Blandad användning av markerna med regenerativa metoder

Eko-lantbrukaren Simon Kotz på Fardhem Farming delade med sig av sina erfarenheter från regenerativt jordbruk på träffen den 9 oktober, inom projektet Greppa näringen.

Simon driver dikobesättning och slutuppfödning av slaktdjur. Tidigare har gården varit mer uppdelad mellan mark för skogsproduktion, betesmark till djuren och mark för växtodlingarna. Numera blandar Simon användningen av markerna. Djuren flyttas mellan olika områden under året enligt regenerativa principer.

Det är bra att nyttja skogen för bete juli-augusti. Då är det grönt i skogen även om det är torrt i övrigt. På våren är det bäst att de betar i den traditionella betesmarken. Simon är noga med att flytta sina vattenställen, så det inte blir upptrampat. Han använder enkla stängsel med glasfiberstolpar och trästolpar bara i hörnen, men är noga med att ha bra med el.

När diken i skogen börjar bli vattenfyllda vill Simon inte ha djuren där längre, för då är det risk att djuren trampar sönder för mycket. Gården har 8 hektar skiften för 20 dikor med kalv. De får gå en till två veckor per skifte. Skogsbeteshagarna blir bara betade en gång per år. Skogarna som Simon nu betar har inte betats sedan hans farmor var ung. Skogen var väldigt otillgänglig med mycket ris med mera innan djuren började beta där.

Korna bereder jorden i skogen så att det kommer bli gräs på marken efterhand. Mycket i jorden börjar gro efter att en hjord med djur går på marken, det är annars vilande. Det är viktigt att djuren har vatten nära och att djuren inte har tillgång till öppen betesmark samtidigt som de ska beta skogen, för då väljer de betet.

Simon har testat att beta även plantering med tall och gran under augusti, vilket gick bra. Djuren åt inte de unga plantorna. Det är kanske större risk att de skadar plantorna om de betar där under våren. Ekplantor äter de dock på. Simon vet inte om betet på planteringar kommer gynna tall- och granplantorna på sikt eftersom de betar mellan plantorna, eller om plantorna missgynnas. Det finns skogsägare på fastlandet som använder djur för att slippa gallra. Djuren släpps då på när träden är 3-4 meter höga. Förr i tiden var all mark betad!

I skogen blir angrepp av skadedjur mycket större när det bara planteras en sorts träd. Ju mer blandat beståndet är desto mer motståndskraftigt är det. Historiskt har det varit enorma mängder betande djur som hållit tillbaka skogen, innan människan brukade landskapet.

Simons djur hålls just nu på mark där det ska ske vallbrott senare i höst. Han flyttar runt ensilagehäckar och vatten på marken. Inom regenerativt jordbruk kallas det balbete när djuren äter balar som ställts på betet. Fördelen är att balar kan stå kvar direkt vid skörd. Gödsel och urin hamnar direkt på vallen istället för att djuren stallas in – och det är bra för livet i marken.