Risk för skogsbrand i Stockholms länLäs mer på SMHI:s webbplats om aktuellt meddelande.

Vattenverksamhet

Ska du anlägga en brygga, leda bort vatten eller utföra någon annan vattenverksamhet? Då kan du behöva anmäla åtgärden till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd för den.

Vattenverksamhet är arbeten och anläggningar i vatten som förändrar vattenområdens djup, storlek eller läge. För att få utföra vattenverksamhet behöver du oftast anmäla eller ansöka om tillstånd. Du behöver också se till att vissa krav är uppfyllda och att lämpliga skyddsåtgärder genomförs för att begränsa den negativa påverkan på vattenmiljön.

Vattenverksamheter är åtgärder som på något sätt påverkar vattenområden. Det kan vara åtgärder som ökar eller minskar vattenmängden, påverkar den omgivande miljön eller vattenområdets storlek. Miljöbalken delar upp vattenverksamheter i åtta olika kategorier.

Några exempel på den här typen av åtgärd är att:

  • anlägga eller ta bort en brygga, pir, damm, vägtrumma, bro eller bropelare
  • dra kabel- och ledning, lägga rör eller göra kulvert.

Några exempel på den här typen av åtgärd är att:

  • anlägga vägbank, pir, tryckbank, erosionsskydd eller andra förstärkningsåtgärder
  • utöka land
  • påla för anläggningar eller förtöjning.

Ett exempel på den här typen av åtgärd är att ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

Exempel på den här typen av åtgärd är att gräva, muddra eller rensa diken.

Exempel på den här typen av åtgärd är att:

  • reglera vattennivån (till exempel via regleringsmagasin)
  • gräva om vattendrag
  • anlägga våtmark.

Exempel på den här typen av åtgärd är att:

  • leda bort grundvatten tillfälligt under byggnation eller kontinuerligt från garage, källare eller andra byggen under mark
  • gräva eller borra brunn
  • ta ut vatten för dricksvatten, bevattning eller kylning.

Exempel på den här typen av åtgärd är att anlägga en infiltrationsdamm eller infiltrationsbrunn med tillhörande pumpverk och intagsledningar.

Exempel på den här typen av åtgärd är att dika ut, valla in eller sänka av ett vattenområde för att varaktigt skydda mot vatten.

För att få bedriva vattenverksamhet behöver en del krav uppfyllas. Bland annat ska du ha förfoganderätt över vattnet, följa miljöbalkens hänsynsregler och skydda fisket. Det är också viktigt att ta hänsyn till allmänna och enskilda intressen.

Du ska ha förfoganderätt över vattnet

Du som ska bedriva en vattenverksamhet behöver ha förfoganderätt (rådighet) över vattnet i det område där verksamheten ska bedrivas. Förfoganderätten kan exempelvis grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Det är du som ska bedriva vattenverksamhet som ansvarar för att du har förfoganderätt över vattnet där åtgärden ska genomföras.

Du ska följa miljöbalkens hänsynsregler

Du som ska utföra arbeten i vatten behöver följa miljöbalkens hänsynsregler. Det innebär att du behöver genomföra åtgärder på ett sådant sätt att du skyddar människors hälsa och miljö mot skada eller olägenhet. Det gör du bland annat genom att skaffa dig rätt kunskaper, genomföra vissa skyddsåtgärder, använda bästa möjliga teknik och så lång det är möjligt undvika kemiska produkter. Det är också viktig att hushålla med råvaror och energi, minska mängden avfall och återvinna det som är möjligt att återvinna.

Hänsynsreglerna finns att läsa i sin helhet miljöbalken.

Allmänna hänsynsregler i miljöbalken på riksdagens webbplats Länk till annan webbplats.

Du ska skydda fisket

Om vattenverksamheten riskerar att skada fisket är du skyldig att utan ersättning vidta de skyddsåtgärder som behövs. Tänk på att fisket innefattar även blötdjur och kräftdjur. Du behöver bland annat underhålla de anordningar som behövs för fiskens framkomlighet och bestånd.

Du ska inte försvåra för annan verksamhet

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du också säkerställa att verksamheten inte försvårar annan verksamhet som nu och i framtiden kan antas beröra samma vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda intressen av vikt.

