Frågor och svar om natur och allemansrätt

Begränsad allemansrätt i naturreservat och nationalparker

Delar av allemansrätten är oftast begränsad i naturreservat och annan skyddad natur. Här gäller särskilda regler, så kallade föreskrifter. Föreskrifterna är anpassade efter respektive reservat och skiljer sig åt mellan olika områden. Begränsningar gäller ofta eldning, tältning, cykling och ridning. I de flesta reservaten gäller dessutom koppeltvång för hund året runt. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns karta och information om samtliga naturreservat och nationalparker. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i området som du vill besöka. Ute i naturen finns vanligen gränsmarkering med "snöstjärnan" och informationsskylt som visar att du kommer in i ett naturreservat. Det är ditt ansvar att ha koll på om du befinner dig i ett skyddat område eller inte.

Allemansrätt och skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Allemansrätt i övrig natur

Allemansrätten ger oss tillgång till den svensk naturen mot att vi visar hänsyn till djur, natur, markägare och medmänniskor.

Så gör vi allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Om du får tälta beror på om området är skyddat som naturreservat eller inte.

Regler kring tältning i naturreservat och nationalpark

Tältning eller övernattning kan vara förbjuden eller begränsad till särskilda platser. I naturreservat och nationalparker gäller särskilda regler, så kallade föreskrifter, som är olika för olika områden. Anledningen är att slitaget och störning av övernattning annars blir för stor. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i området som du vill besöka.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Tältning i övrig natur

Här gäller allemansrätten. Att tälta något dygn i skog och mark ingår i den svenska allemansrätten. Tänk på att inte tälta i åker och betesmark eller nära bostadshus.

Om tältning och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

När du eldar är det din skyldighet att se till att elden inte sprider sig eller skadar mark, djur och växter. Du behöver även hålla koll på om det råder eldningsförbud i kommunen på grund av torka. Genom att ta med matrester och skräp hem förhindrar du spridning av afrikansk svinpest.

Karta över aktuella eldningsförbud, Krisinformation Länk till annan webbplats.

Om eldning och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Säkerhet vid eldning i skog och mark, MSB Länk till annan webbplats.

Om afrikansk svinpest, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Regler om att elda och grilla i naturreservat och nationalparker

Att göra upp eld eller grilla kan vara förbjudet eller begränsat till anvisade eldstäder i naturreservat och nationalparker. Här gäller särskilda regler, så kallade föreskrifter som är olika för olika områden. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i området som du vill besöka.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Om du får cykla beror på om området är skyddat som naturreservat eller inte.

Regler om cykling i naturreservat och nationalparker

Cykling kan vara förbjuden eller begränsad till särskilda leder. I naturreservat och nationalparker gäller särskilda regler, så kallade föreskrifter som är olika för olika områden. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i området som du vill besöka.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Cykling i övrig natur

Här gäller allemansrätten. Enligt allemansrätten får du cykla både i naturen och på enskilda vägar så länge det inte uppstår skador. Tänk på att inte cykla över tomt, plantering eller åkermark. Att köra elcykel eller andra motoriserade fordon ingår inte i allemansrätten, vilket innebär att du inte får köra i naturen, inte ens på stigar.

Om cykling och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Om elcyklar och mindre motoriserade fordon, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Tips på skånska cykelleder

MTB-leder i Skåne, Region Skåne Länk till annan webbplats.

Cykelleden Skåne Länk till annan webbplats.

Kattegattleden Länk till annan webbplats.

Sydost- och Sydkustleden Länk till annan webbplats.

Om du får rida beror på om området är skyddat som naturreservat eller inte.

Regler om ridning i naturreservat och nationalparker

Ridning kan vara förbjuden eller begränsad till särskilda leder. I naturreservat och nationalparker gäller särskilda regler, så kallade föreskrifter, som är olika för olika områden. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här kan du filtrera fram vilka reservat som har ridleder. Här hittar du samtidigt vilka föreskrifter som gäller i området som du vill besöka.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Ridning i övrig natur

Du får rida i naturen enligt allemansrätten. Men hästens tyngd ökar risken för skada på skog, mark eller väg. Som ryttare behöver du därför visa extra stor hänsyn när du rider på annans mark. Om du planerar att rida regelbundet i ett visst område är det bra att fråga markägaren om lov. Tänk på att inte rida över tomt, plantering eller åkermark.

Om ridning och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I en del strövområden finns ridleder, använd filtreringsfunktionen på Stiftelsen Skånska Landskaps webbplats.

Ridning i skånska strövområden, Stiftelsen Skånska Landskap Länk till annan webbplats.

Generella regler kring hund i naturen

Under perioden 1 mars–20 augusti finns det många djurungar i naturen – då är det allmänt koppeltvång i all natur.

Övrig tid på året måste hunden hållas under sådan uppsikt att den hindras från att förfölja vilda djur. Du måste ha den inom synhåll och du måste kunna stoppa den och kalla in den om den stöter på ett vilt djur. Om du inte kan det, ska hunden gå i koppel eller i lina.

