Att minska beroendet av insatsvaror i lantbruket

På självaste luciadagen träffades ett tjugotal intresserade på Grönt Centrum för att öka kunskaperna om hur man kan arbeta med att minska beroendet av insatsvaror, i syfte att få ner sina kostnader och öka lönsamheten på sin gård.

Uppslaget till träffen kom från lantbrukare Sanna Eklund i Endre, en av flera lantbrukare med ett stort intresse för att utveckla de metoder som länge använts på gården för att hitta nya vägar framåt. ”Här fick jag ett efterlängtat forum där konventionella, ekologiska och regenerativt inriktade lantbrukare öppet kunde utbyta idéer och lära av varandra. Mer sånt behöver vi!”, sade Sanna efter träffen.

Här är en summering av vad vi fick lära oss under dagen.

Kretsloppsbaserade metoder

Olof Thomsson berättade om en rapport där 30 kretsloppsgårdar har studerats, som han har varit med att ta fram. Bland annat har man räknat på om arealen i Sverige skulle räcka till för att producera våra baslivsmedel om alla producerade på samma sätt som dessa gårdar. Resultat från studien visade att det fanns stor potential att sänka klimatpåverkan från svenska gårdar genom att använda mer kretsloppsbaserade metoder, där vallar är en viktig del i brukandet. Skulle alla gårdar producera på samma sätt som testgårdarna hade den svenska arealen dock inte räckt till för att producera våra baslivsmedel utifrån den diet som svenskar äter idag.

När de räknade på en anpassad diet utifrån mer miljömedvetna val (mer vegetariskt och mindre fågel och gris, till förmån för betesbaserat kött) så skulle vi dock kunna producera omkring 90-95 procent av Sveriges baslivsmedel på Sveriges areal. Förutom minskad klimatpåverkan från produktionen så är en stor fördel av kretsloppsbaserat jordbruk att gårdarna inte behöver köpa in dyrt foder och gödsel, utan är i princip självförsörjande. En annan fördel är att det växer bra på testgårdarna men det blir inget näringsöverskott, vilket annars är vanligt och ofta leder till näringsläckage.

Några lantbrukares erfarenheter

De gotländska lantbrukarna Henrik och Emmy Ahlsten samt Curre Niklasson berättade på ett mycket inspirerande sätt om hur de arbetar och vilka resultat det gett.

Konventionellt lantbruk med ekologiska metoder

Henrik och Emmy är konventionella lantbrukare men använder en del ekologiska metoder, och är framför allt intresserade av ”conservation agriculture”, där de tre principerna är: att hålla marken täckt med växtlighet året runt (minst 30 procent bevuxet hela tiden samt växtrester kvar på ytan), stor variation i växtföljden, och så lite jordbearbetning som möjligt. De har kört plöjningsfritt i tio år och har märkt av goda resultat.

De använder sig också av regenerativa betesmetoder, vilket innebär att man flyttar runt betesdjur och använder dessa för att aktivt öka markens mullhalt. De berättade att de har minskat användningen av växtskyddsmedel med 50 procent, minskat användningen av diesel och konstgödning betydligt och sparat in både arbetstid och behov av maskiner – och de uppnår samma, ibland bättre, skördar som andra konventionella lantbruk – till betydligt lägre kostnader.

Henrik och Emmy har även märkt att de får ett jämnare skörderesultat än gårdar i närheten, troligen eftersom marken håller fukt och näring bättre när den inte bearbetas och därmed blir mindre känslig för vädervariationer. Henrik och Emmy har också valt att satsa på flera produktionsgrenar för att öka lönsamheten och minska känsligheten för marknadens upp- och nedgångar. Lantbrukare arbetar ofta mycket mer än heltid för relativt låg lön, så det var uppfriskande med ett exempel där man lyckas arbeta ”vanlig” heltid och plocka ut en acceptabel lön för arbetet.

Värdet av varierad växtföljd

Curre, som är en välkänd ekolantbrukare på ön, delade också med sig av sina erfarenheter och tryckte framför allt på värdet av varierad växtföljd och att välja grödor som har djupa rotsystem. Han odlar exempelvis mycket kulturspannmål, som växer på ett annat sätt än moderna spannmålssorter. Rötterna går djupare vilket gör att de kan ta upp vatten och näring bättre och de växer högt och brett, vilket skuggar ogräs och gör det svårare för ogräset att konkurrera.

