Landshövding och länsråd

Landshövdingen

Landshövdingen är regeringens företrädare i länet och utses vanligtvis i ett sexårigt förordnande. Det kan förlängas om personen inte har uppnått pensionsåldern. En viktig uppgift för landshövdingen är att samordna den statliga verksamheten i länet. Landshövdingen ska även följa länets tillstånd och informera regeringen om länets behov.

Landshövdingar infördes i Sverige redan 1634, då Axel Oxenstierna delade in landet i olika kungliga områden (län).

Carl Fredrik Graf

Carl Fredrik Graf är landshövding i Östergötland sedan den 1 september 2018.

I rollen som landshövding är han chef för Länsstyrelsen med drygt 300 anställda, fördelat på åtta enheter. Landshövdingen ska också verka för att bidra till Östergötlands utveckling externt på flera plan. Hans uppdrag är att samordna den statliga verksamheten i länet, följa länets tillstånd och informera regeringen om dess behov.

I uppdraget ingår också en rad styrelseuppdrag. Carl Fredrik Graf är bland annat ordförande i stiftelsen Övralid, Östergötlands Fornminnes- och museiförening, Tåkernfonden och Risbergska donationsfonden.

Carl Fredrik Graf har ett förflutet inom politiken. Han kommer närmast från jobbet som ordförande i kommunstyrelsen i Halmstad. Han har även varit riksdagsledamot, har en fil. mag. inom samhällsvetenskapliga ämnen samt är utbildad officer.

Kontakta Östergötlands landshövding

Ing-Marie Karlsson - landshövdingens sekreterare

E-post till Ing-Marie Karlsson

Telefon 010-223 52 07

Länsrådet

Ann Holmlid

Ann Holmlid är länsråd vid Länsstyrelsen Östergötland sedan 4 november 2019.

Som länsråd leder hon det dagliga arbetet på länsstyrelsen och är landshövdingens ersättare när han inte är i tjänst eller har förhinder.

Länsrådet utses av regeringen efter normalt rekryteringsförfarande.

Kontakta länsrådet

Maria Ivarsson Aspanius - länsrådets sekreterare

E-post till Maria Ivarsson Aspanius

Telefon 010-223 52 08

Insynsråd

Insynsrådet är ett stöd för landshövdingen och myndigheten men har inte några beslutsbefogenheter. Rådet ska utöva en demokratisk insyn och representera ett medborgerligt inflytande.

Insynsrådet består av representanter för bland annat näringslivet, politiken och forskningen som har bred kompetens och erfarenhet i samhällsviktiga frågor. Regeringen utser rådets ledamöter efter förslag från landshövdingen, som är ordförande i insynsrådet. Förslaget ska ta hänsyn till en jämn könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald.

Möten med insynsrådet hålls fyra gånger per år då olika aktuella ämnen tas upp och diskuteras. Varje ledamot förutsätts bidra med sin egen kompetens till ett aktivt och effektivt arbete och känna ansvar för uppgiften.