Klimatarena Stockholm
Klimatarena Stockholm drivs sedan 2021 av Länsstyrelsen Stockholm och Region Stockholm. Arbetet syftar till att samla länets aktörer för att gemensamt jobba för en mer hållbar och cirkulär bygg- och anläggningssektor.
Klimatarena Stockholm är en aktörsdriven och neutral samverkansplattform och mötesplats där aktörer tillsammans
- sätter gemensamma mål i ett klimatlöfte
- utbyter erfarenheter och exempel
- utvecklar konkreta lösningar och åtgärder för minskad klimatpåverkan
- följer och delar vad som pågår i branschen
- möjliggör innovation och uppskalning.
Arbetssätt
Klimatarena Stockholm arbetar genom
- arbetsgrupper och forum – arbetsgrupper för klimatsmarta material, anläggning, återbruksmarknad och cirkulär planering samt vårt forum för hållbarhetschefer
- verktyg och vägledningar – Klimatarena tar fram flera verktyg och vägledningar, bland annat beräkningsanvisningar för klimatpåverkan, vägledningar för cirkularitet, svar på myter, med mera
- samverkan och mötesplats för aktörer inom hållbart byggande, där aktörer kan visa sitt klimatledarskap genom er medverkan och få fler i organisationen att engagera sig i omställningen
- projekt och finansiering – initiera eller gå med i samverkansprojekt och sök utlysningar tillsammans för regional utveckling.
Om Klimatarena Stockholm
Klimatarena Stockholm startades som ett ERUF-projekt av Länsstyrelsen Stockholms och Region Stockholm år 2021, i syfte att samla aktörer och jobba med hela värdekedjan i Stockholms län – företag, kommuner och akademi. Klimatarena Stockholm har idag över 130 deltagare från bygg- och anläggningssektorn.
Klimatarena Stockholm driver även ett nytt projekt, Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt 2024–26, som fokuserar på att ta fram verktyg och sprida kunskap om cirkulärt byggande.
Cirkulärt byggande
Klimatarena Stockholm driver sen 2024 projektet “Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt” som syftar till att driva omställningen till cirkulärt byggande. Projektet ska besvara frågorna
- Hur delar och sprider vi framgångsfaktorer för att skala upp cirkulära bygg- och anläggningsprojekt i Stockholms län?
- Hur ser en cirkulär stadsbyggnadsprocess ut?
Varför cirkulärt byggande?
Vi står inför en kritisk brytpunkt i samhällsutvecklingen. Klimatutmaningen kräver inte bara minskade utsläpp, utan också att vi omprövar hur vi använder och förvaltar jordens resurser. Bygg- och anläggningssektorn spelar en central roll – sektorn står globalt för omkring 40 procent av klimatpåverkan och en mycket stor del av materialflödena.
I Sverige står bygg och anläggningssektorn för 21 procent av växthusgasutsläppen och 40 procent av avfallsmängderna. Vi måste ställa om för att kunna nå våra klimat- och miljömål.
Cirkulärt byggande har många fördelar. Det finns stor potential att minska de stora utsläppen från bygg- och anläggningssektorn genom att jobba utifrån cirkulära principer. Det finns även stor potential att minska avfallsmängder och den problematik som är kopplad till det. Samhällsbyggande har även identifierats som en viktig del i Länsstyrelsens Klimat och Energistrategi.
Cirkulärt samhällsbyggande har koppling till områden som
- klimat
- miljö (Miljöbalken 2 kap §5)
- EU-direktivet Avfallshierarkin Länk till annan webbplats.
- Naturvårdsverkets End of Waste Länk till annan webbplats.
- cirkulär masshantering
- samhällsplanering
- resiliens och beredskap.
Vad är cirkulärt samhällsbyggande?
Cirkulära principer utgår från principer som syftar till att minska behovet av att utvinna nytt material, ta hand om det material som redan finns, återanvända och återbruka, samt minimera avfall.
Cirkulära byggprocesser innebär att man planerar, designar och bygger på ett sätt som gör det möjligt att återanvända, reparera, demontera och återcirkulera material snarare än att skapa avfall.
Centrala principer för cirkularitet i byggsektorn
- Undvik att utvinna nya material.
- Bevara det som finns. Förläng materialens livslängd – genom underhåll, reparation och anpassningsbar design.
- Minska resursflöden – bygg effektivt, med minsta möjliga material- och energianvändning.
- Slut kretsloppet – återanvänd komponenter och återvinn material i nya projekt.
- Design för demontering och flexibilitet – bygg så att delar kan tas isär och återmonteras utan skada.
- Undvik farliga ämnen – välj rena material och dokumentera dem i digitala materialloggböcker.
- Utveckla nya affärsmodeller – gå från produktförsäljning till tjänsteorienterade modeller, till exempel uthyrning eller leasing.
- Minska avfall.
Dessa principer handlar inte bara om återbruk av byggmaterial, utan om ett systemtänkande genom hela livscykeln — från planering, design och upphandling till drift, ombyggnad och rivning .
Vill du veta mer?
Klimatarena Stockholm: Amanda Netscher och Louise Arbin
Klimatarena Stockholm bygger cirkulärt: Louise Arbin