Jämställdhet

Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet skapas där beslut fattas, resurser fördelas och normer uppstår. Därför måste jämställdhetsperspektivet finnas med i allt dagligt arbete i kommuner, myndigheter, företag, föreningar och andra organisationer. Jämställdhet är ett tydligt politiskt mål i Sverige och offentliga verksamheter ska arbeta mot att uppnå de jämställdhetspolitiska målen.

För de som varken identifierar sig som man eller kvinna kan en sådan uppdelning upplevas problematisk. Kön ska inte ha betydelse för enskildas möjligheter att forma samhället och sina egna liv. Men i det praktiska arbetet utgör könsuppdelad statistik, kartläggningar och jämställdhetsanalyser en författningsstyrd förutsättning för att synliggöra ojämställdhet och bedriva ett effektivt förändringsarbete.

Länsstyrelsen arbetar utifrån ett så kallat intersektionellt perspektiv. Det innebär att vi försöker synliggöra hur fler maktordningar och diskrimineringsgrunder än kön (som exempelvis könsidentitet, sexualitet, etnicitet, socioekonomi eller funktionsnedsättning) är sammanflätade och kan förstärka varandra.

Ett jämställt län

Länsstyrelsen har bland annat i uppdrag att:

• stödja arbetet med jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter på regional och lokal nivå
• samordna, stödja och följa upp det regionala arbetet med att nå de jämställdhetspolitiska målen
• verka för de jämställdhetspolitiska målens genomslag i länet
• integrera ett jämställdhetsperspektiv i Länsstyrelsens verksamhet.

Länsstyrelsen har också i uppdrag att ta fram strategier för det regionala arbetet med jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är den strategi som används för att nå de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att verksamheter i länet ska ha ett jämställdhetsperspektiv i ordinarie arbetet och i allt beslutsfattande, från att förslag tas fram till genomförande och sedan utvärdering.

Strategierna för jämställdhetsintegrering ska utgå från regionala förutsättningar. Det är också viktigt att strategierna utgår från en analys för hur olika maktordningar och diskrimineringsgrunder påverkar och förstärker varandra, en så kallad intersektionell analys.