Curre köper inte in någon växtnäring alls till sin gård. Pengarna han spar på det lägger han gärna på bra och varierat vallfrö, då han liksom Olof Thomsson menar på att vallar är en nyckelfaktor för ett väl fungerande jordbruk. Curre berättade också att han minskat lammens foderspill betydligt jämfört med när han startade, då han lärt sig vad de gillar att äta och vad de ratar. Att producera och ge lammen riktigt bra foder istället för ett sämre foder där en hel del går till spillo är också ett sätt att minska onödiga kostnader i produktionen.

Där Curres gård ligger är det inte optimala förutsättningar för höga skördar och Curre berättade att hans sätt att odla ger lite lägre skördar än vad som kunde vara möjligt på den marken med andra metoder. Men det han odlar har ett högt näringsvärde såväl som annan smak än modernt spannmål. Detta gör att han kan ta bra betalt för sina produkter och ha en närmare kundkontakt, vilket ger honom stora mervärden än om han haft en större produktion.

Ekonomiska förutsättningar och kalkyler

Vi fick också en intressant dragning om ekonomiska förutsättningar för ekologiska och konventionella lantbrukare av Madeleine Wiström från Hushållningssällskapet (Östergötland/Kalmar). Hon visade kalkyler från olika gårdar och jämförde även skillnader mellan eko och konventionellt över tid. Det är tydligt att prisskillnaden för ekologiska och konventionella producenter har minskat de senaste åren vilket ger ekologiska gårdar en relativt sämre lönsamhet för tillfället. Nu säger en hel del prognoser att det ser ljusare ut för ekologiskt igen framåt, men det är svårt att veta hur marknaden kommer att utvecklas.

Det Madeleine tryckte på som är viktigt att ta med sig var att det faktiskt spelar mindre roll om man är ekologisk eller konventionell ur ett ekonomiskt perspektiv, jämfört med många andra faktorer som påverkar lönsamheten. Hon visade många exempel på gårdar där både ekologiska och konventionella lyckades med både väldigt hög och väldigt låg lönsamhet. Det gäller därför att titta på gårdens förutsättningar och ens eget arbetssätt och hitta vart sårbarheten finns och ta till de bästa metoderna man kan hitta för att åtgärda de problem och risker man har, oavsett om man är ekologisk eller konventionell.

Omställning till ekologiskt lantbruk

För de som är intresserade av att eventuellt ställa om till ekologiskt lantbruk drog miljörevisor Kent Grönström lite om hur man går till väga och vad man behöver tänka på. Hans viktigaste medskick var att folk ofta tror att det är krångligt, men att det faktiskt inte är det. Regler finns givetvis, men det är inte så många regler som berör varje enskild lantbrukare, och det mesta av dokumentationen som krävs är sådant som numera även krävs av konventionella lantbrukare. Dokumentationen är dessutom främst till för lantbrukaren själv, för att denna ska kunna följa sin produktion och vad som gett vilka resultat.

En viktig sak som reddes ut under Kents punkt i programmet var att det finns en del fördomar om djurhållning inom ekologisk produktion, att ekolantbrukare inte skulle behandla sjuka djur på grund av långa karenstider. Detta menade både Kent och deltagande lantbrukare inte stämmer – djurskydd och veterinärens ord går alltid före andra regler inom produktionen, och att det är dubbel karenstid för alla läkemedel på ekologiska djur upplevs inte som något hinder.

Att ta bort koncentrat till mjölkkor

Som sista punkt för dagen berättade rådgivare Niels Andresen från HIR Skåne om studier som gjorts på att ta bort koncentrat till mjölkkor och istället ge mer grovfoder och spannmål. Detta ses som ett sätt att minska behov av att köpa in dyra insatsvaror till gården och istället kunna vara mer självförsörjande. Avkastningen på mjölken går ner när korna inte får koncentrat vilket minskar intäkten, men samtidigt minskar kostnaderna för produktionen.

Resultatet av studierna visar att det är fullt möjligt att ta bort koncentratet och ersätta med spannmål, men att det är lite olika hur besättningarna reagerat på förändringen. Vissa fick lite sämre hull och någon gård hade en period med problem med smaken på mjölken, det sistnämnda åtgärdades dock enkelt med bättre grovfoder.

Lönsamhetsmässigt visade det sig att när mjölkpriset var högt så lönade det sig att köpa in koncentrat. När mjölkpriset var lågt var det mer lönsamt att ersätta med spannmål. Förutom den tillfälliga ekonomiska skillnaden så är de mer beständiga fördelarna med att ta bort, eller åtminstone minska, koncentratet, att man blir mer självförsörjande på gården och att korna håller längre. En publicering av resultatet från studie nummer två förväntas inom kort och kommer sannolikt kunna hittas på SLU:s webb under våren.