Natura 2000, Uppdatering av bevarandeplaner
Nu pågår ett arbete med att uppdatera bevarandeplanerna för de av våra mest värdefulla vattendrag i Jönköpings län som är Natura 2000-områden som berörs av vattenkraft. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att tydliggöra vad dessa utpekade Natura 2000-vatten behöver för att vara friska och fungera. Detta har blivit aktuellt med anledning av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraftverk (NAP) som kommer att ske i Sverige under kommande år.
2024 har arbetet med översyn av områdena som berör Emåns vattensystem blivit inlett. Ytterligare Natura 2000-områden än de som framgår av tabellen nedan och som ligger i Kalmars län kommer att uppdateras parallellt.
Tidigare har Vättern och dess vattensystem setts över och är nu fastställda.
Bevarandeplaner i Jönköpings län som nu är aktuella för revidering
Bevarandeplanerna finns på Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur. Skriv in vattendraget du är intresserad av i sök/detaljerad sökning. Klicka därefter på länken till vattendraget och välj fliken Bevarandeplaner.
Natura 2000-område | Länk till gällande bevarandeplan | Förslag till uppdaterad bevarandeplan | Svara på förslaget senast den |
|---|---|---|---|
Solgenån | 15 juli 2026 | ||
Sällevadsån (västra) | |||
Silverån (norra) |
| ||
Emån (västra) och Illharjen | Emån (västra) Länk till annan webbplats. |
Möjlighet att lämna synpunkter
Det finns alltid möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i en bevarandeplan. Det gäller även de som inte är aktuella för revidering. Då får frågorna hanteras i kommande uppdateringar.
Vi tar helst emot synpunkter via e-post. Ange då att det handlar om synpunkter på bevarandeplan och områdesnamn i ämnesraden.
Det är av särskilt stort värde att få synpunkter på det som efterfrågas för att stödja din planering av mark- och vattenanvändningen.
Hur sker dialogen inför beslut om nya bevarandeplaner?
Information och inbjudan att lämna synpunkter annonseras. I de största områdena är inte utskick till samtliga berörda möjligt. Däremot kontaktas flertalet markägare, vattenråd, markägar- och skogsbruksorganisationer, ideella organisationer, kommuner och andra myndigheter. Dialog med vattenkraftsägare sker inom den särskilda NAP-samverkansprocessen.
Bevarandeplaner som uppdaterats
Bevarandeplanerna finns på Naturvårdsverkets webbplats Skyddad natur. Skriv in vattendraget du är intresserad av i sök/detaljerad sökning. Klicka därefter på länken till vattendraget och välj fliken Bevarandeplaner.
- Vättern
- Gagnån
- Holmån
- Ören
- Vallsjön
- Gnyltån
Nytt i uppdaterade bevarandeplaner
Nytt i uppdaterade bevarandeplaner
Det som är nytt i bevarandeplanerna är alltså i huvudsak vad som påverkas av vattenkraften. I bevarandeplanerna kan ni hitta information om bland annat:
Hotbild och påverkan
I detta avsnitt finns en omarbetad sammanfattning av mer påtagliga hot, belastningar eller verksamheter som kan påverka vattensystemen negativt. Det ska ses som exempel på sådant som kan skada utpekade arter och naturtyper utifrån lokala förhållanden. Det är alltså ingen heltäckande utvärdering av alla tänkbara påverkansfaktorer, men kan ses som ett stöd för att avgöra vilka verksamheter och åtgärder som kräver särskild planering och kan omfattas av krav på tillstånd.
Bevarandemål
Mer detaljerade beskrivningar av bevarandemål, det vill säga preciseringar av vad som mer i detalj behöver uppnås för att bevara eller i många fall återfå vattenmiljöernas ekologiska värden. Dessa mål och fördjupade beskrivningar för de mål som har koppling till vattenkraft finns i respektive bevarandeplan.
Livsmiljötyper enligt art- och habitatdirektivet
Ny inventering av livsmiljötypers utbredning och status har skett. Dessa kommer inom kort att framgå av webbkartan Skyddad natur under Naturanaturtypskartan (NNK). Tidigare kallades dessa livsmiljötyper för Naturanaturtyper och denna beteckning förekommer fortfarande i vissa dokument.
