Kunskapsstöd – mäns våld mot kvinnor

Här hittar du länkar till kunskapsstöd och fördjupning inom olika områden som omfattas av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Syftet är att ge dig rätt förutsättningar för ett kunskapsbaserat och långsiktigt arbetssätt.

Kunskapsstödet du hittar här kan användas för att bidra till ett aktivt och förebyggande arbete på flera nivåer i samhället. Genom att arbeta på alla dessa nivåer samtidigt kan vi förhindra våld innan det ens uppstår. Det handlar om att

  • öka och sprida kunskap för att förändra normer i hela befolkningen (universell prevention)
  • rikta insatser till riskgrupper (selektiv prevention)
  • ge stöd och behandling till dem som redan är utsatta eller utövar våld (indikativ prevention).

Förebygga mäns våld mot kvinnor

Det våldsförebyggande arbetet är en del av jämställdhetsarbetet och utgår ifrån en genusförändrande ansats. Det innebär att förändra och vidga normer kopplade till kön och sexualitet. Det våldsförebyggande arbetet har tydliga kopplingar till det brottsförebyggande arbetet och arbetet med jämställdhetsintegrering.

Möta barn i skyddat boende

Länsstyrelsen har ett särskilt uppdrag i att arbeta för att ge stöd till yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende. Det gör vi genom insatser för att öka kunskapen om lagstiftningen som har stärkt rättigheterna för barn och vuxna med placering i skyddat boende. Lagstiftningen ändrades i april 2024.

Ändra beteende hos våldsutövare

Länsstyrelsen arbetar för att ge stöd till yrkesverksamma som arbetar gentemot personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld. Målet är att kunskapsstödet ska hjälpa yrkesverksamma i arbetet med att ändra dessa personers beteende och att arbetet ska ske med beaktande av säkerheten för den våldsutsatta.

Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har tidigare tagit fram vägledning för arbetet med socialtjänstens lagändring för arbetet med våldsutövare. Bland annat filmer där du får information, kunskap och forskning på området. Även andra aktörer som Sveriges kommuner och regioner och Uppsala universitet har tagit fram kunskapsstöd.

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den utsatta har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjlighet till motstånd och uppbrott. Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man eller pojke som utövar våld mot en kvinna eller flicka som han har eller har haft ett förhållande med.

Föreskrifter och allmänna råd för arbetet med våld i nära relationer

Författning HSLF-FS 2022:39 beskriver hur verksamhet som omfattas av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen ska arbeta med våld i nära relationer. HSLF-FS 2022:39 innehåller föreskrifter som är bindande regler och allmänna råd som är rekommendationer om hur en författning kan eller bör tillämpas. Dessa föreskrifter ska tillämpas i socialnämnds och i vårdgivares arbete med barn och vuxna som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående (våldsutsatta), och barn som har bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående (barn som bevittnat våld).

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer HSLF-FS 2022:39 Länk till annan webbplats.

FREDA bedömningsmetoder

FREDA är standardiserade bedömningsmetoder tänkta att användas i socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer med vuxna. FREDA består av tre instrument och en manual om hur instrumenten ska användas. FREDA är framtaget av Socialstyrelsen och består av FREDA-kortfrågor som är ett stöd att för att fråga om våld. FREDA-beskrivning är en hjälp att få en uppfattning om karaktären på det våld som förekommit eller förekommer. FREDA-farlighetsbedömning hjälper socialtjänsten att bedöma risken för fortsatt utsatthet och utgör en del i utredningen om behov av skydd.

Om FREDA på Socialstyrelsens webbplats Länk till annan webbplats.

Hedersrelaterat våld och förtryck

När det gäller hedersrelaterat våld och förtryck är utsattheten samma som vid våld i en nära relation. Det som är utmärkande är att kontrollen av kvinnor och flickors sexualitet är central och starkt knuten till kollektivet. Föreställningar om oskuld och kyskhet och familjens rykte är centrala. Ofta finns det flera förövare och våldet får stöd eller tillåts av familjen och den närmast omgivningen.