För att begränsa den negativa påverkan på vattenmiljön vid arbeten i vatten behöver vissa skyddsåtgärder genomföras. Det är också viktigt att endast genomföra vattenverksamhet under den tidsperiod som anges i beslut från Länsstyrelsen. I de fall som muddring ska ske behöver det finnas en godkänd deponeringsplats före arbetet påbörjas.

Skyddsåtgärderna ska beskrivas när du anmäler en vattenverksamhet eller söker tillstånd. Om du inte genomför lämpliga skyddsåtgärder kan Länsstyrelsen komma att ställa krav på att de ska genomföras.

Du motverkar spridning av föroreningar bland annat genom att:

  • använda biologiskt nedbrytbar hydraulolja
  • välja material med omsorg för att inte sprida miljögifter
  • använda fyllnadsmassor som är fria från föroreningar
  • inte använda kreosotimpregnerade stolpar
  • inte förvara kemikalier nära vattenområdet
  • inte ställa upp arbetsmaskiner nära vattenområdet
  • använda mudderverk som är särskilt anpassat för förorenade sediment.

Du motverkar grumling bland annat genom att:

  • använda skyddsskärmar av geotextil eller spånter av metall eller plast
  • använda sedimentationsfällor eller slamfällor nedströms.

Du utför åtgärder varsamt och med bästa teknik bland annat genom att:

  • anlägga vägtrummor så att de inte utgör vandringshinder för fisk
  • använda miljöskopa vid grävning i förorenat sediment eller för att minska påverkan av grumling.

För att spara värdefulla miljöer ska du bland annat:

  • bevara ålgräsängar
  • i möjligaste mån spara hårdbottnar av sand, grus och sten.

Rensa vattendrag varsamt och vid lågvatten. Tänk bland annat på att:

  • spara träd och buskar längs vattendraget för att motverka igenväxning
  • bibehålla viktiga strukturer, skuggning och tillförsel av dött växtmaterial som gynnar faunan.

Skydda vattenlevande organismer bland annat genom att:

  • använda ridåer av luftbubblor eller repellerande ljud vid sprängning för att skrämma bort vattenorganismer från sprängningsområdet.
  • fiska ut och flytta fisken till annan lämplig plats i vattendraget innan en bäckfåra läggs igen.
  • arbeta enbart enligt anvisade tider.

Återställ vattenområden genom överenskommelser, bland annat genom att:

  • utgå från fastställd återställningsplan
  • utgå från överenskommelse (samråd) med Länsstyrelsen.

Ta bort hinder, bland annat genom att:

  • lägga ledningar i farleder vid ett djup som innebär att de inte skadas vid ankring
  • utforma betongvikter på ledningar så att inte fiskeredskap fastnar
  • avlägsna och omhänderta anläggningar som inte längre ska användas såsom kablar och bryggor.

Anmäla eller ansöka om tillstånd

För att få bedriva vattenverksamhet behöver du oftast göra en anmälan till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. För mindre omfattande vattenverksamheter räcker det med en anmälan. Det finns också vattenverksamhet som varken kräver anmälan eller tillstånd.

När behöver du inte anmäla eller ansöka om tillstånd?

Vissa vattenverksamheter behöver du varken anmäla eller ansöka om tillstånd för. Vid akuta situationer får du också utföra vissa åtgärder utan att i förväg ansöka om tillstånd. Du behöver till exempel inte anmäla eller ansöka om tillstånd för:

  • vattenverksamhet där det är uppenbart att allmänna eller enskilda intresse inte kommer att skadas
  • rensning av vattenområde som genomförs för att återställa förändring av vattenloppet eller bibehålla vattnets djup eller läge, såvida det inte riskerar att skada fisket
  • anläggningar för odling av fisk, musslor eller kräftdjur (prövas enligt annan lagstiftning)
  • vattentäkter för en- eller tvåfamiljsfastighet, eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning.

Du behöver dock alltid ansöka om tillstånd för att få utföra markavvattning.

Anmäla om vattenverksamhet

Vid mindre omfattande vattenverksamheter behöver du inte alltid tillstånd, utan kan istället anmäla åtgärden till Länsstyrelsen.

