Kalkning av försurade vatten
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkning av försurade vatten, och rapporterar spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Vi beviljar även statsbidrag till kalkning.
Länsstyrelsen planerar och följer upp kalkningsverksamheten i länet. Kalkningen baseras på regionala åtgärdsplaner som tagits fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens riktlinjer.
Vi beviljar även statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Bidragen lämnas huvudsakligen till kommuner som ansvarar för genomförandet av kalkningen.
Kalkningens mål
Den långsiktiga planeringen av kalkningen sker i samarbete mellan länsstyrelserna och kommunerna. Det upprättas länsvisa åtgärdsplaner där bland annat kalkningsobjekt, kalkmängder och provtagningsprogram beskrivs.
För all kalkspridning finns utpekade motiv, vilka utgörs av de natur- och nyttjandevärden som hotas av försurningen. Lax, öring, mört, flodkräfta, flodpärlmussla och fritidsfiske utgör de viktigaste. Nära hälften av de svenska bestånden av flodpärlmussla förekommer i kalkade vattendrag.
Kalkning används för att tillfälligt motverka försurning i mark och vatten och är i de flesta fall effektivt. Därmed förhindras förorening av vatten och att känsliga vattenlevande arter slås ut. Den dominerande orsaken till försurning av mark och vatten är nedfall av luftföroreningar, men även bieffekter av skogsbruk har inverkan.
Kalkningens vattenkemiska målsättning är att det naturliga djurlivet inte ska påverkas negativt av försurning. Därför baseras målen på olika arters känslighet för låga pH-värden. I vattendrag med lax eller flodkräfta ska exempelvis pH inte vara lägre än 6,0. Det finns även gränsvärden för att undvika alltför mycket kalkning, så kallad överkalkning.
Metoder för kalkning
Kalkning sker i sjöar, på våtmarker eller direkt i vattendrag med kalkdoserare. Kalkning på våtmarker är ett effektivt sätt att höja pH i sjöar och vattendrag, men innebär samtidigt en negativ påverkan på myrarnas vegetation. Kalkdoseraren består av en silo och utrustning som kontinuerligt matar ut kalk. Mängden kalk styrs automatiskt via kontinuerlig registrering av vattenflödet.
Kalkningens effekter övervakas via provtagning av vattenkemi samt en rad olika biologiska undersökningar. Elfiske i vattendrag och nätfiske i sjöar utgör viktiga delar av uppföljningen. Bottendjur är bra indikatorer på pH och ingår ofta i uppföljningen.
Kalkning i Kalmar län
I Kalmar län kalkas cirka 130 sjöar per år med totalt drygt 2500 ton naturligt kalkstensmjöl.
Som grund för hur kalkningen ska utföras ligger en åtgärdsplan för perioden 2020-2025. Planen innehåller:
- beskrivningar av åtgärdsområden,
- målområden,
- utförda och planerade kalkningsåtgärder,
- effektuppföljningsplan,
- behov av återställningsåtgärder.
De delavrinningsområden i länet där kalkning genomförs utgör olika åtgärdsområden. I ett åtgärdsområde ingår åtgärdsobjekt och målområden. Ett åtgärdsobjekt är en sjö, ett vattendrag eller en våtmark där kalk sprids. Ett målområde är den sjö eller vattendragssträcka där kalkning utförs för att uppnå de uppföljningsbara biologiska och vattenkemiska målen. En sjö eller vattendragssträcka kan alltså vara både åtgärdsobjekt och målområde samtidigt.
Kalkningens effekter följs upp varje år genom vattenprover och biologiska undersökningar. I Kalmar län har kalkning pågått sedan slutet av 1970-talet. Behovet av kalkning har sedan dess minskat eftersom det visar sig att försurningen minskar och vattenkvaliteten har förbättrats. I slutet av 1990-talet låg kalkförbrukningen på drygt 6000 ton per år, en halvering av kalkmängden på 20 år.
Bidrag för kalkning av vatten
Länsstyrelserna beviljar statsbidrag som vanligen uppgår till 85 eller 100 procent av kostnaden för kalkning.
Nationella kalkdatabasen
Länsstyrelsen rapporterar årligen spridda kalkmängder till den nationella kalkdatabasen. Databasen förvaltas gemensamt av Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna. I kalkdatabasen finns uppgifter om kalkmängder, kalktyper och spridningsplatser för kalkningar som utförts sedan början av 1980-talet.
Webbplatsen Nationella Kalkdatabasen
Länk till annan webbplats.