Hundar i naturen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Särskilda regler kring hund i naturreservat och nationalparker

I välbesökta naturreservat och nationalparker är det som regel koppeltvång året runt. Både med hänsyn till det vilda och till andra besökare. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka regler, så kallade föreskrifter som gäller i området som du vill besöka.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Kommunerna har ofta kommunala hundrastgårdar där hunden kan springa fritt. Titta på kommunens webbplats.

Det finns reservat med strikt hundförbud som exempelvis Måkläppen. För övriga naturreservat och nationalparker gäller ofta att hunden ska gå i fysiskt koppel året runt. Det gäller även stranden som ingår i reservatet. Vad som gäller framgår av länsstyrelsen beslut och föreskrifter (regler) för det aktuella området.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Kommunen kan dessutom ha särskilda ordningsstadgar som ytterligare begränsar. Ett exempel är förbud mot hund på badstränder sommartid.

Kommunala ordningsstadgar hittar du på respektive kommuns webbplats.

Brukshundklubben har samlat information kring hund och allemansrätt på AlleSvansrätten.

AlleSvansrätten, Svenska Brukshundklubben Länk till annan webbplats.

Ja, om hunden är under tjänsteutövning med stöd i annan lagstiftning, då omfattas den inte av reservatets lokala föreskrifter.

Jakträtt i skyddad natur

Varje skyddat område har sina egna föreskrifter, men många skånska naturreservat saknar föreskrifter som begränsar själva jakträtten. Däremot kan annan jaktrelaterad verksamhet vara reglerad, som exempelvis användning av lös hund eller utfodring av vilt.

Om ingen föreskrift förbjuder jakt får markägaren/jakträttsinnehavaren bruka sin jakträtt. För den som har jakträtt är eftersök en skyldighet. Detta gäller under förutsättning att eftersöket genomförs av jakträttsinnehavaren eller av någon som fått dennes godkännande. I vissa fall kan inte uppdraget lösas med spårhund i lina och då kan det vara lämplig att använda ställande hund. Vid eftersök som påbörjas på en angränsande fastighet och som fortsätter in i ett skyddat område, ska jakträttsinnehavaren inom det skyddade området snarast underrättas. I nyare reservatsföreskrifter står det med att eftersök är undantaget förbudet att ha hunden lös.

Tjänstehundar som används under pågående uppdrag, exempelvis polishundar eller räddningshundar som agerar på tjänsteuppdrag av Polisen, omfattas inte av naturreservatsföreskrifterna. I sådana fall kan Polisen åberopa annan lagstiftning som väger tyngre än de lokala föreskrifterna.

Viltolycka i trafik och eftersök i skyddat område

Om ett vilt djur skadas i trafiken är det Polisen som ansvarar för att eftersök utförs. De kontaktar ett eftersöksekipage via Nationella viltolycksrådet (NVR). Eftersökspersonalen har då rätt att gå in på privat mark och det gäller även inom skyddade områden.

Det är däremot inte tillåtet att träna, rasta eller vistas med tjänstehundar lösa i skyddade områden där det råder förbud mot lös hund (koppeltvång), såvida det inte sker inom ramen för ett uppdrag. Här går det att söka dispens, gäller inte beträdnadsförbud.

Detta säger lagen om tillsyn av hund

Lagen om tillsyn av hund och katt gäller i all natur. Mellan 1 mars - 20 augusti ska hundar hållas under sådan tillsyn att de hindras från att springa lösa i marker där det finns vilt. I många naturreservat och nationalparker är det som regel koppeltvång året runt. Förutom att hund ska hållas i fysiskt koppel är föreskriften om att man inte avsiktligt får störa djurlivet vanlig i skyddad natur. Att hunden ska hållas kopplad är både med hänsyn till det vilda och till andra besökare. På Länsstyrelsens webbplats Besöksmål finns föreskrifter för alla naturreservat och nationalparker presenterade.

Sök efter det aktuella naturreservatet för information om dess föreskrifter

Om att göra en anmälan om lös hund

Du kan rapportera hundägare med lösa hundar i naturen till Länsstyrelsen. För att Länsstyrelsen ska kunna agera bör det framgå på något sätt vem som är ägare till hunden.

Anmälan och mer info om lösspringande hund, Länsstyrelsen

Lagen om Hundar i naturen, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Enligt allemansrätten får du plocka de vilt växande blommor, bär och svampar i naturen som inte är fridlysta. Däremot får du inte gräva upp växter och lökar.

I naturreservat och nationalparker kan det vara förbjudet att plocka växter. Det framgår av föreskrifterna (reglerna) för respektive område.

Sök efter naturreservat för information om området och dess föreskrifter

Om att plocka blommor, bär och svamp enligt allemansrätten Länk till annan webbplats.

Fridlysta växter och djur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Fiske ingår inte i allemansrätten, men du får fiska fritt med spö och vissa andra handredskap längs kusterna och i våra fem största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren och Storsjön. För fiske i andra vatten krävs fiskekort eller annat tillstånd.

Om jakt och fiske, Naturvårdsverke Länk till annan webbplats.t

Om fiske i Skåne Länk till annan webbplats.

Svenska fiskeregler på kusten och i de fem stora sjöarna (svenskafiskeregler.se) Länk till annan webbplats.