Ansöka om tillstånd för vattenverksamhet

För vattenverksamhet av större omfattning behöver du ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen, efter att du har haft samråd med Länsstyrelsen och andra som kan vara berörda. Du kan behöva ansöka om tillstånd även för en vattenverksamhet av mindre omfattning. Det gäller till exempel om åtgärderna kan påverka värdefull natur eller om någon enskild påverkas och inte samtycker.

Olika typer av vattenverksamhet

Om du planerar att lägga ner eller byta ut en ledning är det bra om ingrepp i vattenområden minimeras så långt det går. Det kan exempelvis göras genom att anlägga kabeln med styrd borrning under vattendrag eller att dra kabeln genom befintliga kulvertar eller broar.

Anmälan eller tillstånd kan krävas

Att lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde är en åtgärd som kräver anmälan om vattenverksamhet. Beroende på omfattningen kan det krävas anmälan eller tillstånd.

  • Anmälan - Uppförande av en anläggning i ett vattenområde samt grävning, schaktning, muddring, sprängning eller liknande åtgärd i ett vattenområde är anmälningspliktigt ifall bottenytan som verksamheten omfattar uppgår till högst 500 m2 i ett vattendrag och högst 3000 m2 i ett annat vattenområde än ett vattendrag (till exempel hav eller sjö).
  • Tillstånd - Om den bottenyta som sammanlagt tas i anspråk av en ledningsdragning är större än i punkten ovan, är åtgärden tillståndspliktig.

Vad ska ingå i anmälan?

Det är viktigt att du har godkännande från alla fastighetsägare och vattenrättsinnehavare som berörs, innan du skickar in din anmälan. Dessa godkännanden ska bifogas anmälan. En karta där du har markerat ut ledningens sträckning är också nödvändig. Om du har tänkt att ersätta en gammal kabel med en ny, skriv då också vad som ska göras med den gamla kabeln när den nya har anlagts.

Om flera vattenområden passeras av samma ledning

Ibland ska flera vattenområden (exempelvis vattendrag eller sjöar) passeras vid en och samma ledningsdragning. Även korsning av bäckar och diken är alltså vattenverksamhet, såvida man inte trycker/borrar ledningen under vattendraget eller drar kabeln ovanför vattenområdet (exempelvis i befintliga kulvertar eller broar).

Det är oftast lämpligare att samtliga vattenområden som ledningen ska korsa ingår i en och samma anmälan till Länsstyrelsen, för att hela sträckningen ska kunna hanteras samtidigt och smidigare. Kom ihåg att bifoga kartor som visar vart samtliga vattenpassager ska ske. Det kan dock finnas undantag från detta tillvägagångssätt, när det inte är lämpligt att alla vattenpassager ingår i samma anmälan. Om ledningsdragningen tillståndsprövas så ingår vanligtvis samtliga vattenpassager i en och samma tillståndsprövning.

Muddring innebär att bottenmaterial i en sjö, ett vattendrag eller i havet tas bort. Muddring kan ske genom att gräva, spränga eller suga upp material. Skäl till muddring kan vara att öka vattendjupet exempelvis för att öka framkomlighet för båtar eller för byggande. Det kan också syfta till att utvinna material såsom sand och grus eller att ta bort förorenade sediment.

Miljöpåverkan

Muddring påverkar miljön. Eftersom naturligt bottenmaterial avlägsnas ger muddring vanligen upphov till ändrade vattenförhållanden där bland annat strömningsbild och materialtransport påverkas. Livsbetingelser för växt- och djurliv kan förändras påtagligt genom att bottenmaterialet tas bort.

Muddringen påverkar även ett större område än själva muddringsområdet bland annat genom grumling. Muddring ger också tillfälligt upphov till ett ökat läckage av närsalter vilket ökar risken för övergödning och kan på samma gång sprida föroreningar om detta förekommer i sedimenten. Vid muddring av sediment med hög organisk halt kan även svavelväte frigöras med ökad risk för negativa effekter på växter och djur. Det material som grumlas upp förbrukar syre på grund av oxidation av organiskt material, järn och svavel. Vid hög grumlighet minskar även ljusgenomsläppligheten i vattnet, vilket medför minskad fotosyntes och därmed minskad syreproduktion.

Muddring av grundare områden är generellt mer miljöstörande än muddring på djupare vatten, på grund av grundområdenas stora betydelse som uppväxtområden för fisk och andra organismer.

Underhållsmuddring

Om platsen där muddringen ska ske har ett tillstånd till vattenverksamhet som fastslår till vilket djup och vilken bredd som muddring får göras, och du endast planerar att muddra inom detta djup och denna bredd, så betraktas åtgärden som en underhållsmuddring. För att regeln om underhållsmuddring ska kunna tillämpas räcker det inte att du tidigare har fått ett beslut från Länsstyrelsen, till exempel i en anmälan om vattenverksamhet, för att få muddra på platsen.

Innan du gör underhållsmuddringen måste du göra en anmälan till Länsstyrelsen.

Anmälan gör du enligt 11 kap 15 § miljöbalken.

Planerar du att muddra på en plats där det inte finns ett tillstånd som fastslår till vilket djup och vilken bredd muddring får göras ska du istället skicka en vanlig anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd till vattenverksamhet.

Vägledning för anmälan

För att få muddra inom ett vattenområde måste du antingen skicka in en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen eller ansöka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen. Kontakta oss gärna per telefon om du är osäker på om muddringen kan anmälas eller kräver tillstånd.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Återvinning/användning av muddermassor

Muddermassor bör ses som en resurs, och möjligheten att återvinna/nyttiggöra dem bör utredas innan man överväger något annat sätt att ta hand om dem.

Muddermassor kan ibland återvinnas genom att de används för anläggningsändamål.

Uppläggning/deponering av muddermassor

Om det inte är lämpligt att återvinna muddermassorna bör de tas om hand på land på annat sätt. Vid muddring bör mängden massor och massornas innehåll av vatten begränsas så långt som möjligt så att det förenklar omhändertagandet. Enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är uppläggning av muddermassor på land anmälnings- eller tillståndspliktigt.

  • Vid uppläggning av mindre än 1 000 ton muddermassor på land ska du göra en anmälan till kommunen. Eventuellt krävs även strandskyddsdispens.
  • Vid uppläggning av mer än 1 000 ton muddermassor på land krävs tillstånd. Ansökan om tillstånd prövas normalt av Länsstyrelsen om det inte har samband med tillståndspliktig vattenverksamhet, då Mark- och miljödomstolen är prövningsmyndighet.

Massornas innehåll av föroreningar är avgörande för hur de kan hanteras. Förorenade sediment ska i första hand tas om hand för behandling och/eller deponering på en deponi som har tillstånd att ta emot denna typ av massor. Muddring av förorenade sediment bör normalt undvikas. Det är ofta bäst att låta förorenade sediment ligga kvar orörda om inte syftet med muddringen är att sanera området. I de fall det finns risk för att de förorenade sedimenten kan spridas bör de dock tas bort.

För att få anlägga en pir eller fylla ut i ett vattenområde krävs antingen anmälan eller tillstånd till vattenverksamhet. Vissa undersökningar kan också krävas för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas.

För mindre utfyllnader kan det räcka att en anmälan görs till Länsstyrelsen. Om bottenytan som påverkas av utfyllnaden är större än 500 m2 i vattendrag eller större än 3000 m2 i andra vattenområden, till exempel hav och sjöar, krävs istället tillstånd.

Exempel på undersökningar som kan behövas

  • Vid anläggande av en pir eller annan utfyllnad så täcks delar av stranden och botten över, vilket lokalt slår ut växtlighet och djurliv. Det kan därför vara viktigt att undersöka vad det finns för växt- och djurliv på platsen för att kunna bedöma vilken påverkan piren eller utfyllnaden får.
  • Pirar och andra utfyllnader i vatten kan också påverka vattencirkulationen både lokalt och inom ett större vattenområde. Därför är det viktigt att bedöma dominerande strömmar och vindriktningar för att om möjligt förutspå effekterna av piren eller utfyllnaden.
  • Det kan också behöva göras en geoteknisk undersökning av bottnens bärighet för att undvika upptryckning av material i pirens eller utfyllnadens närhet.
  • Om sedimenten i området misstänks vara förorenade kan även detta behöva undersökas.

