsmedel innan 2012

Gustavsborg (Stockholmsåsen-Byle)

PFAS/PFOS över vändatrend

Göstas källa (Tullingeåsen-Ekebyhov)

Låga halter PFOS

Hammarby källa (Stockholmsåsen-Upplands Väsby)

Klorerade lösningsmedel under vändandtränd, PFOS/PFAS över vändantrend

Johanneskällan (Täby-Danderyd)

Låga halter PFOS och PFOA

Kallbrunn (Stockholmsåsen-Källbrunn)

PFAS över riktvärde

Lindhormsnäs (Uppsalaåsen-Lindormsnäs)

Dikloreten vid ett tillfälle 2013

Mellanbergskällan (Handen)

Klorerade lösningsmedel

Sandemar (Sandemar)

Bekämpningsmedel och klorerade lösningsmedel

Västra Saltsjön (Södertäljeåsen-Södertälje)

 Bekämpningsmedelsrester

Flera av dessa uppvisade endast låga eller tillfälligt förhöjda halter av miljögifter som ofta låg under vändatrend. Flera källor var påverkade av t.ex. salt, men dessa tas inte upp i tabellen.

Läs mer

Faktablad: Kallkällor vid grundvattenförekomster i Stockholms län Länk till annan webbplats.

Rapport: Källor i Stockholms län - miljöövervakning 2007–2008 Länk till annan webbplats.

Rapport: Källor i Stockholms län - inventering och underlag för miljöövervakning Länk till annan webbplats.

Var fjärde år genomförs en nationell miljöhälsoenkät av Folkhälsomyndigheten om befolkningens exponering och upplevda besvär av olika miljöfaktorer, till exempel buller och luftföroreningar. Varannan gång riktar sig enkätundersökningen till vuxna och varannan gång till barn. Centrum för arbets- och miljömedicin tar även fram en regional rapport för Stockholms län. Några av resultaten presenteras här nedanför.

Trender i hälsa hos vuxna i länet

Rapporten visar på flera områden i länet där hälsan har blivit bättre, även om färre personer klassar sin hälsa som god. Färre personer rapporterade solskador (50 procent) och användande av solarium har minskat. Andelen som upplever störning av buller har minskat något. Cirka 4,5 procent upplever att buller stör deras sömn.

Stockholmarna uppvisar generellt ökade allergibesvär, förutom när det kommer till kvalster och mögel. Rapporterad pollenallergi har ökat från 30 till 35 procent, pälsdjursallergi från 19 till 22 procent, födoämnesallergi hos kvinnor från 16 till 18 procent. Totalt uppger 45 procent någon form av allergibesvär. Detta leder till flera besvär som sänker hälsa samt livskvaliteten, t.ex. sömnsvårigheter och snuva. Detta kan komma att bli ett växande hälsoproblem på grund av längre pollensäsonger.

Rökning har minskat i länet, och antalet personer som utsätts för passiv rökning har minskat från 8,3 till 3,4 procent sedan 2007. Rökning minskar också hos ungdomar.

Trender i hälsa hos barn i länet

Trafik och trafikplanering samt inomhusmiljön i bostaden, skolan och förskolan påverkar barnens livskvalitet i Stockholms län mest. Barn är generellt känsligare mot miljöfaktorer som påverkar hälsan än vad vuxna är. Barn spenderar också i regel mycket tid utomhus och kan därför utsättas för höga nivåer av buller och luftföroreningar i stadsmiljön. Många fyraåringar (40 procent) spenderar 30 minuter eller mer i trafiken varje dag för att ta sig till förskola och andra aktiviteter. Bland 12-åringar är andelen markant högre (66 procent). Andelen 12-åringar som stördes av buller från väg, tåg eller flyg fördubblades mellan 2011–2019. Rapporten beskriver att 25 procent av barn som bor i flerbostadshus har fönster som vetter mot större gata, järnväg och industri.

Det finns många hälsovinster med att spendera tid ute i grönområden, trots det spenderar många barn färre tid i gröna omgivningar än förut. En del vårdnadshavare uppgav att familjen inte har tillgång till grönområden nära bostaden (2,3 procent). Andelen barn utan grönområde nära på gångavstånd från hemmet var högst bland låginkomsttagare i storstadskommuner (4,9 procent) och lägst bland höginkomsttagare i pendlingskommuner (0,4 procent). Ett flertal studier tyder på att ökad exponering för grönska är viktigt för barnens emotionella och intellektuella utveckling. Dessutom tycks frekvent vistelse i grönska förstärka barnens emotionella koppling till naturen och spela en nyckelroll i utvecklingen av miljövänligt beteende senare i livet.

Läs mer

Miljöhälsorapport 2021 Stockholms län (barn), Region Stockholm Länk till annan webbplats.

Miljöhälsorapport Stockholms län 2017, Region Stockholm Länk till annan webbplats.

Rapporter från miljöövervakningen

Rapporter från de senaste åren samt efterfrågade äldre rapporter hittar du under publikationer.

Publikationer

Övriga rapporter kan du beställa i pdf-format genom att kontakta oss på stockholm@lansstyrelsen.se.

Kontakt

Enheten för miljöanalys

Dela sidan:

Landshövding

Anna Kinberg Batra

Besöksadress

Regeringsgatan 66

Postadress

Box 22067, 104 22 Stockholm

Organisationsnummer

202100-2247

Följ oss