Register och karta över fiskevårdsområden (fiskekartan.se) Länk till annan webbplats.

Det är tillåtet med ceremonier som vigslar och dop i naturreservat och nationalparker så länge du följer områdets regler, de så kallade föreskrifterna, och inte utestänger andra besökare från platsen. Stäm alltid av dina planer med förvaltaren i god tid innan. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i det aktuella området och kontaktuppgifter. Tänk på att ljusslingor och dekorationer i träd samt konfetti som regel aldrig får användas. Genom att ta med matrester och skräp hem förhindrar du spridning av afrikansk svinpest.

Sök efter naturreservat för information om området, dess föreskrifter och kontaktuppgifter

I vissa naturreservat och nationalparker är det förbjudet att arrangera tävlingar och evenemang. Det framgår i så fall av föreskrifterna för det aktuella området. Om det är förbjudet krävs dispens eller tillstånd och samråd enligt miljöbalken (kap 12, §6). Dispens- och tillståndsansökan är förenat med en kostnad och görs på Länsstyrelsens Naturprövningsenhet. Även om det inte finns förbud mot arrangemang i föreskrifter behöver kontakt alltid tas med förvaltaren av reservatet eller markägaren om det rör övrig natur. God framförhållning är alltid viktig. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i det aktuella området och kontaktuppgifter till ansvarig förvaltare.

Sök efter naturreservat för information om området, dess föreskrifter och kontaktuppgifter

Om du behöver söka dispens eller tillstånd för aktivitet i skyddad natur så ansöker du hos Länsstyrelsens Naturprövningsenhet.

Här ansöker du om dispens och tillstånd för aktivitet eller åtgärd i skyddat naturområde

Om arrangemang i naturen och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

I vissa naturreservat och nationalparker är det tillåtet att sätta upp en tipsrunda. Det framgår i så fall av reglerna, de så kallade föreskrifterna för det aktuella området. Om det är tillåtet krävs som regel först en avstämning med förvaltaren. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du vilka föreskrifter som gäller i det aktuella området och kontaktuppgifter.

Sök efter naturreservat för information om området, dess föreskrifter och kontaktuppgifter

Skånes naturum är besökscentra som visar vägen ut i naturen. Här får du genom utställningar och aktiviteter bekanta dig med naturområdena i närheten av varje naturum. Du får också hjälp med kartor och tips på sevärdheter och vandringar. Tre av naturumen är statliga och drivs av länsstyrelsen. Det är naturum Kullaberg i Mölle, naturum Stenshuvud i Kivik och naturum Söderåsen i Skäralid. Tre av naturumen är kommunala. Det är naturum Skrylle utanför Lund, naturum Vattenriket i Kristianstad och naturum Öresund i Malmö. Fulltofta naturcentrum är Stiftelsen Skånska Landskaps besökscentra i Fulltofta som ligger mellan Höör och Hörby.

Mer information om respektive naturums utbud och kontaktuppgifter hittar du på Länsstyrelsens webbsida Besöksmål – naturum.

Skånes naturum

Regler om övernattning i naturreservat och nationalparker

Det finns vindskydd för övernattning i vissa naturområden. Tältning och annan övernattning är ofta begränsad till dessa platser. I många naturreservat och nationalparker är det förbjudet att övernatta, oavsett om det är i tält eller i husbil/husvagn. Även övernattning under bar himmel ger en störning på mark, växt- och djurliv.

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. På respektive reservatssida finns karta och information om friluftsanordningar. Använd filtreringsfunktionen om du vill hitta naturreservat eller nationalpark med vindskydd, tältplats, grillplats och toalett. På webbsidan hittar du även vilka regler, så kallade föreskrifter som gäller i det aktuella området. Vid eldning behöver du ta med egen ved eller grillkol. Håll koll på om det råder eldningsförbud. Genom att ta med matrester och skräp hem förhindrar du spridning av afrikansk svinpest.

Sök efter naturreservat för information om området och dess friluftsanordningar

Övernattning i övrig natur

Här gäller allemansrätten. Att övernatta något dygn i skog och mark ingår i den svenska allemansrätten. Tänk på att inte tälta i åker och betesmark eller nära bostadshus.

Om tältning och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vindskydd och tältplatser finns även i strövområden, kommunala grönområden och längs Skåneleden.

Strövområden, Stiftelsen Skånska landskap Länk till annan webbplats.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Kommunala grönområden hittar du på respektive kommuns webbplats.

Det finns många grillplatser, både i naturreservat och i övrig natur. Ta med grillkol och håll koll på om det råder eldningsförbud. Genom att ta med matrester och skräp hem förhindrar du spridning av afrikansk svinpest.

Karta över aktuella eldningsförbud, Krisinformation Länk till annan webbplats.

Om grillplatser i naturreservat och nationalparker

På Länsstyrelsens webbplats Besöksmål finns samtliga reservat och nationalparker presenterade. På respektive reservatssida finns karta och information om var grillplatser finns. Använd filtreringsfunktionen om du vill hitta områden med eldstäder.

Sök efter naturreservat för information om området och dess friluftsanordningar

Grillplatser i övrig natur

Grillplatser finns även i strövområden, kommunala grönområden och längs Skåneleden.

Strövområden, Stiftelsen Skånska landskap Länk till annan webbplats.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Kommunala grönområden hittar du på respektive kommuns webbplats.

Nej, de döda träden ger mat och bostad åt många av reservatets småkryp, fåglar och fladdermöss. På barken lever dessutom många mossor, lavar och vedlevande svampar. Död ved myllrar av liv och är viktig för den biologiska mångfalden. Därför låter vi döda träd finnas kvar i skogen, både stående träd och liggande stammar och grenar. I naturreservat och nationalparker är det ofta förbjudet att samla pinnar och ved för eldning. I övrig natur gäller allemansrätten och enligt den får man aldrig bryta kvistar och grenar från levande träd.

Om att plocka blommor, bär, svamp med mera enligt allemansrätten Länk till annan webbplats.

Det finns många stigar, vandringsleder och rundslingor i olika längd, både i naturreservat och i övrig natur. Skåneleden är en långled med olika sträckor genom hela Skåne som ofta går genom våra naturreservat.

Vandringsleder i naturreservat och nationalparker

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga reservat och nationalparker presenterade. På respektive reservatssida finns karta och information om stigar och vandringsleder. Använd filtreringsfunktionen om du vill hitta områden med vandringsleder.

Sök efter naturreservat för information om området och dess vandringsleder

Vandringstips i skånska naturreservat och nationalparker

Vandring i övrig natur och på Skåneleden

Rundslingor finns dessutom i strövområden och kommunala grönområden. Skåneleden har sex delleder med över 100 etapper som går genom länet.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Strövområden, Stiftelsen Skånska Landskap Länk till annan webbplats.

Kommunala grönområden hittar du på respektive kommuns webbplats.

Ja, betesdjuren är våra viktigaste naturvårdare i ängar och betesmarker. Tack vare att de betar och håller landskapet öppet kan ängsblommor, fjärilar och vildbin leva kvar i enefälader och sandmarker. Att strandängarna är attraktiva för vadarfåglar beror till stor del på att betesdjuren håller dem öppna och välbetade. Betesdjuren bidrar med andra ord både till den biologiska mångfalden och till områdets estetiska värden.

Normalt går djuren ute i reservatens betesmarker från april/maj till oktober/november, men andra tider kan förekomma. Det saknas samlad och aktuell information om vilka djurslag och betestider som gäller i de olika reservaten och dess olika fållor. Det saknas även samlad information kring vilka vandringsleder som går genom betesmarker. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Ibland framgår det i text och karta om en vandringsled i ett visst reservat passerar genom marker som kan ha betesdjur. Utgå från att det finns betesdjur om det är en betesmark. Tänk på att hund och betesdjur bör hållas åtskilda.

Sök efter naturreservat för information om området

Om allemansrätten i odlad mark och hagar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Beträdnadsförbud innebär att det är förbjudet att gå in i ett visst område, ofta för att skydda känslig natur, djurliv men det kan även vara av säkerhetsskäl.

Det kan gälla till exempel:

• Fågelskyddsområden under häckningsperioden för att bon och ungar inte ska överges
• Naturreservat och nationalparker med känsliga ekosystem
• Sälskyddsområden
• Militär- eller skyddsområden där allmänheten inte får vistas

Beträdnadsförbud kan vara tidsbegränsat (t.ex. under fåglarnas häckningstid) eller gälla året runt, beroende på syftet. Det är viktigt att respektera dessa regler för att inte störa djur eller skada naturen.

Om du är osäker på vad som gäller i ett område kan du kolla med Länsstyrelsen eller läsa skyltarna på plats ute.

Sök efter naturreservat för information om området

Skyddad natur i Skåne (inkluderar även andra skyddsformer)

Försvarets skjutfält och övningsområden Länk till annan webbplats.

Det kan finnas toaletter i de mer välbesökta områdena. Ibland är de bara öppna under högsäsong.

Om toaletter i naturreservat

På Länsstyrelsens webbplats Besöksmål finns samtliga reservat och nationalparker presenterade. På respektive reservatssida finns karta och information om friluftsanordningar. Använd filtreringsfunktionen om du vill hitta områden med toaletter.

Sök efter naturreservat för information om området och dess friluftsanordningar

Toaletter i övrig natur

Toaletter finns även i strövområden, kommunala grönområden och längs Skåneleden.

Strövområden, Stiftelsen Skånska landskap Länk till annan webbplats.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Kommunala grönområden hittar du på respektive kommuns webbplats.

Länsstyrelsen har ett begränsat antal trycksaker om skånsk natur. Här kan nämnas affischer och broschyrer om Skånes grodor, humlor, fladdermöss och fjärilar, samt enstaka reservat- och nationalparksfoldrar. De införskaffas på något av länsstyrelsens tre naturum; naturum Kullaberg, naturum Söderåsen eller naturum Stenshuvud. Priset är cirka 25 kronor/styck + eventuellt porto. Utflyktsguiden med över 50 skånska naturreservat (från 2013) finns bara kvar på danska och engelska.