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Om du vill anlägga en bygga behöver du oftast göra en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen, som prövar om bryggan är lämplig eller inte. Vid prövningen bedömer vi bryggans påverkan på vattenmiljön vilket bland annat avgörs av naturvärden, materialval, beskuggning, vattengenomströmning, erosion, båttrafik och förekomst av föroreningar inom vattenområdet. Länsstyrelsen förelägger ofta om försiktighetsmått för den anmälda åtgärden.

Att tänka på

Påverkan på allmänna eller enskilda intressen. Allmänna intressen kan exempelvis vara fågelliv, fiskförekomst, områdesbestämmelser/skydd, kulturlämningar, ledningsdragningar, badplatser, strandskydd m.m. Enskilda intressen kan vara grannar, andra bryggägare, vattenrättsägare, fastighetsägare med flera.

  • Typ av brygga, flyt- eller pålad brygga, syftet med bryggan, vilka material och vilken storlek behövs, hur ska arbetet utföras och hur ska bryggan hållas i sitt läge.
  • Kontrollera djupet där bryggan ska byggas. Tänk på att båten ska kunna gå in till bryggan utan att en muddring behövs. Större och mer djupgående båtar hänvisas till etablerade hamnar med djupare vatten än små enskilda bryggor.
  • Kontakta kommunen för eventuell strandskyddsdispens och bygglovsbeslut.
  • När ovanstående är klart kan anmälan om vattenverksamhet lämnas till Länsstyrelsen.
  • Var ute i god tid!

Val av brygga

I vattenområden grundare än cirka 2,5 meter har i allmänhet pålade bryggor mindre inverkan på vattenmiljön än flytbryggor. En flytbrygga vilar på vattenytan och är vanligen förankrad med antingen pålar eller betongankare. Syftet med bryggan kan vara att dämpa vågornas kraft (vågbrytare), utgöra förtöjningsplats för båtar eller fungera som badbrygga.

Flytbryggor kräver ett visst vattendjup för att inte påverka botten och skadas av vågor. En olämpligt placerad flytbrygga kan påverka bottenmiljöerna negativt. Grunda vikar med mjukbotten är olämpliga att exploatera då grundområdena är våra viktigaste yngelplatser för många fiskarter.

En pålad brygga påverkar inte vattengenomströmningen på samma sätt som en flytande konstruktion. Pålarna till en brygga kan antingen utgöras av impregnerat trä, järnbalk eller stålrör ingjutna i polyetenrör. Kreosotbehandlade pålar har en negativ miljöpåverkan då de läcker tjära som innehåller miljöfarliga ämnen. Kreosot lagras i levande organismer (bioackumuleras) och är mycket giftigt för vattenlevande växter och djur. Tryckimpregnerade träpålar innehåller farliga ämnen såsom koppar, krom, arsenik och brom. Dessa ämnen är också väldigt giftiga för vattenlevande växter och djur.

Föreskrifter om träskyddsbehandling

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för träskyddsbehandlat virke i Kemikalieinspektionens föreskrifter Länk till annan webbplats. om bekämpningsmedel och biotekniska organismer och Naturvårdsverkets föreskrifter om träskyddsbehandling (NFS 2001:6 Länk till annan webbplats. konsoliderad) samt i Reach-förordningen bilaga XVII.

Ansökan om tillstånd

För större bryggor eller om motstående enskilda intressen finns så krävs en tillståndsprövning av vattenverksamheten. Tillstånd prövas av Mark-och miljödomstolen. En tillståndsansökan ska bland annat innehålla en samrådsredogörelse, teknisk beskrivning och en miljökonsekvensbeskrivning. Processen inleds med ett samråd med Länsstyrelsen och enskilt berörda. Mer information om tillstånd till vattenverksamhet hittar du här på vår hemsida

Strandskyddsdispens, andra dispenser och tillstånd

Om platsen omfattas av något områdesskydd kan även andra dispenser, exempelvis strandskyddsdispens, eller tillstånd behövas.

En brygga kan även kräva bygglov från kommunen. Ta kontakt med kommunens byggnadskontor för mer information.

Tillstånd och dispenser i skyddad natur

Bortledning av yt- eller grundvatten sker främst för dricksvattenförsörjning, men även för bevattning, industriprocesser och utvinning av värme eller kyla, samt i skadeförebyggande och skadeavhjälpande syfte. Oftast krävs tillstånd eller anmälan.