Skyddad natur, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Bedömningsunderlag
Som underlag för beskrivning av förhållanden, behov och status för livsmiljöer och utpekade arter används framför allt olika miljöövervakningsdata, exempelvis biotopkarteringar, vattenkemi, provfisken, bottenfauna etc. samt specifika bedömningsverktyg, exempelvis smoltmodellering. Även andra tillgängliga underlag som finns lokalt används.
Vattnet i landskapet
Det är en gemensam målsättning för myndigheterna att det ska bli enklare att kunna ta del av de befintliga underlag som är nödvändiga för att kunna planera åtgärder på fastighetsnivå. Du hittar flera viktiga kartunderlag i Länsstyrelsernas i Jönköpings läns karttjänst.
Webbkarta Länsstyrelsen i Jönköpings län Länk till annan webbplats.
Frågor och svar om Natura 2000 och bevarandeplaner
Vad är en bevarandeplan?
Varje Natura 2000-område har en bevarandeplan som:
- beskriver varför området har pekats ut, det vill säga vilka arter, livsmiljöer och naturtyper som ska bevaras i området (Syfte och områdesbeskrivning),
- vilka kvaliteter i naturen som behöver finnas (Bevarandemål),
- nuläget – status och problem (Bevarandestatus och hotbild),
- vad som är nödvändigt att göra (Bevarandeåtgärder).
Bevarandeplanen kan lyfta prioriteringar mellan bevarandemål och -åtgärder, men den innehåller inte avvägningar mot andra intressen. Den är därför inte är inte juridiskt bindande för enskilda.
Inverkan på de Natura-mål som beskrivs i bevarandeplanen ska däremot vägleda myndigheter vid deras hantering av ärenden och vid planering (inom ramen för övrig myndighetsutövning). Det är därmed aspekter som ska bedömas vid förvaltningen av området, i samband med tillsyn och tillståndsprövningar.
De bevarandemål som är nödvändiga att uppnå för att säkerställa värdena i ett Natura 2000-vatten ska också utgöra en grund för beslut om miljökvalitetsnormer (MKN) inom vattenförvaltningen.
Det är möjligt att revidera en bevarandeplan när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.
Bevarandeplanerna för våra Natura 2000-områden innehåller
många fackord och termer som inte helt går att ersätta. Här
är därför en lista med förklaringar som kan underlätta läsandet.
Vad är Natura 2000?
Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden med arter eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda.
Syftet med Natura 2000 är att bidra till att hejda den pågående förlusten av biologisk mångfald inom EU genom att alla länder tar ett ansvar för sin del av det gemensamma naturarvet. De mest betydelsefulla områdena i varje land ska därför ingå i Natura 2000-nätverket.
Natura 2000 bygger på bestämmelser i två EU-direktiv: fågeldirektivet och habitatdirektivet. Regeringen utser Natura 2000-områden.
Natura 2000, värdefulla naturområden i EU, Naturvårdsverket Länk till annan webbplats.
Mer information om de enskilda Natura 2000-områdena, som exempelvis deras avgränsning och gällande bevarandeplaner finns i naturvårdsverkets karttjänst.
Man når områdena och de gällande bevarandeplanerna genom att söka efter namnet på Natura 2000-området i sökrutan eller zooma i kartan till berört område. Klicka på ytan, då öppnas en inforuta. Välj fliken Detaljerad info. Klicka på Öppna och bevarandeplanen öppnas.
Hur tar vi hand om våra Natura 2000-områden?
Det sker på många olika sätt beroende på vilken typ av område det rör sig om. Många områden i odlingslandskapet sköts av privatpersoner genom att se till att gräsmarker betas eller slås. Flertalet områden är samtidigt naturreservat. Naturvårdsverket tilldelar årligen respektive länsstyrelse medel till skötseln av skyddade områden. Dessa medel kan också användas inom Natura 2000-områden.
Till detta kommer en möjlighet att söka från EU:s naturvårdsfond LIFE för åtgärder som främjar Natura 2000-områden.
Partner i Europas största vattenvårdsprojekt Länk till annan webbplats.
I projektet Grip on LIFE IP arbetar myndigheter, skogsägarföreningar och intresseorganisationer tillsammans för att kombinera ett modernt och aktivt skogsbruk med hänsyn till skogens värdefulla vattendrag och våtmarker.
Grip on LIFE IP, Skogsstyrelsen Länk till annan webbplats.
Skogsbruk och vatten Länk till annan webbplats. (Specialbilaga Skogseko 4 mars 2024)