Information om och kontaktuppgifter till samtliga naturum i Skåne hittar du på Länsstyrelsens webbplats under Besöksmål – naturum.

Skånes naturum

Digitala foldrar finns för vissa naturområden. Du hittar dem på respektive naturreservatssida på Länsstyrelsens webbplats eller i publikationsdatabasen.

Sök naturreservat och nationalpark

Länsstyrelsens publikationsdatabas

Region Skåne är huvudman för Skåneleden med Stiftelsen Skånska Landskap som ansvarig förvaltare. Det praktiska skötselansvaret ligger på respektive kommun. Skåneleden med sina sex delleder och över 100 etapper går ofta genom våra naturreservat och nationalparker. Lägerplatser finns längs leden. Svar på frågor kring underhåll och skötsel av Skåneleden får du via Skåneledens webbplats. Kontakt och felanmälan på info@skaneleden.se.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Jakt kan förekomma i naturreservat och nationalparker. Markägaren har som regel kvar jakträtten och det finns därför ingen samlad information om pågående jakt. Även skyddsjakt kan förekomma för att till exempel hålla nere vildsvinsstammen.

Läs mer om hur du kan visa hänsyn vid pågående jakt på Naturvårdsverkets webbplats.
Om jakt och allemansrätt, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Vandringsleder och stigar i skånska naturreservat och strövområde förvaltas på olika sätt. Ibland är det länsstyrelsens naturvårdsenhet som ansvarar för skötseln av vandringsleder och andra friluftsanordningar, ibland är det kommunen, Stiftelsen Skånska Landskap eller en privat markägare.

Underhåll i naturreservat och nationalparker
På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du information om vem som ansvarar för skötseln i ett visst naturreservat och kontaktuppgifter. Genom att använd filtreringsfunktionen hittar du områden med vandringsleder. Vi tar tacksamt emot felanmälan från de naturreservat och nationalparker som förvaltas av länsstyrelsen Skåne via felanmälansformuläret på berörd resservats sida.

Sök efter naturreservat för information om områdets förvaltning och felanmälan

Underhåll av leder i strövområden och av Skåneleden

Stiftelsen Skånska Landskap förvaltar Skåneleden men kommunerna ansvarar för den praktiska skötseln. Svar på frågor kring underhåll och skötsel av Skåneleden får du via Skåneledens webbplats. Kontakt och felanmälan görs på info@skaneleden.se. Stiftelsen Skånska Landskap ansvarar för skötseln av rundslingorna i sina 19 strövområden.

Skåneleden Länk till annan webbplats.

Strövområden, Stiftelsen Skånska landskap Länk till annan webbplats.

Underhåll av kommunala leder och grönområden

Kontakta respektive kommun vid frågor och felanmälan.

I många naturområden finns parkering, rastplatser, toaletter, utsiktstorn, skyltning med mera för att underlätta för naturbesök. Vem som ansvarar för skötseln av anordningarna kan se olika ut. Ibland är det länsstyrelsens naturvårdsenhet som ansvarar för skötseln av friluftsanordningar, ibland är det kommunen, stiftelsen Skånska landskap eller en privat markägare.

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du information om vem som ansvarar för skötseln och kontaktuppgifter. Om någon anordning är trasig tar vi tacksamt emot felanmälningar från områden som länsstyrelsen Skåne förvaltar. Fyll i felanmälansformuläret på berörd reservats sida.

Sök efter naturreservat för information om områdets förvaltning, felanmälan och kontaktuppgifter

Enligt miljöbalken är det förbjudet att skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde till. Sedan år 2022 gäller det även att slänga cigarettfimpar, tuggummin eller godispapper på marken. Mindre brott kan leda till böter och allvarligare fall fängelse. Kommunen har ansvar för att städa upp stränder och för skräp som dumpas i naturen. Trafikverket har ansvar för skräp längs allmänna vägar. Kontakta respektive kommun eller Trafikverket.

De döda träden ger mat och bostad åt många av skogens småkryp, fåglar och fladdermöss. På stammarna lever dessutom många mossor, lavar och vedlevande svampar. Död ved myllrar av liv och är viktig för den biologiska mångfalden. Därför låter vi döda träd finnas kvar i skogen, både stående träd och liggande stammar. Vägar och vandringsleder ska däremot vara framkomliga. Vår ambition är att ta bort träd över leder så snart vi kan. Ibland kan det ta lite tid om behoven är större än våra resurser. Under vår-vinter kan vatten och risk för körskador försena våra åtgärder ytterligare. Akuta behov prioriteras.

Betesdjuren är våra viktigaste naturvårdare i ängar och betesmarker. Tack vare att de betar och håller landskapet öppet kan ängsblommor, fjärilar och vildbin leva kvar i enefälader och sandmarker.

Att strandängarna är attraktiva för vadarfåglar beror till stor del på att betesdjuren håller dem öppna och välbetade. Betesdjuren bidrar med andra ord både till den biologiska mångfalden och till områdets estetiska värden.

Normalt går djuren ute i reservatens betesmarker från april/maj till oktober/november, men andra tider kan förekomma. Det saknas samlad och aktuell information om vilka djurslag och betestider som gäller i de olika reservaten och dess olika fållor. Det saknas även samlad information kring vilka vandringsleder som går genom betesmarker.

