Förvaltning av skarv
Skarven är en naturlig del av fågellivet i Stockholms län och finns framför allt i skärgården och Mälaren. Skarv kan lokalt påverka fiskbestånd, fiske och naturmiljö. Länsstyrelsen ansvarar för den regionala förvaltningen av skarv, följer utvecklingen genom inventeringar, tar fram förvaltningsplaner och hanterar frågor om skyddsjakt.
Skarv i Stockholms län
Beståndet i Stockholms län varierar mellan olika år och områden. Därför följer Länsstyrelsen utvecklingen genom återkommande inventeringar och sammanställningar.
Inventeringar har genomförts varje år sedan 1994 och ger kunskap om var skarven finns, hur många som häckar och hur beståndet förändras över tid. Underlaget är nödvändigt för att kunna förvalta skarvbeståndet och följa upp genomförda förvaltningsåtgärder.
Inventeringen innebär att häckningsplatserna kontrolleras före säsongen samt att skarvbon räknas efter häckning.
En boplats är en plats där skarvar häckar, det vill säga parar sig, bygger bo, lägger ägg och föder upp sina ungar. Antalet bon i en koloni kan variera från en handfull till flera hundra. Skarvarna uppehåller sig främst på boplatsen under häckningssäsongen. Fågelbon definieras som bon så länge fåglarna kommer att återvända till dem. Om en fågel inte häckat i ett bo på tre år räknas det inte längre som ett bo.
Andra platser där större antal skarvar samlas men inte häckar, till exempel rastplatser, räknas inte som boplats.
Inventeringen av skarv 2025
Inventeringen 2025 visar att skarv häckade på tio öar i Stockholms skärgård. 5 104 bon räknades i skärgården, 895 bon räknades i insjöar och 1 414 bon räknades i Mälaren. Totalt registrerandes 7 413 bon i länet.
Resultatet tyder på en minskning av skarv i skärgården de senaste tre åren, samtidigt som fler bon har noterats i insjöar och i Mälaren.
Inventering av skarv 2025 pdf, 64.4 kB, öppnas i nytt fönster.
Regional förvaltningsplan
Skarvbeståndet i Stockholms län har under en längre tid legat på mellan cirka 5 000–6 000 bon. Eftersom skarven inte är en jaktbar art har Länsstyrelsen i Stockholm bedömt att den nationella förvaltningsplanen behöver kompletteras med en regional förvaltningsplan.
Syftet med den regionala förvaltningsplanen är att ge stöd i Länsstyrelsens arbete och samtidigt ge vägledning till de samhällsintressen som berörs av skarv i länet.
Förvaltningsplan för skarv i Stockholms län
Nationell förvaltningsplan för storskarv, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Skyddsjakt
Länsstyrelsen kan i vissa fall bevilja tillstånd till skyddsjakt efter skarv bland annat för att minska risken för allvarlig skada på fiskbestånd eller fiske. Prövningen görs utifrån svensk jaktlagstiftning, artskyddsförordningen och EU:s fågeldirektiv.
I vissa situationer får skyddsjakt bedrivas utan särskilt beslut från Länsstyrelsen, om villkoren i jaktförordningens bilaga 4 är uppfyllda. Det kallas skyddsjakt på enskilt initiativ.
Länsstyrelsen har också fattat beslut om skyddsjakt efter skarv i Stockholms skärgård: