Världsarvet Laponia

Världsarvet Laponia är med sina unika kultur- och naturvärden ett dubbelt världsarv. I det 9 400 kvm stora området finns en levande samisk tradition med renskötsel, i ett av Europas största sammanhängande naturområden, med formationer som visar jordens geologiska utveckling. Olika livsmiljöer för växter och djur ger området en varierad och rik flora och fauna. Samtidigt är Laponia ett kulturlandskap

Ett storslaget landskap med varierad natur

I Laponiaområdet har människor, djur och växter under årtusenden anpassat sig till områdets speciella livsvillkor. Här är vintrarna stränga och mörka och somrarna korta och ljusa. Området rymmer vitt skilda naturtyper som högfjäll, gammelskog med uråldriga tallar och stora, vida myrar. Här finner du myrmarkernas, den fjällnära barrskogens, fjällbjörkskogens och fjällsluttningarnas unika växtlighet och djurliv. I området lever björn, lo och järv och fåglar som blåhake, ljungpipare, fjällvråk och kungsörn anländer sommartid för att häcka.

Laponia är också renens landskap. Dess vandringar och betande mellan vinterland och sommarfjäll har präglat landskapet sedan årtusenden. Renen är förutsättningen för den samiska kulturen. I landskapet finns spår efter tidigare generationers renskötsel och liv. Här har varje bäck, varje källa och bergstopp sitt namn.

I världsarvet finns också unika geologiska formationer som vittnar om jordens tillkomsthistoria. Inom området ryms fyra nationalparker och två naturreservat. 

Samisk tradition

Liksom tidigare generationer använder samerna markerna för renskötsel, jakt och fiske. Nio samebyar är i dag, i varierad utsträckning, verksamma inom Laponia. Det är fjällsamebyarna Luokta Mávas, Tuorpon, Jåhkågaska tjiellde, Sirges, Unna tjerusj och Baste čearru samt skogssamebyarna, Udtja, Slakka och Gällivare skogssameby.

Inom världsarvet finns spår efter äldre visteplatser men också dagens visten där äldre kåtor blandas med nyare renvaktarstugor. Förutom gamla eldhärdar kan du också hitta andra lämningar, till exempel förvaringsanläggningar och kåtatomter. Saltoluokta, Staloluokta och Sallohaure är exempel på visten där du kan se både gamla och nyare byggnader samt många forn- och kulturlämningar.

Informationsplatser för besökare

Naturum Laponia och Laponiaområdet

Vid Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke ligger naturum Laponia. Här finns en utställning om den samiska kulturen och världsarvets naturvärden. Här visas foton, samiska föremål och filmer om människorna i Laponia. Här kan du också få tips på turer, programverksamhet och evenemang. I naturum Laponia finns även ett trevligt café och en butik.

I hela Laponiaområdet finns rikligt med informationsskyltar längs vandringslederna. Informationen på skyltarna ger dig information om speciella platser i landskapet och dess historia. Du får också veta mer om naturformationer och om växter och djur. Det finns också fyra Laponiaentréer till världsarvet. På dessa platser får du både övergripande och utvald information om världsarvet. Du hittar Laponiaentréerna i Gällivare, Jokkmokk, Kvikkjokk och Porjus.

Laponiaentrén i Jiellievárre/Gällivare

Laponiaentrén i Gällivare ligger på andra våningen i Gällivare stationsbyggnad. Här kan du besöka en utställning om höstens landskap och sysslor i Laponia, särskilt i områdena Sjaunja/Sjávnja, Stubbá och Muddus/Muttos. Här kan du även se korta filmer om människorna i Laponia.

Laponiaentrén i Jåhkåmåhkke/Jokkmokk

I Jokkmokk hittar du Laponiaentrén på Ájtte fjäll- och samemuseum, där du bland annat kan göra en virtuell flygtur över världsarvet Laponia. Informationen om världsarvets natur och kultur knyter också an till flera av museets permanenta utställningar.

Laponiaentrén i Huhttán/Kvikkjokk

I Kvikkjokk är Laponiaentrén en utomhusutställning som är placerad nära fjällstationen. Här får du information och landskapet och historien som anknyter till Sarek och Padjelanta/Badjelánnda nationalparker.

Laponiaentrén i Bårjås/Porjus

Laponiaentrén i Porjus är inrymd i byggnaden Laponiaporten. Här finns en mindre utställning med allmän information om världsarvet, och om renskötarens arbete med renarna på vintern. Här visas också filmen Guojttem – samiska tankar om himmel och jord. Under sommartid finns här också ett café.