Fältvandring med bevattningsförsök på vall och samt bete på höstråg samt westerwoldiskt rajgräs

I måndags arrangerade Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen en fältvandring inom projektet Greppa näringen. Ett tjugotal deltagare samlades på Grönt Centrum där Ingrid Wesström och Abraham Joel från SLU berättade om de bevattningsförsök som görs på Öland och Gotland för tredje, och sista, året. Under ledning av SLU och Hushållningssällskapet gick deltagarna sedan runt och tittade på försöken och diskuterade kring resultat och metoder.

Bevattning gjordes med 30 millimeter två gånger under maj månad. Efter första skörden har ytterligare två bevattningar gjorts med 30 millimeter vardera, förutom på de delar som bara ska vattnas fram till första skörd. Bevattningen görs med ramp med sju till tio dagars mellanrum.

Första skörden togs den 5 juni. Under fältvandringen, tre veckor senare, hade vallen vuxit rejält där man fortsatt vattna. På de områden där de lagt extra gödsel och vattnat extra mycket var tillväxten ännu bättre. På platser där det växer bra blir risken för näringsläckage liten trots mängden tillförd näring. Den vall som slutat vattnas efter första skörd var i princip var borttorkad.

– Det blev otroligt tydligt vilken skillnad vattnet gör, och vilken resurs det är för lantbrukare att ha bevattningsmöjligheter, berättar Anna Sorby, projektledare för Greppa näringen på Länsstyrelsen i Gotlands län.

Resultaten för bevattningsförsöken har varierat under åren, beroende på hur mycket markvatten som funnits under våren. I år när det varit väldigt torrt på Gotland blev skillnaden i första skörd två ton torrsubstans per hektar mellan vattnad och obevattnad mark. Skillnaden föregående år var cirka ett ton, och det var en väldigt liten skillnad i jämfört med år 2021. En slutsats är att man behöver vara tidigt ute och börja vattna redan i den kalla början av maj, eftersom det då finns så lite vatten i marken. En annan slutsats är att proteinhalten i fodret ökar till andra och tredje skörd när man fortsatt vattna. Första skörden innehåller främst gräs, medan baljväxterna kommer i gång ordentligt till andra skörden.

Under fältvandringen tittade vi även på höstråg och westerwoldiskt rajgräs som Grönt Centrum odlat. Detta ska strip-betas av mjölkkorna, då det är ett väldigt näringsrikt bete som kan ge högre avkastning på mjölken.

– Vi fick dock lära oss att korna helst bara ska gå några timmar per dag på dessa ytor, annars riskerar de att bli dåliga i magen, berättar Anna Sorby.

Genom att odla höstråg och westerwoldiskt rajgräs kan man få in en annan gröda än traditionell vall i växtföljden på marken närmast ladugården som behöver användas för bete. Att bryta odlingen av vall är bra för minskat ogrästryck och kan i längden gynna markhälsan.

Vill du lära dig mer om SLUs pågående betesförsök? Då kan du läsa med på Statens lantbruksuniversitets webbplats: Vårsådd höstråg är ett attraktivt bete, slu.se Länk till annan webbplats.