Tips vid småskalig ekologisk äggproduktion

Den 26 oktober träffades en liten men engagerad skara för att lära sig om småskalig ekologisk äggproduktion. Träffen innehöll mycket matnyttig information om såväl regelverk kring djurhållning och försäljning som vad höns har för preferenser och hur vi kan skydda dem från olika sjukdomar och parasiter. Har du, eller vill du skaffa höns? Passa då på att ta del av tips och information från träffen i den här artikeln!

Visste du att alla höns härstammar från den röda djungelhönan? Och att just den sorten är bra att ha i sin flock om de går ute, då djungelhönan är bra på att varna övriga hönor för fara? Människan har varit bra på att avla fram olika hönsraser för olika ändamål, såsom värpning och köttproduktion. I den processen har vi avlat bort många av hönsens naturliga beteenden. Höns är väldigt anpassningsbara och passar därför väldigt bra som tamdjur.

Lagstiftningen för höns

Djurskyddshandläggare Julia Buskas berättade om att det finns en hel del lagstiftning för höns, men att den är utformad för större produktion. Småskaliga producenter har i regel betydligt generösare utrymmen än vad som krävs i lagen och känner kanske inte alltid att lagen är tillämpbar på deras verksamhet. Det finns dock några viktiga saker som alla hönsägare måste tänka på, oavsett hur många hönor man har:

• Höns ska alltid ha tillgång till sandbad. (Det får dock vara annat strömaterial än sand, exempelvis spån, som de kan tvätta sig med.)
• Höns ska ha tillgång till reden, antingen kollektivreden eller fackreden. (De föredrar att vara avskilda när de värper, så fackreden är att föredra.)
• Höns ska ha tillgång till sittpinnar, gärna relativt högt upp då det gör att de känner sig trygga från rovdjur på marken.
• Hönshus ska vara bra ventilerade, så att koldioxid, ammoniak och fukt vädras ut och frisk luft kommer in. Om luften är fuktig i ett hönshus är det bättre att öka ventilationen än att tillföra värme för att få bort fukten.
• Alla djurägare ska se till att det finns brandsläckare i de lokaler där man håller djur. Brandsläckare ska placeras lättåtkomligt direkt innanför huvudingång, så att vem som helst ska kunna gå in och använda den om det börjar brinna.
• All elektronik som finns i djurstallar ska uppfylla en viss IP-klassning. För höns är det IP54 som gäller. Man får absolut inte sätta upp exempelvis lampor som är för inomhusbruk, då dessa inte klarar av smuts och partiklar från djurhållning.
• Alla som håller djur ska anläggningsregistrera sig hos Jordbruksverket.

För att få hönsen att trivas bättre

Förutom lagstiftningen så tipsade Julia även om några saker som gör att hönsen trivs, exempelvis att det finns tupp i flocken, att hönsen har tillgång till halm så att de kan bygga egna bon, samt att man inte bara ger mat i automat utan även sprider ut lite på marken eller låter dem gå fritt utomhus, så att de får picka runt och söka föda själva.

Skydd mot sjukdomar och parasiter

Under träffen var även länsveterinär Agneta Karlsson Nordström på plats och informerade om vad man behöver tänka på för att skydda sina djur mot sjukdomar och parasiter. Agneta tryckte på att alla behöver ha hygienrutiner i sin verksamhet. De behöver inte nödvändigtvis vara nerskrivna, men man behöver åtminstone ha tänkt igenom frågan: ”Hur skyddar jag mina djur, andras djur och människor från smitta?”.

Agneta poängterade att det är viktigt att hönsen inte kommer i kontakt med vilda fåglar, eller andras fåglar. Om man köper nya höns som ska in i flocken är det klokt att hålla dem åtskilda i tre veckor. Då hinner hönorna utveckla symptom på eventuella sjukdomar de kan bära med sig och man kan då undvika att få in dessa sjukdomar i sin flock. Som med alla djur behöver man vara uppmärksam på om hönsen inte verkar må bra och kolla upp vad olika symptom kan innebära. Det finns många olika sjukdomar de kan råka ut för och vissa av dem är anmälningspliktiga.