Ytvattenuttag

För att få leda bort ytvatten krävs oftast tillstånd. Om det rör sig om begränsade mängder kan vattenverksamheten istället anmälas till länsstyrelsen. Anmälningsplikten gäller för:

  • Bortledande av högst 600 m3 ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 m3 ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 m3 per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Ytvattenuttag kan påverka vattenförhållandena negativt. Exempelvis kan vattennivåer i dammar och sjöar sänkas och bottnar friläggas, vattendrag sina, levnadsförhållanden för växter och djur nedströms försämras, vandrande fisk hindras vid dämning, och användare nedströms få mindre vatten.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i anmälan/tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivåer i vattendrag, dammar eller sjöar.
  • Undersökning av biologiska värden (växter och djur) nedströms det planerade uttaget samt bedömning av om uttaget medför en försämring av levnadsförhållandena.
  • Beskrivning av risken för att användare nedströms får mindre vatten.
  • Kontroll och bedömning av vid vilka flöden och/eller vattennivåer vattenuttag kan göras utan risk för skada uppkommer på punkterna ovan.

Grundvattenuttag

Bortledande av grundvatten kräver alltid tillstånd, med ett undantag som du kan läsa mer om längre ner på sidan. Tillstånd krävs inte heller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Det är du som verksamhetsutövare som ansvarar för att göra denna bedömning.

Grundvattenuttag görs antingen ur jord eller ur berg. Vid bedömning av konsekvenserna av ett grundvattenuttag är det viktigt att identifiera påverkansområdet. Exempel på konsekvenser är att närliggande vattentäkter eller vattendrag sinar, att våtmarker och dammar torkar ut och att sättningar i marken (i områden med lera) uppstår och skadar byggnader.

Kommunen kan besluta om tillståndsplikt för enskilda brunnar inom vissa geografiska områden, exempelvis om problem finns med saltvatteninträngning eller vattentillgång.

Exempel på uppgifter och underlag som kan behövas i tillståndsansökan: 

  • Beskrivning av påverkan på vattennivån för närliggande brunnar, vattendrag, våtmarker och dammar
  • Vattenbalansberäkning
  • Dokumenterad provpumpning och beräknad avsänkningstratt
  • Beskrivning av risk för sättningar i byggnader

Undantag från tillståndsplikt

En vattentäkt för en en- eller tvåfamiljsfastighets eller jordbruksfastighets husbehovsförbrukning eller värmeförsörjning kräver inte tillstånd eller anmälan.

Vad räknas som vattentäkt?

Begreppet vattentäkt definieras som bortledande av ytvatten eller grundvatten för vattenförsörjning, värmeutvinning eller bevattning.

Bevattningsförbud

Under torrperioder och perioder med mycket låga flöden kan länsstyrelsen besluta att bevattningsförbud ska råda inom ett visst geografiskt område.

Frågor och svar om vattenverksamhet

För att få göra arbeten nära eller i vatten kan det krävas anmälan, tillstånd eller dispens enligt miljöbalken. Nedan följer några vanliga frågor och svar om vattenverksamheter. 

  • Anläggande av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger 5 hektar
  • Uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter.
  • Uppförande av en anläggning, fyllning eller pålning i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadratmeter.
  • Grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter.
  • Grävning, schaktning, muddring, sprängning eller annan liknande åtgärd i ett annat vattenområde än vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattenområdet uppgår till högst 3 000 kvadratmeter.
  • Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund.
  • Omgrävning av ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 kubikmeter per sekund, om åtgärden inte är att hänföra till markavvattning.
  • Nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde.
  • Bortledande av högst 600 kubikmeter ytvatten per dygn från ett vattendrag, dock högst 100 000 kubikmeter per år, eller utförande av anläggningar för detta.
  • Bortledande av högst 1 000 kubikmeter ytvatten per dygn från ett annat vattenområde än vattendrag, dock högst 200 000 kubikmeter per år, eller utförande av anläggningar för detta.

Utöver det ...

  • Utrivning av en vattenanläggning som tillkommit till följd av en verksamhet enligt ovanstående punkter.
  • Ändring av en vattenverksamhet som är anmäld enligt ovanstående punkter.
  • Ändring av en tillståndsprövad vattenverksamhet, om ändringen är en anmälningspliktig verksamhet enligt ovanstående punkter.

