Hotade djur och växter
Hotade djur, växter och svampar kan skyddas i naturreservat eller genom fridlysning. Vissa arter är så hotade att det skyddet inte räcker, för dessa arter finns speciella åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammen tas fram nationellt av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Fridlysta arter
Det är regeringen som beslutar om fridlysning av en art i Sverige. Fridlysningen kan gälla i hela landet, eller i vissa län. Länsstyrelsen prövar ansökningar om dispens från fridlysning. Vi kan också informera om vilka fridlysta växter och djur som förekommer i länet.
På Naturvårdsverkets webbplats finns mer information om fridlysning, och listor över alla fridlysta arter.
Fridlysta arter, Naturvårdsverket
Länk till annan webbplats.
Vårt arbete med åtgärdsprogram
Länsstyrelserna arbetar med runt 150 åtgärdsprogram, för ungefär 300 arter och flera naturtyper. Dessa arter behöver speciella åtgärder, som till exempel slåtter eller naturvårdsbränning, för att överleva. Åtgärderna behöver göras på den plats i landskapet där arten eller miljön finns, inte bara inom naturreservat. I varje åtgärdsprogram beskriver vi den hotbild som finns mot arterna och de åtgärder som ska göras för att förbättra för arternas livsmiljöer. Hur många och vilka program Länsstyrelsen arbetar med skiljer sig åt mellan länen.
Länsstyrelsen genomför åtgärderna tillsammans med markägare och verksamhetsutövare. Vi samarbetar även med frivilliga organisationer, Trafikverket, Skogsstyrelsen och olika skogsbolag. Utan dessa samarbetspartners och deras ekonomiska bidrag skulle vi aldrig kunna genomföra alla nödvändiga åtgärder. Åtgärderna och samarbetet är alltid frivilligt.
Mnemosynefjäril
Åtgärdsprogram för hotade arter i Blekinge
Länsstyrelsen i Blekinge berörs av cirka 43 åtgärdsprogram. Av dessa prioriteras tre områden: skyddsvärda träd/ädellöv och vedlevande insekter, groddjur/småvatten samt sandmarksarter (exempelvis vildbin, sandödla och trumgräshoppa). Vi prioriterar även arbete med ÅGP-arter där länet har ett särskilt ansvar, som exempelvis mnemosynefjäril.
Klicka på respektiva rubrik för att komma till faktablad om respektive art. De öppnas som ett PDF-dokument.
Grönfläckig padda
Pdf, 255.3 kB.
Mnemosynefjäril Pdf, 220.3 kB.
Strandpadda (stinkpadda) Pdf, 273.5 kB.
Länsstyrelsen deltog under 2019 i ett nordiskt projekt för att öka kunskapen om och hindra spridningen av chytridsjukan. I projektet tog man fram information och förslag på åtgärder för att hindra spridningen.
Chytridsjuka är egentligen två olika svampsjukdomar, som utgör ett av de allvarligaste hoten någonsin mot våra grodarter. Svampen Bd finns redan i Sverige, men har hittills inte orsakat massdöd i Europa som i tropikerna. Den andra, Bsal, har nyligen hittats i Nederländerna, Belgien och Tyskland där den orsakar stor skada och helt slår ut salamandern.
Läs mer:
Informationsfolder om Chytridsjukdomar hos groddjur Pdf, 2.5 MB.
På Youtube kan du ta del av en film om hur vi kan stoppa smittspridning Länk till annan webbplats.
Hjälp till att rapportera arter
Vissa arter är så sällsynta och så dåligt kända att vi behöver inventera för att se var de finns innan vi börjar med åtgärder. Alla fynd Länsstyrelsen hittar registrerar vi i Artportalen. Artportalen är en webbplats för observationer av Sveriges djur, växter och svampar. Du kan hjälpa till med att rapportera sällsynta (och vanliga) arter. Allmänhetens rapporter är mycket viktiga. Här kan du göra en stor insats!
Relaterad information
- Åtgärdsprogram för arter och naturtyper på Naturvårdsverkets webbplats
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. - Hotade arter och naturtyper på Havs- och vattenmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
- Fråga jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseets webbplats Länk till annan webbplats.
- Handbok för skötsel och restaurering av rikkärr Länk till annan webbplats.
Kontakt
Länsstyrelsen Blekinge
E-post och telefon:
blekinge@lansstyrelsen.se
010-224 00 00
Växeln är öppen mån-fre kl. 08.00-16.30