Vägledning för yrkesverksamma

Är du yrkesverksam inom Gävleborgs län, arbetar med inriktning mot barn och ungdomar, och behöver vägledning i ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap eller könsstympning av flickor? Då kan du vända dig till Barnahus Gävleborg där det finns personal för vägledning.

Kontakt via telefon 026-17 84 68 eller 072-146 77 82.
Telefontider vardagar klockan 8.00-17.00.

Att tänka på innan du ringer. Avidentifiera ärendet, uppge inte namn eller personnummer för den person ditt ärende gäller.

Stödmaterial

Att ställa frågor till utsatta barn och ungdomar för att hjälpa dem berätta om sin utsatthet är något som anställda i verksamheter behöver göra om de misstänker att ett barn far illa.

Att ställa frågor för att förstå om ett barn eller ungdom är utsatt för hedersrelaterat våld eller förtryck kan upplevas som svårt men är mycket viktigt för att barnet ska kunna få adekvat stöd och skydd av samhället.

Det är särskilt viktigt att tidigt förstå om barnet lever i en hederskontext eftersom det kan innebära att det utgör en fara för barnet om dess nätverk inkluderas i oron om barnet.

För att få en hjälp i dessa samtal har därför några övergripande frågeställningar tagits fram som är tänkta att användas av professionella inom skola, elevhälsa och socialtjänst i inledande samtal när barn berättar om någon form av utsatthet där det finns en tanke om att det kan vara inom en hederskontext.

Samtalsstöden är framtagna i samverkan mellan Barnahus Gävleborg, länets kommuner och Länsstyrelsen Gävleborg.

Talkort socialtjänst pdf, 247.8 kB.

Talkort skola pdf, 1.3 MB.

Barn som upplever våld

Barn som upplever våld befinner sig i en mycket utsatt situation. Våld är en av de allvarligaste riskerna för barns hälsa och utveckling. Att förebygga våld mot barn handlar till stor del om att skapa förutsättningar för ett gott föräldraskap och att upptäcka våldet i ett tidigt skede.

Våld i ungas kärleksrelationer

Även om ungdomar räknas som barn, kan de utsättas för partnervåld på samma sätt som en vuxen. Till skillnad från våld i vuxnas relationer så sker våldet på platser där vuxna ofta finns. Det sker i den våldsutsattas och i den våldsutövandes hem. Det sker i skolan och på gemensamma fritidsaktiviteter. Ytterligare viktiga skillnader är den betydelse som digitala medier och verktyg har för ungas relationer. Dessa används i stor utsträckning som ett hjälpmedel för övervakning och kontroll.

Prostitution och människohandel

Att köpa sex är enligt lag förbjudet i Sverige och vilar på uppfattningen att prostitution är ett övergrepp. Människohandel handlar om att en person på olika sätt tvingas, transporteras och exploateras för olika ändamål. Sexuell exploatering av barn kallas också för grooming. Prostitution och människohandel ingår som en viktig del i regeringens arbete för att motverka mäns våld mot kvinnor.

Regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel

Länsstyrelsen delfinansierar regionkoordinatorer i arbetet mot prostitution och människohandel. Koordinatorerna hjälper bland annat polis och socialtjänst med både konsultativt och operativt stöd vid prostitution och i ärenden om människohandel. De fungerar även som en regional aktör med spetskompetens inom området.

Regionkoordinatorer med kontaktuppgifter, Jämställdhetsmyndigheten Länk till annan webbplats.

Kontakt

Enheten för social hållbarhet

Länsstyrelsen Gävleborg

Dela sidan:

Landshövding

Carina Ståhl Herrstedt

Besöksadress

Slottsträdgårdsgatan 2, Gävle

Postadress

801 70 Gävle

Organisationsnummer

202100-2437

Följ oss