Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Framtidens energi inom det gotländska lantbruket
Under torsdagen arrangerade länsstyrelsens projekt Greppa näringen en inspirationsdag med fokus på energi inom lantbruket. Efter dagen kan det konstateras att ambitionerna på ön är höga, och att det finns goda möjligheter att effektivisera energianvändningen i lantbruket
På grund av höjda energi- och bränslepriser har många inom lantbruket fått ställas inför stora utmaningar. Hur ska man egentligen tänka för att spara in på både klimat och plånbok? Torsdagen den 17 november samlades ett 40-tal lantbrukare och ett flertal kunniga föreläsare för att reda ut vilka energialternativ som finns på marknaden och hur branschen tillsammans kan arbeta för att minska sin energianvändning, och därmed även minska klimatpåverkan.
En av dagens föreläsare var Ola Pettersson, seniorprojektledare på RISE. Han har en stark tro på Gotlands kapacitet. Genom att satsa mer på el, biogas och flytande biobränslen kommer Gotlands lantbruk att kunna nå sitt klimatmål om att bli fossilfritt till år 2030.
Bengt Stridh från Mälardalens universitet berättade om möjligheter med solceller, dels på byggnader men även på jordbruksmark, där de kan kombineras med både odling och bete. Maria Lindström, från GEAB, berättade att användning av både solenergi och vindkraft ökar på Gotland. Totalt kommer ungefär 50% av öns el från vindkraft, vilket är en hög andel i jämfört med fastlandet.
Karin Ahlberg Eliasson, rådgivningsexpert inom biogas vid Hushållningssällskapet Jämtland, pratade även om fördelarna med att använda biogas inom sin verksamhet.
– Fördelarna med biogas är att vi kan bli självförsörjande på energi. Vi får växtnäring i kretslopp och minskar vår klimatpåverkan, berättade Karin Ahlberg Eliasson.
Idag finns 55 biogasanläggningar på gårdsnivå i Sverige, men ansökningarna till Jordbruksverket är många. Intresset för biogasanläggningar inom lantbruket ökar. Om man som lantbrukare är intresserad av att investera i en biogasanläggning är det viktigt att fundera på ditt substrat, menar Karin Ahlberg Eliasson. Hur mycket substrat har du? Vilken kvalitet är den av? Finns den tillgänglig året runt?
Om man som lantbrukare är intresserad av att producera el från biogas kan man få en betydande del av investeringskostnaden i stöd via Klimatklivet.
Läs mer om klimatlivet på länsstyrelsens webbplats
Inom jordbruket testas olika tillvägagångssätt för att undersöka hur man kan minska klimatavtrycket. Charlotte Flodin från Uppsala universitet berättade om metoder för att fånga in koldioxid, lustgas och metan, främst via växter. Men det är inte bara ovan jord som växter gör klimatnytta! Thomas Kätterer från SLU berättade om vikten att nyttja olika växters rötter för att lagra kol i jorden.
– Under de senaste åren har vi sett en ökning av kol i marken. Hur mycket kol som finns i marken styrs av hur mycket som lämnar marken. Tumregeln är att varje kilo kväve ger ett kg kol i marken, berättat Thomas Kätterer, professor i ekologi vid SLU.
Några viktiga åtgärder som nämndes för att öka kolinlagring i marken var att undvika barmark, och att odla mellangrödor och fånggrödor samt vall.