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Ibland framgår det i text och karta om en vandringsled i ett visst reservat passerar genom marker som kan ha betesdjur. Utgå från att det finns betesdjur om det är en betesmark. Tänk på att hund och betesdjur bör hållas åtskilda.

Sök efter naturreservat för information om området

Om allemansrätten i odlad mark och hagar, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Skötsel av skyddad natur, Länsstyrelsen

Vi tar tacksamt emot felanmälningar från naturreservat och nationalparker som länsstyrelsen Skåne förvaltar. På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du information om vilka områden som förvaltas av Länsstyrelsen Skåne. Här finns även felanmälansformulär som du kan fylla i. Beskriv felet och platsen, samt bifoga gärna ett foto. Om förvaltaren skulle behöva kompletterande information kontaktas du på mejlen du uppgett. Vår ambition är att åtgärda felet så snart vi kan. Ibland kan det ta lite tid om behoven är större än våra resurser. Akuta behov prioriteras.

Sök efter naturreservat för information om områdets förvaltning och felanmälan

Afrikansk svinpest är en smittsam grissjukdom som sprider sig i Europa. Sjukdomen är ett mycket stort hot mot grisar och vildsvin, men är ofarlig för människor. Afrikansk svinpest kan överföras via matrester, som kallrökt korv eller skinka. Det är därför viktigt att inte slänga eller lämna mat så att vildsvin eller grisar kan äta den! Säkrast är att ta med matrester hem. För att kunna agera snabbt om sjukdomen kommer till Skåne behöver vi din hjälp med att rapportera om du hittar döda vildsvin.

Rapportera döda vildsvin till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) Länk till annan webbplats.

Om afrikansk svinpest, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Om du ser en ensam sälunge så är det viktigt att inte störa eller gå nära. Mamman är sannolikt bara en bit bort och väntar på att vi ska lämna platsen så att hon vågar sig fram. Vi tar inte hand om ensamma sälungar eller tumlarkalvar i Sverige. Det finns inget delfinarium eller räddningscenter som kan ta emot dem.

Råd om vilda djur - övergivna, skadade, döda eller besvärande

Alla döda djur som hittas längs kusten ska inrapporteras på SVA:s webbplats www.sva.se/dottdjur Länk till annan webbplats.

Rapportera döda djur längs kusten till SVA Länk till annan webbplats.

Välj knapp för vilken typ av djur du funnit: säl, tumlare, fisk, fågel eller annat djur.

1. För ”tumlare” och ”säl” omdirigeras du till NRM:s hemsida.
2. Ange position för fyndet. Det kan du till exempel få fram genom att gå in i appen Google Maps och placera en nål (markör) på kartan där fyndet gjorts. En nål placeras genom att du klickar i kartan på den aktuella platsen. En röd symbol dyker upp i kartan. Scrolla ner lite så kommer nålens position inom parentes.
3. Ta gärna några bilder på kadavret, utan att röra djuret. Ta en bild på tumlaren eller sälens tänder (för artbestämning) och könsöppning (för könsbestämning).

Råd om vilda djur - övergivna, skadade, döda eller besvärande

Tidig vår bränner narturvårdsenheten förvuxet gräs och ljung i några av våra naturreservat. När mattor av skuggande gräs försvinner kan solens strålar nå ned till markytan och blommornas frön kan börja gro. Att våra ängar och betesmarker hålls öppna och välbetade är ett måste för att ängsblommorna ska kunna finnas kvar. Att ängar och naturbetesmarker tillhör våra mest artrika naturtyper beror även på att blommorna erbjuder mat och skydd för många fjärilar, skalbaggar och bin.

I ytor som inte kunnat slåttras eller betas året innan behöver förvuxna gräs brännas bort. En lämplig tid är tidig vår, innan fåglarna har bon bland tuvorna och när gräset inte börjat växa och fortfarande brinner bra. Bränningen kräver samtidigt bra väderförhållanden och lagom vindstyrka så det är ganska få dagar som lämpar sig för bränning. Exempel på naturreservat som brukar behöva bränning är Heljestad, Hovdala, Stora Hults strand, Lya ljunghed, Hörrödsåsen, Ekeberga, Flyinge ängar, Vitabäckshällorna, Beddingestrandhed, Mossbystrand och Salvikens strandängar.

Skötsel av skyddad natur, Länsstyrelsen

Betesdjuren är viktiga i bekämpningen av invasiva främmande arter i våra naturreservat. Får och getter har trängt tillbaka jätteloka, parkslide och vresros i reservat som Vens backafall och Kulla Gunnarstorp. Medan kor har bekämpat jätteloka i exempelvis Benestads backar och Stenshuvuds nationalpark. Ibland behöver vi ta hjälp av maskiner. Som när vi bekämpade armeniskt björnbär och rönnsumak i Lilla Köpinge naturreservat.

