Ullavi klint

En avlång stenhög och några barrträd, bakom en vid utsikt över åkrar och gårdar breder ut sig

Utsikt från Ullavi klint. Foto: Margareta Hildebrandt

Uppe i Kilsbergens östvända branter ligger naturreservatet Ullavi klint, som fått sitt namn från en brant bergstopp. Där på krönet ligger också resterna av en fornborg. Reservatet bjuder på hänförande utsikt, fantasieggande forntidshistoria och
ett spännande växt- och djurliv.

Kalkpåverkad växtlighet

I naturreservatets branter växer gran- och tallskog. Det finns också gott om olika slags lövträd och buskar som hassel, try, olvon och tibast. Marken är kalkrik vilket återspeglas i växtligheten. Blodnäva, tulkört och monke trivs på solbelysta hällar liksom blåsippa och vippärt. Här och var finns små, ängslika gräsytor med ovanligheter som grönkulla, sårläka och skogsnattviol.

Rara orkidéer

Hela åtta olika arter av orkidéer har hittats i reservatet. En av dem är den sällsynta rödsysslan. Den kallas också röd skogslilja och är en riktig skönhet. Exempel på andra orkidéer i reservatet är skogsknipprot, nästrot och korallrot.

Svampar, mossor och lavar

Kalkbarrskog är en sällsynt naturtyp och en av landets mest artrika och skyddsvärda naturmiljöer. Ett kännetecken för kalkbarrskogen är en stor mångfald av ovanliga marksvampar. I reservatet finns till exempel jättemusseron och kejsarskivling. Kalkbarrskogen är också hem för en rad sällsynta lavar, mossor och vedvampar.

Värmeälskande djur

I den soluppvärmda branten trivs ovanliga arter som hasselmus och hasselsnok. Spindelbock, myskbock och sälgvedbock är andra värmeälskare, som funnit ett hem i reservatets branter.

En av länets 35 fornborgar

Vandringen upp till brantens krön känns i benen, men den som tar sig upp till Ullavi klint får lön för mödan. Platsen bjuder på en enastående utsikt över Närkeslätten. Här kan du också se resterna av en forntida försvarsmur. I länet finns 35 sådana fornborgar, som murarna också kallas. De flesta fornborgar byggdes under järnåldern, och användes som skydd i oroliga tider. En del kan också ha använts för religiösa riter.

Mer information om fornborgen Ullavi klint

Fornborgar fascinerar människor och det finns något spännande och mystiskt omkring dem. Hur såg de ut? Vad har de använts till? Vem använde dem? Från vilken tid är de?

 

Akvarell som visar murkonstruktion med överbyggnad i trä

Så här kan en fornborg ha sett ut. Illustration: Margareta Hildebrandt

Många fornborgar i Mälardalen

I Norden finns närmare 2000 fornborgar och av dessa finns drygt hälften i Sverige. I olika områden i Sverige finns olika typer av fornborgar och de tätaste koncentrationerna finns i Mälarbygden, längs Västkusten, i Östergötland och norra Småland. På Öland och Gotland finns också så kallade låglandsborgar och de skiljer sig ganska mycket från fastlandets borgar.

De första forskarna

Fornborgarna har fascinerat människor genom århundradena. Det var redan på 1600-talet som de allra första noteringarna om landets fornborgar gjordes. Då koncentrerade man sig främst på att inventera var borgarna ligger och hur de ser ut. På 1930-talet och framåt tog man steget till att börja undersöka borgarna. De första arkeologiska undersökningarna utfördes av arkeologer såsom Ivar Schnell, Sten Anjou, Arthur Nordén och Mårten Stenberger.

Vad finns det för olika borgar?

Man har genom tiderna valt att dela in fornborgarna på olika sätt. Det tidigaste är en ren beskrivning av hur vallarna ser ut. Finns det en, två eller tre vallar och har man tagit hjälp av bergsbranter för att bygga upp borgen? Sedan började man intressera sig lite mer för var borgarna är placerade i naturen. Är de byggda högt uppe på ett berg? Eller finns de nere på låglandet? Därefter började man intressera sig mer för deras funktion. Kan man tänka sig att människor sökt skydd i borgen? Finns det många fornlämningar i närheten? Ligger platsen nära farleder/vattenvägar där man haft bra uppsikt över vilka som färdats över vattnen? Har de använts som gravplatser eller är de mer av religiös betydelse? Har man kanske använt borgen till att bo i?

Vad har man använt borgarna till?

Man trodde länge att alla fornborgarna var tillflyktsplatser under oroliga tider och då främst under folkvandringstiden (400-550 e Kr.). Då fanns inte tankarna på att borgarna kunde ha byggts utav andra orsaker än yttre hot och det trodde man länge. Idag finns flera forskare som har nya teorier kring dessa fornborgar. Att kalla alla platser för fornborgar är inte helt rätt men de är ofta registrerade som fornborgar i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister. Andra namn som används är vallanläggningar eller hägnader. Många borgar har använts som skydd i oroliga tider. Andra borgar har använts mer under religiösa och kultiska former. Platserna ligger ofta på högt belägna platser och man har haft bra uppsikt över omgivningen. Det har varit en naturlig utsiktsplats som använts till att spana efter signaler i landskapet och från andra fornborgar i närheten. Vilken anledning borgarna än har byggts för så har de varit en betydande plats i landskapet och de har samlat många människor.

Örebro läns fornborgar

I Örebro finns 34 registrerade fornborgar. De flesta ligger i höjdläge och har utsikt över områden runt omkring. Vissa borgar har uppsikt över flera borgar medan andra endast ser över till en annan borg. Många av fornborgarna ligger i Kilsbergen längs med kanten och de blickar alla ut över Närkesslätten, exempelvis Borgaresjö skansar, Tistaborg, Ullavi klint. De har inte haft den främsta kontakten med varandra utan de har istället blickat ut över slätten och de fornborgar som ligger på ett band i södra delen av slättområdet, exempelvis Tarstaborg. Dessa fornborgar blickar i sin tur tillbaka mot Kilsbergens fornborgar.

 

Föreskrifter

I naturreservatet är det förbjudet att:

  • bortföra eller skada döda träd eller träddelar
  • göra upp eld

Serviceinformation

  • Informationstavla Informationstavla
  • Parkering Parkering
  • Stig Stig

Kontakt

Fakta

Kommun: Örebro
Bildat år: 2015
Areal: 81,4 ha
Markägare: Naturvårdsverket samt enskilda
Förvaltare: Länsstyrelsen
Reservatsbildare: Länsstyrelsen

Beslut bildande naturreservatet Ullav klintPDF

Skötselplan naturreservatet Ullavi klintPDF