Publiceringsdatum:
Senast uppdaterad:
Klimatklivet tungan på vågen när Outokumpu i Avesta bytte olja mot biogas

Framför lagringstanken: Ola Modigs, projektchef, Patrik Fahlin, skyddsombud, Audrée Paquette, Naturvårdsverket, Caroline Soini, energisamordnare, Lena Nerkegård, Naturvårdsverket, Hanna Olhans-Lind, EHSE, Johan Johansson, chef Processmedia, Eva Marie Jelvéus, Länsstyrelsen.
Outokumpu Stainless Avesta är en av länets största och mest energiintensiva processindustrier. Tack vare ett stöd på nästan 26,5 miljoner kronor från Klimatklivet har bolaget bytt olja mot gas i en av sina processlinjer. Konverteringen beräknas kunna minska de direkta utsläppen av CO2 med drygt 7 000 ton per år.
Från olja till biogas
Vid Outokumpus anläggning i Avesta produceras årligen cirka 400 000 ton stål till olika typer av rostfria plåtar och band. Det är ett cirkulärt förlopp där merparten av det stål som används är återvunnet material som i sin tur blir till nya, helt återvinningsbara produkter.
– Stålet smälts först i en ljusbågsugn och gjuts sedan till stora grundplåtar, så kallade slabs, som vidarebearbetas till band i varmvalsverket och kallvalsverket. Där hettas de först upp i ugnar för att sedan valsas och eventuellt glödgas och betas för att stålet ska få rätt egenskaper och yta, berättar Caroline Soini, energiingenjör.
Glödgningsugnen i kallvalsverket värmdes tidigare med olja men med stöd från Klimatklivet har företaget gjort en omfattande ombyggnation av ugnens olika system och konverterat den till att värmas med naturgas (metan) och biogas istället.
I dagsläget ligger andelen biogas som lägst på 11–12 procent samtidigt som bolaget fortsätter arbetet med att kontinuerligt öka mängden biogas i mixen med målet att helt ersätta den fossila naturgasen. Med år 2016 som baslinje är koncernens långsiktiga klimatmål att ha minskat de globala utsläppen av växthusgaser med 42 procent per ton råstål till år 2030 och att till 2050 vara koldioxidneutralt.
– Svårigheterna med att öka andelen biogas i mixen i snabbare takt är dels att det inte finns tillräckligt med lokalt producerad biogas att tillgå, dels att den är dubbelt så dyr som naturgasen. Att kombinera biogas med grön vätgas skulle kunna vara ett möjligt alternativ i framtiden, men vätgas är energikrävande och i dagsläget är tillgången på elkraft en begränsning, säger projekt- och investeringschef, Ola Modigs.
Utsläppsminskning och spillvärme till fjärrvärmesystemet
Genom konverteringen har Outokumpu hittills minskat de fossila utsläppen med drygt 600 ton CO2 per månad. Utöver utsläppsminskningen räknar man även med att minska det totala energibehovet med mellan 3 och 10 procent. Dessutom kan man nu ta tillvara mer överskottsvärme genom att kondensera den rökgas som bildas vid förbränningen av biogas och använda värmen i fjärrvärmenätet.
Tidigare kyldes all spillvärme bort och den gick därmed förlorad. Tillsammans med energikoncernen Adven har Outokumpu efter projektet investerat vidare för att ytterligare öka möjligheterna att återanvända spillvärme i fjärrvärmesystemet.
Transporter
Förutom konverteringen av glödgningsugnen har Outokumpu uppfört en 25 meter hög vertikal lagringstank samt en lastnings- och lossningsyta för flytande biogas och naturgas på industriområdet. Hit transporteras gasen i flytande form på biogasdrivna lastbilar. När gasen har förångats med fjärrvärme transporteras den via nybyggda rörledningar från lagringsplatsen till fabriksbyggnaden för glödgning- och betning.
– Det hade varit perfekt ha produktion av gasen i anslutning till anläggningen eftersom man idag först måste kyla ner gasen och frakta den på lastbil för att sedan förånga den igen. Tyvärr går gasen inte att frakta via elektrifierad järnväg eftersom metan är lättare än luft och därför stiger uppåt vid läckage. Vill man använda tåg är det diesellok som gäller och det är ju inte hållbart, säger Caroline Soini.
Vad har Klimatklivet inneburit för projektet?
– Klimatklivet blev verkligen tungan på vågen som gjorde att vi vågade investera trots att den osäkra situationen i omvärlden med kriget i Ukraina och allmänt ökade priser på gas. Projektet blev dyrare än vi från början planerat och utan stödet hade det inte gått att genomföra, säger Ola Modigs.
Hur upplevde ni ansökningsprocessen?
– Rent generellt gick det bra när vi väl satt oss in i mallarna, men det tog en liten stund att göra. Beslutet gick också förhållandevis snabbt att få för det aktuella projektet. För oss var stödet avgörande så vi kan absolut rekommendera andra att söka.
Projekttid: 2022-03-24 – 2025-01-31
Stödbelopp: 26 464 500 kronor
Stödnivå: 45,00 procent
Slutlig kostnad: 76 miljoner kronor
Kontakt
-
Eva Marie Jelvéus
Analys och Utvärdering
Telefon 010-2250375
-
Annika Varghans
Energi- och klimatstrateg
Telefon 010-2250480