Antalet invasiva arter med en hög eller allvarlig risk att påverka den biologiska mångfalden negativt är mycket hög i landskapet. Av drygt 230 växtarter är det endast ett 10-tal där regional utrotning är realistisk och administrativt genomförbar. För flertalet arter är situationen långt förbi möjlig utrotning och vi kommer ha svårt att uppnå ens lokal utrotning även i våra skyddade områden. Länsstyrelsen håller på att anpassa arbetet och kommer framåt fokusera på arter och lokaler i ett tidigt stadium samt lokaler där invasiva arter innebär ett uppenbart hot mot hotade arter och ekosystemtjänster. Ett lyckat exempel är utrotningen av vandrarmusslan 2023, endast känd från Saxtorpssjöarna i länet. Samtidigt fortsätter vi det länsövergripande arbetet mot gul skunkkalla, gudaträd och sidenört.

Invasiva främmande arter, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.

Våtmarker har många positiva effekter, både på klimatet och den biologiska mångfalden. De bidrar bland annat till att binda upp näring som kväve och fosfor (näringsretention) och flödesutjämning. De är samtidigt viktiga för många växter och djur då våtmarker tillhör våra artrikaste miljöer. Av Sveriges groddjur är alla fridlysta och beroende av våtmarker. Därför återskapar vi grodvatten i naturreservat som har arter som lökgroda, klockgroda, mindre vattensalamander och strandpadda. Många fåglar hittar sin föda i våtmarker och fuktängar, inte minst vadare som storspov. För att gynna ovanstående värden jobbar vi bland annat med att ta bort markavvattnade strukturer som diken i landskapet. För att på så sätt återställa tillbaka till tiden före utdikningen (referensförhållandet). Detta är ett arbete för att säkra Sveriges vattenkvalitet, något man kallar för att arbeta med miljökvalitetsnormer för vatten (MKN). Restaureringen av rikkärr är ytterligare en viktig åtgärd inom våtmarksrestaurering. Rikkärr och kalkkärr är en naturtyp med stor artrikedom med många sällsynta arter av både kärlväxter, mossor och snäckor. Typiska rikkärrsarter är orkidéer som majnycklar samt majviva och gräsull. Kalkkärrsgrynsnäcka och sotnätfjäril är exempel från djurriket. Andra växter som gynnas av länsstyrelsen våtmarksåtgärder i Skåne är gulyxne och stor ögontröst.

Skåne är ett av de län som har störst biologisk mångfald och en hög andel med skötselintensiva områden. Cirka en tredjedel av den skyddade arealen är gräsmarker som behöver betas, slåttras eller brännas för att områdets skyddsvärda arter ska kunna bevaras och leva kvar. Ofta är behoven större än våra resurser. Då behöver vi prioritera mellan olika naturreservat och olika skötselåtgärder. Exempel på naturvårdande åtgärder som länsstyrelsens naturvårdsenhet försöker prioritera är att sätta upp stängsel och teckna avtal med djurhållare om betesdjur. Idag har vi avtal med cirka 150 stycken. Vi prioriterar även arbetet med att anlägga och underhålla våtmarker, liksom att bekämpa främmande invasiva arter i våra reservat.

Vem som ansvarar för skötseln av naturvärden och den biologiska mångfalden i de skånska naturreservaten och nationalparkerna ser olika ut beroende på huvudman och ansvarig förvaltare. I Skåne finns cirka 400 naturreservat och nationalparker. Cirka 70 av dessa är kommunala naturreservat. Här ansvarar respektive kommun för naturvårdsåtgärderna. De återstående reservaten är statliga. Drygt tio av dessa har Region Skåne som huvudman och förvaltas genom Stiftelsen Skånska Landskap. Resterande drygt 300 naturreservat och tre nationalparker förvaltas som regel av Länsstyrelsen Skåne, även om det förekommer att kommun eller markägare förvaltar. När länsstyrelsen är förvaltare är det Naturvårdsenheten som ansvarar för skötseln av både naturvärden och friluftsanordningar. Uppdrag och finansiering kommer från regeringen via Naturvårdsverket.

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du information om vem som ansvarar för skötseln i respektive område och kontaktuppgifter. Du hittar även information om vilka naturvärden som finns i de olika reservaten. Genom att använd filtreringsfunktionen kan du sortera fram naturreservat av en viss naturtyp. Någon aktuell bild över hur väl vi lyckas med bevarandet av arter och naturtyper saknas.

Sök efter naturreservat för information om förvaltare och områdets naturvärden

Skötsel av skyddad natur, Länsstyrelsen

Många naturreservat har olika typer av friluftsanordningar som ger besökaren ett mervärde. Men anordningarna kräver löpande underhåll; toaletter som behöver regelbunden städning och nytt toalettpapper, soptunnor som behöver tömmas, vandringsleder som behöver förnyad markering och vägvisning, eller som behöver röjas fria från sly och fallna träd. Det finns också många träkonstruktioner som behöver lagas och förnyas som bänkbord, vindskydd, fågeltorn, broar, spång och stängselgenomgångar.