För att undvika problem med parasiter bör man se till att hålla en torr och fräsch miljö runt hönsen. Man kan göra parasitfällor av wellpapp för att få koll på hur mycket röda hönskvalster det finns. Är det mycket så behöver man försöka få bort dessa genom att exempelvis dammsuga hönshuset och måla skyddande lager på träet. Om hönsen ser smutsiga ut kan de ha problem med nordliga hönskvalster. Då behöver man kontakta veterinär för att få råd kring behandlingsmetod. Det finns en hel del olika medel för behandling av olika parasiter. Flera av dem ger karenstid på äggen, så man behöver hålla koll på vad man ger.

Ett viktigt medskick från Agneta är att aldrig ta hem ägg från andra länder för att utöka sin besättning med spännande sorters fåglar. Det kan komma många sjukdomar och problem via importerade ägg och man måste därför vara registrerad importör och följa vissa hälsokrav för detta.

Ett annat viktigt medskick är att man även ska skydda sig själv från det allergena damm som uppstår i hönshållningen. När man ska städa ur hönshus så rekommenderas en ansiktsmask med hög klassning och någon form av skyddskläder som man kan tvätta direkt efteråt, exempelvis en overall.

Vad som gäller vid försäljning av ägg

Under träffen lyftes även vad som gäller vid försäljning av ägg. Mari Lujala som ansvarar för primärproduktion vid länsstyrelsen berättade om viktiga regler att förhålla sig till.
Om man tar ägg från 50 höns eller fler så ska man registrera sig som primärproducent hos länsstyrelsen. Upp till 49 värpande hönor kan man ha utan registrering. Det finns en lag som omfattar alla producenter oavsett storlek, som säger att livsmedelsföretaget ansvarar för att livsmedlen är säkra.

Så länge man bedömer att ens ägg är säkra att konsumera så får man lov att sälja eller ge bort dem, men om man inte går via ett packeri så får man bara sälja eller ge bort dem direkt till konsument utan mellanhänder. Det innebär att det går bra att sälja i egen gårdsbutik, reko-ring där folk beställer i förväg och sedan hämtar upp, eller direkt till grannar och vänner. Man får däremot inte sälja ägg vid reko-ringen till någon som inte har förbeställt utan kommer på där och då att de vill ha lite ägg också. Då blir det torghandel och andra regler gäller.

Vill man sälja på marknader eller i andras gårdsbutiker exempelvis så behöver man ansöka om att få stämpla sina ägg. Är äggen stämplade går det att spåra vem som producerat dem och då går det bra att sälja dem på flera olika sätt. Det innebär då även kontroller från Livsmedelsverket, vilket producenten får en kostnad för.

Har man 350 eller fler värpande hönor så måste äggen skickas till packeri och det finns mer omfattande krav på dokumentation och stämpling. På packerier kan ägg sorteras i olika storlekar och kvalitet, vilket inte är tillåtet hos primärproducenten själv. Ska du sälja ägg i egen gårdsbutik får du alltså inte sortera dem i exempelvis olika storlekar eller andrahands-sortering, utan alla ska säljas på samma sätt. Man får inte heller tvätta sina ägg, då äggskalen tar skada av tvätt och det kan göra att äggen blir dåliga och inte längre är säkra som livsmedel. Att torka av med putstrasa går däremot bra. En viktig regel att ha koll på när man säljer ägg är att bäst-före-datum är 28 dagar efter värpning. Äggen måste alltid säljas inom 28 dagar och kunden måste veta bäst-före-datum på äggen de köper.

Mari berättade också att ägg är ett av de vanligaste livsmedlen att fuska med. De säljs ofta som ekologiska fast de inte är det eller som frigående fast hönshållningen inte lever upp till handelsnormernas krav för det. Därför är det viktigt att alla producenter tar ansvar och säkerställer att de ägg man säljer marknadsförs korrekt.