Om att gödsla med släke

Hur kan man använda släke som en resurs i livsmedelsproduktionen – och vad säger forskningen? Svaren på de frågorna fick ett tjugotal intresserade som samlades i Fårösund den 13 mars, som också fick veta hur de ekonomiska förutsättningarna för att skörda släke från stränderna kan stärkas genom LOVA-stöd. Här kan du ta del av det som lyftes under träffen.

Flera fördelar med släke som gödning

Mycket näring från våra marker förs varje år ut i vattendrag och vidare ut i havet, vilket på sikt utarmar jorden. För att ersätta näring som tagits upp av grödor och urlakats ur jorden tillför vi olika former av gödningsmedel, främst kväve, fosfor och kalium, ofta i form av mineralgödsel.

Mikronäringsämnen tillförs i betydligt lägre grad, vilket lett till att våra grödor över tid har fått ett sämre näringsinnehåll. Eftersom sjögräs och alger tar upp mycket mikronäringsämnen från havet kan släke spela en viktig roll i att återföra näring från havet till åkrarna. En stor fördel med att ta vara på släke som gödsel och jordförbättring för odlingar är således att återföra mikronäringsämnen som grödorna behöver till jorden.

Andra fördelar med att ta bort släke från stränderna är att man gynnar besöksnäringen (och därmed den regionala ekonomin) och att risken för algblomning minskar när överflödig näring förs bort från havet, samtidigt som miljön blir bättre för både fiskreproduktionen och fågelliv. En annan fördel är att släke släpper ut betydligt mindre metan när man samlar upp det och låter det avvattna och kompostera en bit bort från stranden jämfört med när det får ligga kvar i vattenbrynet och förmultna, vilket innebär att klimatpåverkan minskar.

Tungmetaller ingen risk visar forskning

En aspekt som ofta lyfts när man pratar om släke är att det kan innehålla tungmetaller som vi människor inte vill få i oss. Det finns en hel del missuppfattningar gällande detta, vilket både praktiker och forskare lyfte under träffen.

– Sjögräs och alger kan ta upp tungmetaller precis som de tar upp nyttiga näringsämnen, men halterna är i regel låga och varierar mellan olika arter. Vi har gjort försök där vi gödslat intensivt med släke under en längre period för att se hur mycket som krävs innan jorden innehåller så stora halter kadmium att det kan bli farligt, och då kom vi fram till att man får lägga på släke nästan dagligen i över hundra år för att den effekten ska uppstå, säger Fredrik Gröndahl, forskare på KTH.

Forskningen har visat att ålgräs innehåller något högre halter kadmium än alger och andra arter, så om man samlar ihop stora högar med nästan enbart ålgräs och oroar sig för kadmiuminnehåll så kan man ju låta bli att använda just dessa i sina odlingar. Men oftast innehåller släken en blandning av arter och halten av kadmium innebär då inte någon risk.

Halter av kvicksilver, bly och andra tungmetaller är försvinnande små och inte heller något att oroa sig för, berättade föreläsarna. Ulf Smedberg, som länge arbetat med att ta upp och använda släke som en resurs, berättade också det är svårt för grödor att ta upp just kadmiumet som kan komma med släke, eftersom det är bundet i sulfidform och då otillgängligt för växterna.

Ökat näringsinnehåll i grödor gödslade med släke

Forskning har också gjorts på näringsinnehåll i bland annat morötter, rädisor och sallad som gödslats med släke. Där har det visat sig att dessa fått ett högre innehåll av nyttiga ämnen såsom vitamin B3 och vitamin A, mer antioxidanter, och för morötternas del även ett högre innehåll betakaroten. Grönsakerna hade däremot inga större skillnader mot konventionellt gödslade grönsaker när det gällde sammansättning av kolhydrater eller fettsyror. Halter av tungmetaller var i princip obefintliga i alla grönsakerna.

Det är lite olika hur släke fungerar på olika jordar och hur grödor tar upp olika näringsämnen. Potatis och rosor kan exempelvis vara känsliga för det salt som kommer med släke – natriumkloridet kan brytas ner till natrium och klorid och kloret blir då ett gift för dessa växter. De flesta grödor reagerar dock inte alls på de små mängder salt som följer med. På tyngre lerjordar lakas saltet inte ut utan kan på lång sikt anrikas, vilket innebär att man behöver vara lite försiktig med mängden släke man använder på just sådana jordar.

Viktigt med avvattning och förkompostering

Det är viktigt att man låter släke ligga på hög i minst 2-3 månader, för avvattning och förkompostering, innan man använder det på odlingar. Att låta högarna ligga längre innebär inga nackdelar utan näringsinnehållet håller över tid. När man ska sprida ut släken gör man det med vanlig fastgödselspridare.

Det man behöver vara uppmärksam på när man skördar och lastar släke är stenar. De som är stora som knytnävar eller större kan förstöra spridaren, så det gäller att se till att sådana inte följer med. Eftersom man inte heller vill få med sand vid släkeskörden är det viktigt att hålla koll på när det är lämpligt att ta upp släke och hur man gör det. Låter man det ligga för länge så samlas det i lager med sand emellan och blir svårt att hantera. Det optimala är att vara ute ganska snabbt efter att släke kommit in och köra upp det vid lågvatten och frånlandsvind. Med lastare eller grävmaskin kommer det med mycket sand vid upptaget. Därför rekommenderas en liten men stark traktor med stengrep, och stora hjul med lågt lufttryck i däcken, för att ta upp släke på stranden på ett bra och skonsamt sätt för strandmiljön.

Stöd att söka vid rensning av släke på stränder

Om man vill ta upp släke från stranden så ska alltid markägaren tillfrågas och ge tillstånd. Att plocka lite för husbehov i egen trädgård kan dock rymmas inom allemansrätten. Ideella föreningar såsom strandföreningar men även kommuner kan söka bidrag för att rensa stränder på släke, vilket stärker förutsättningarna för att de gotländska lantbrukarna ska kunna öka användningen av släke på sina odlingar. Stödet som finns heter LOVA, vilket står för lokala vattenvårdsprojekt.

Stödet söks av föreningar som använder pengarna för att täcka kostnader för att samla ihop och föra bort släke från stranden, samt ta prover för analys på släke. Man kan få 80 procent av kostnaderna i stöd och behöver själv bidra med 20 procent, antingen i form av ideell tid eller kontanta medel. Projekt får pågå i ett år och årets stöd har redan fördelats. För att utföra projekt under 2025 ska man ansöka om medel senast den 31 januari 2025.

Du kan läsa mer om stödet här:
Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA)

Träffen utfördes inom projektet Ekologisk produktion, som finansieras med medel från EU och svenska staten genom Landsbygdsprogrammet. Du kan läsa mer om projektet här:
Ekologisk produktion