En dag om hassel

Intresset var stort för kursen "Hasselnötter och hasselnötsodling del 1 – vårt bortglömda livsmedel och kulturarv". Så många som 60-talet personer tog sig till Lövsta och Gotland Grönt Centrum den 14 mars för att lyssna på föredragshållaren och författaren Philipp Weiss.

Philipp, som är skogsträdgårdsmästare och permakulturdesigner, har ägnat en stor del av sin egen skogsträdgård till nötodling och framförallt hasselnötsodling. Fokus under hans föredrag låg främst på de gotländska förhållandena. Deltagarna fick en inblick i hasselns uråldriga historia och hur enormt viktig den har varit för människan genom årtusenden.

Deltagarna bjöds på praktiska tips inom modern nötodling samt kunskaper kring hasselns mycket höga naturvärden – hur viktig den är för vår biologiska mångfald med nära 300 arter knutna till sig, som alla är beroende av hasseln i sin livsmiljö.

Under eftermiddagens fältstudier gavs deltagarna fördjupade kunskaper kring hasselns naturvärden av Länsstyrelsens Annika Forslund. Bland annat berättade Annika om, och visade rödlistade arter och signalarter knutna till hasseln, medan Philipp visade på och pratade om hasseln utifrån nöt- och nötodlingsperspektivet.

Det som helt genomsyrade kursdagen, och som gör det hela oerhört intressant, är insikten vi fick; det finns inget exakt facit. Det vi har är fragment av kunskap kring hur man gjorde förr, men vi vet inte. Vi vet hur man bedriver framförallt konventionell nötodling idag, men hur gjorde vi egentligen på Gotland för 200 år sedan?

Det är en fascinerande tanke och ett spännande arbete vi har framför oss, att försiktigt testa och återuppbygga kunskapen kring hasselnötsodling igen. Att varsamt ta vara på resursen som finns, och på det sätt vi gjort här på ön i årtusenden.

– Denna insikt lyckades Philipp förmedla med en stor kunskap och ödmjukhet.

Till nästa kurstillfälle, i augusti då Philipp kommer tillbaka för del 2, fick kursdeltagarna en liten hemläxa. Till den träffen ska alla ta med nötter från sina hem/platser runt om på ön. På så sätt kan vi jämföra, titta på storleksskillnader, olika former och antal per klase med mera. Ett litet nötupprop helt enkelt, en form av inventering och början på en ny (återväckt) nötkunskap!