Vem som ansvarar för underhållet av friluftsanordningarna i de skånska naturreservaten och nationalparkerna ser olika ut beroende på huvudman och ansvarig förvaltare. I Skåne finns cirka 400 naturreservat och nationalparker. Cirka 70 av dessa är kommunala naturreservat. Här ansvarar respektive kommun för driften. De återstående reservaten är statliga. Drygt tio av dessa har Region Skåne som huvudman och förvaltas genom Stiftelsen Skånska Landskap. Resterande drygt 300 naturreservat och tre nationalparker förvaltas som regel av Länsstyrelsen Skåne, även om det förekommer att kommun eller markägare förvaltar. När länsstyrelsen är förvaltare är det Naturvårdsenheten som ansvarar för skötseln av både naturvärden och friluftsanordningar. Uppdrag och finansiering kommer från regeringen via Naturvårdsverket.

På Länsstyrelsens webbsida Besöksmål finns samtliga naturreservat och nationalparker presenterade. Här hittar du information om vem som ansvarar för skötseln för respektive område och kontaktuppgifter. Genom att använd filtreringsfunktionen hittar du vilka områden som har olika typer av anordningar. På flera reservatssidor finns även ett felanmälansformulär om du upptäcker någon brist.

Sök efter naturreservat för information om förvaltare, friluftsanordningar och felanmälan

Skötsel av skyddad natur, Länsstyrelsen

Länsstyrelsen Skåne förvaltar drygt 300 av länets ca 400 naturreservat och nationalparker. Antalet ökar med ca tio nya reservat årligen, flertalet med en statlig förvaltning. Behoven varierar mellan skogsreservat och öppna områden, men också mellan land och vatten. Skåne är ett av de län som har störst biologisk mångfald och en hög andel med skötselintensiva områden. Cirka en tredjedel av den skyddade arealen är gräsmarker som behöver betas, slåttras eller brännas för att områdets skyddsvärda arter ska kunna bevaras och leva kvar.

Ofta är behoven större än våra resurser. Då behöver vi prioritera mellan olika naturreservat och olika skötselåtgärder. Exempel på naturvårdande åtgärder som länsstyrelsens naturvårdsenhet försöker prioritera är slåtter och bete i våra ängar och naturbetesmarker. Det gör vi bland annat genom att sätta upp stängsel och teckna avtal med djurhållare om betesdjur. Idag har vi avtal med ca 150 stycken. Vi prioriterar även arbetet med att anlägga och underhålla våtmarker, liksom att bekämpa främmande invasiva arter i våra reservat.

Naturvårdande åtgärder i skog kan däremot behöva stå tillbaka liksom underhåll av friluftsanordningar som rastplatser och vandringsleder när resurserna inte räcker till allt.

Skötsel av skyddad natur, Länsstyrelsen

Hur naturvårdande åtgärder och underhållet av friluftsanordningar finansieras i de skånska naturreservaten och nationalparkerna ser olika ut beroende på huvudman och ansvarig förvaltare. I Skåne finns ca 400 naturreservat och nationalparker. Cirka 70 av dessa är kommunala naturreservat som förvaltas och finansieras av respektive kommun. De återstående reservaten är statliga. Drygt tio av dessa har Region Skåne som huvudman och förvaltas genom Stiftelsen Skånska landskap. Resterande drygt 300 naturreservat och 3 nationalparker förvaltas som regel av Länsstyrelsen Skåne, även om det förekommer att kommun eller markägare förvaltar. När länsstyrelsen är förvaltare är det Naturvårdsenheten som ansvarar för skötseln av både naturvärden och friluftsanordningar. Länsstyrelsen förvaltar dessa områden på uppdrag av Regeringen, främst via Naturvårdsverket.

Naturvårdsverket får årligen pengar från regeringen som de fördelar till länen. Skötselanslaget, pengar från den så kallade Skötselschablonen, är en stor summa pengar som ska gå till den löpande skötseln av Skånes drygt 300 statliga reservat. Under de tre senaste åren har det för Skånes del rört sig om 74 miljoer (2022), 24 miljoner (2022) och 23 miljoner (2024). Där till kommer riktade bidrag till Skånes tre statliga naturum; 7 miljoner (2022), 7 miljoner (2023) och 4 miljoner (2024-). Andra riktade medel rör bekämpning av invasiva främmande arter, våtmarksåtgärder och artinriktad skötsel för arter med åtgärdsprogram (ÅGP). Utöver detta medverkar vi några delvis EU-finansierade projekt som bland annat rör restaurering av igenvuxna betesmarker (LifeRestoRed), återskapande av ljunghed (HeathLife) och bokskogsprojektet Lifes a beech. Sammantaget går dessa pengar både till naturvårdande åtgärder och till underhåll av anordningar för besökarna. Pengarna går dels till egen personal, dels till privata entreprenörer, markägare och uppdragstagare inom Skogsstyrelsen och vissa kommuner.

När behoven blir större än resurserna blir vi tvungna att prioritera mellan olika reservat och olika skötselåtgärder. Åtgärder för biologisk mångfald prioriteras som regel högre än friluftsanordningar. Åtgärder i öppna och skötselkrävande miljöer prioriteras oftast högre än skogliga naturvårdsåtgärder.

Här finns de stora naturvårdsprojekten samlade

Sök efter naturreservat för information om förvaltare och områdets naturvärden