S:t Eriks tar ett Klimatkliv

S:t Eriks betongfabrik i Trollbo minskar utsläppen av koldioxid med cirka 154 ton per år genom att byta olja mot bergvärme och en eldriven ångpanna.

S:t Eriks AB tillverkar betong- och naturstensprodukter vid ett 15-tal fabriker runt om i Sverige. Anläggningen i Trollbo har cirka 25 anställda och är främst inriktad mot tillverkning av VA-produkter i betong, som rör och brunnar. Projektet har gjort det möjligt för företaget att byta ut oljepannor och minska koldioxidutsläppen samtidigt som det skapar en bättre arbetsmiljö och säkrare drift.

- De nya bergvärmepumparna värmer lokalerna medan ångpannans roll är att hålla betongen vid rätt temperatur hela tiden. Pannan drevs tidigare med olja men nu drivs den i stället av fossilfri el, säger Mats Lindgren, produktionschef. Han berättar att ångpannan körs snålt, det är utetemperaturen som avgör.

- Eftersom betong innehåller mycket vatten kan det bildas isklumpar i den om det blir för kallt och då är betongen förstörd. För att betongen ska vara bearbetbar och kunna härda bra så ska temperaturen helst inte ligga under 20 grader.

Erfarenhet och handpåläggning

Arbetsledare Roger Brolin berättar att ångan i elpannan inte tas ut kontinuerligt, den är tidsinställd och går ut vissa sekunder.

- Det finns en temperaturgivare på blandaren och vi håller koll på betongen och ställer ibland in ångan manuellt. Det är faktiskt många moment i arbetet med betongen som inte kan automatiseras utan kräver både erfarenhet och en hel del handpåläggning. Man måste lära sig hur betongen som fyllts i formarna ska se ut och kännas när den är som bäst, säger Roger Brolin.

Hur hittade ni Klimatklivet?

– Vi på S:t Eriks jobbar kontinuerligt med klimatförbättringar, säger Therese Kvarnström, kvalitets- och hållbarhetschef. Idén till att ansöka fick vi efter att ha läst om Klimatklivet på Naturvårdsverkets hemsida. Det var en stor investering där bidraget hjälpt oss att komma i mål. Vi hade ansökt en gång tidigare, men fått avslag. Den här gången tog vi in en konsult för att få hjälp med beräkningarna och för att få in fler offerter så att vi kunde få till en lägre prisbild.

Kravet på kort projekttid, hur löste ni det?

– Förprojektering, att vi gjort allt vi kunde och fick innan start var en förutsättning vid ett så kort projekt. Ansökan om att få borra gjordes till exempel innan starten. En bra dialog med entreprenör har också varit en viktig pusselbit. Sedan var det givetvis också viktigt att allt löpte på som det skulle. Den kritiska punkten var borrningen. Så fort vi såg att det fungerade blev allt lugnare. En tight tidsplan kan vara både positivt och negativt. En fördel med den tighta tidsplanen har varit att vi har kunnat hålla budgeten genom att priserna i offerterna fortfarande gällde.

Skulle ni rekommendera andra att söka Klimatklivet?

– Absolut, säger Therese Kvarnström. Vi fick med oss många intressanta lärdomar och förhoppningsvis skapar det ringar på vattnet. När det handlar om stora investeringar är stödet viktigt för att våga satsa. Kommunikationen med både Länsstyrelsen och Naturvårdsverket har varit enkel och snabb. Beslutets villkor har varit tydliga. Vi har också haft bra stöttning från Länsstyrelsen med mejl som har varit till bra hjälp både vid starten och inför avslut: ”Tänk på det här”, ”Missa inte att…”, ”Kom ihåg...” och så vidare. Det har också varit bra att ha en namngiven kontaktperson att enkelt kontakta när det behövts.