Tillståndsplikt

Om åtgärden är större än vad som ryms inom punkterna ovan är åtgärden tillståndspliktig, det vill säga kräver tillstånd från Mark- och miljödomstolen.

Anmälan behövs inte om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Beviskravet att inga intressen påverkas ligger på den som vill bedriva vattenverksamheten.

Anmälan om vattenverksamhet gör du på en särskild blankett Pdf, 158.7 kB, öppnas i nytt fönster.

Gäller anmälan en vattenverksamhet i Värmdö eller Österåkers kommun ska göra anmälan till kommunen.

Avgiften för länsstyrelsens prövning av en anmälningspliktig vattenverksamhet är idag 1 660 kronor och måste betalas innan du kan få ett beslut.

I samband med att din anmälan kommer in till Länsstyrelsen skickar vi ut en faktura på avgiften. Om prövningen omfattar andra tillstånd eller dispenser kan ytterligare avgifter tillkomma.

Gå till Länsstyrelsens diarium och sök på aktuell fastighetsbeteckning. Här framgår när ärendet registrerades och vem som är handläggare. Det framgår även vad som registrerats hittills i ärendet.

Vi lämnar inga förhandsbesked. När anmälningsärendet är tillräckligt utrett kommer Länsstyrelsen endera att godkänna anmälan, förelägga om att vidta försiktighetsmått , förelägga om att söka om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen eller förbjuda den anmälda verksamheten.

Nej, den anmälda vattenverksamheten får inte påbörjas förrän ni mottagit Länsstyrelsens beslut i ärendet.

Ja, Länsstyrelsen beslut gällande anmälda vattenverksamheter kan överklagas till Mark- och miljödomstolen.

Respektive kommun bedömer om åtgärden kräver dispens från strandskyddsbestämmelserna.

Upplägg av muddermassor ska anmälas till respektive kommun. Dumpning av muddermassor i vattenområde är förbjudet, dispens kan dock sökas hos Länsstyrelsen.

Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för vattenverksamheter. Skriv ner vad du iakttagit och skicka in det till Länsstyrelsen tillsammans med fotodokumentation och kartmaterial. Länsstyrelsen kan då öppna ett tillsynsärende och det kan bli aktuellt med återställningsåtgärder.

Gäller det vattenverksamhet i Värmdö eller Österåker kommun ska dock informationen skickas dit.

Mark- och miljödomstolen hos Nacka Tingsrätt samt Mark- och miljööverdomstolen hos Svea Hovrätt har samtliga domar.

Stadsarkivet har de flesta beslut som rör markavvattningsföretag. Dessa kan man beställa från Stadsarkivet. Skicka e-post till Stadsarkivet.

För länskarta över markavvattningsföretag se Länsstyrelsens webb-GIS

Gör så här:

  1. Gå in under Planeringsunderlag 2.
  2. Klicka i "Vatten".
  3. Klicka i markavvattningsföretag.

Det ingår i ditt underhållsansvar att rensa diket och åtgärden behöver inte anmälas till länsstyrelsen så länge du rensar till samma djup och bredd som diket ursprungligen hade. Tänk på att utföra arbetet med minsta möjliga störning på djur och växtliv och så att grumling minimeras. Om fisket kan skadas ska dock åtgärden anmälas till Länsstyrelsen innan arbeta påbörjas.

Anläggning av sjövärmesystem i vattenområde definieras varken som anmälnings- eller tillståndspliktig vattenverksamhet. Sjövärmesystem kan dock kräva dispens från strandskydd och kan även utgöra miljöfarlig verksamhet.

Underhållsmuddring av dagvattendammar både inom detaljplanelagt och icke detaljplanelagt område kan definieras som vattenverksamhet som kräver anmälan till Länsstyrelsen.

Underhållsmuddring definieras som en anmälningspliktig vattenverksamhet endast om dammen till största delen består av naturligt förekommande vatten eller dagvatten från icke detaljplanelagda områden.

Om dammen till största delen består av dagvatten från detaljplanelagda områden definieras inte underhållsmuddringen som en anmälningspliktig vattenverksamhet.

Kontakt

Enheten för mark- och vattenskydd